Tips: serier om AI

Tips: serier om AI

Posted on by Julia Lagergren

2023 har varit året då AI slog igenom stort – på alla tänkbara sätt. Bland annat var det en av huvudorsakerna till både manus- och skådespelarstrejk i USA. Men 2023 var även året då AI var en viktig komponent i flera av årets bästa tv-serier. Som du säkert vet föreläser vi en hel del om dessa ämnen så hör gärna av dig om du och dina kollegor vill ha föreläsningar om AI.

Den kanske mest intressanta och mest speciella var tv-serien Mrs Davis (HBO Max) som är skapad av en av tv-världens främsta: Damien Lindelof (Lost, Watchmen, Leftovers). Serien är, minst sagt, speciell. Eller vad sägs om en nunna och en rodeoclown som bestämmer sig för att förstöra den heliga graalen innan en ond AI gör det. Låter det märkligt? Ja, men det är fullt logiskt i denna serie som ständigt är underhållande och som ställer många stora frågor om oss människor och vårt förhållande till teknologi och tro.

Vill man ha mer klassisk sci-fi så kom Stiftelsen/The Foundation (Apple TV) med en andra säsong. Serien, som bygger på Isaac Asimovs böcker, lyckas i sin andra säsong ställa de riktigt stora frågorna: om att skapa, forskning, kärlek, föräldraskap och inte minst den eviga frågan om vad det innebär att vara människa. Det är snyggt, påkostat och troget sin litterära förlaga. Och ja, det har väldigt mycket med AI att göra. Se serien kommer du förstå.

Om du gillar true crime och deckare till julledigheten så rekommenderas verkligen Murder at the End of the World (Disney+). Denna tv-serie är oerhört smart på alla sätt och vis. Ett klassiskt pusseldeckarupplägg med ett gäng ”stora tänkare” som hamnar i ett hus mitt ute i ingenstans på Island. Givetvis börjar folk dö och frågan är vem som är mördaren och varför. Serien utspelar sig flera tidsplan; en del är baserad på en ”True crime”-undersökning och morddelen på Island utspelar sig i högteknologisk fästning där tekniken spelar en stor roll. 

Den tv-serie som nog flest personer tänker på gällande relationen mellan teknik och människa är Black Mirror (Netflix). Black Mirror har ofta varit kusligt duktig på att peka ut flera av de problem som ny teknik skapar. En ny säsong kom i år och som vanligt var flera avsnitten riktigt intressanta som inledning till olika moraliska och filosofiska samtal. Speciellt avsnittet Joan is awful, som kom ut innan strejkerna, har så här i efterhand visat sig väldigt profetisk.

Rabbit Hole (SkyShowtime) är en serie som ligger enormt mycket i tiden. Vad händer med oss människor när vi blir medvetna om att vi inte längre kan lita på det vi ser? Tänk om en del av det vi tror är konspirationsteorier inte egentligen är det, samtidigt som det vi tar för sanning är påhittat. Det taär en actionfylld serie som utspelar sig i en mycket nära framtid – eller kanske redan i nutid?

Slutligen: Class of ’09 (Disney+) – en serie som utspelar sig i tre tidsperioder. Det handlar om en grupp personer som år 2009 utbildar sig till FBI-agenter. Berättelsen utspelar sig i nutid och i en nära framtid där AI har tagit över i stort sett allt polisarbete så att folk döms innan de hunnit begå brott. Tänk När lammen tystnar möter Minority report. Det är oerhört snyggt filmat, väldigt välspelat och borde vara en tv-serie som är en given referenspunkt utifrån vår politiska vardag. 

Som du säkert känner till föreläser vi en hel del om ovan nämnda ämnen, så hör gärna av dig om du och dina kollegor vill ha föreläsningar om AI!

Tips: Serier som bygger på böcker – och tv-spel!

Tips: Serier som bygger på böcker – och tv-spel!

Posted on by Julia Lagergren

Nuförtiden skapas många TV-serier baserade på populära böcker och bokserier. Under 2023 kom många serier som är baserade på tidigare publicerade verk. Flera av dessa var riktigt, riktigt bra oavsett om du känner till originalet eller inte. Här våra favoriter:

Silo (Apple TV) – baserad på Hugh Howeys noveller. Riktigt bra serie som utspelar sig i en silo under jorden efter en katastrof. Serien är kombination av klassisk sci-fi med deckare och thriller. Välspelat, snyggt filmat och spännande om hur människor agerar i extrema förhållanden.

Slow Horses (Apple TV) – baserad på Mick Herrons böcker. Herron anses vara Le Carrés litterära arvtagare. Tv-serien är nu inne på sin tredje säsong och är en fröjd för alla som gillar brittiska TV-serier – speciellt sådana med spänning. Fantastiskt välskrivet men framförallt är skådespeleriet i absolut toppklass. Gary Oldman är en makalös skådespelare, men han har nog faktiskt aldrig varit bättre än här, som avdankad MI5-chef. Denna serie kommer ni verkligen vilja ha mer av så fort den tagit slut.

Percy Jackson and the Olympians (Disney+) – baserad på Rick Riordans bokserie. Denna bokserie är faktiskt mycket bättre än sitt rykte. Elakt brukar den kallas ”Harry Potter med gudar” men det är att göra den en otjänst, för serien har många spännande och positiva aspekter som Potter saknar. Böckerna är bra mycket bättre skrivna rent språkligt. Själva grundidén att barn som anses vara speciella – med diagnoser – faktiskt är hjältar, de fungerar bara inte i vår tråkiga värld. Tv-serien och böckerna lyckas återberätta och ge kännedom det antika Grekland – dess kultur, deras gudar och deras berättelser. Så med denna serie har Disney gett en julklapp till alla de lärare som vill undervisa om sagor, myter, antiken, historia, demokrati samt klassiska gudasagor. Kanske få eleverna att läsa dessa och de 30-tal andra böcker på samma tema. 

The Power (Amazon) – baserad på bok. The Power är en mycket spännande bok som med rätta både vunnit priser och hyllats av kritiker. Berättelsen utspelar sig i en nära framtid där kvinnor börjar utveckla en kraft. Denna kraft förändrar maktbalansen i världen. Både boken och tv-serien ställer väldigt många spännande frågor om makt och relationer kopplat till politik, familj, skola, manligt och kvinnligt – över hela världen. För dig som känner att Handmaid´s Tale är lite väl tung och saknar hopp, så är denna serie på liknande tema men med mer utopiska inslag. 

Ondskan (TV4 Play) – baserad på Jan Guillous bok. Många lärare använder sig fortfarande av filmen från 2003. Inget fel i det. Denna nya TV-serie kan ju genom sin längd ha med många av de delar som saknas i boken. Serien är våldsammare än filmen, men det är även boken och bokens budskap. Så vill du ha en TV-serie som matchar en väldigt populär bok. Kolla in Ondskan.

Händelser vid vatten (SVT Play) – baserad på Kerstin Ekmans bok. Sveriges duktigaste filmskapare heter Mikael Marcimain. Han har redan skapat några svensk films bästa verk baserade på böcker. Nu gav hand sig i kast med Kerstin Ekmans bok. Som vanligt får vi vad vi alltid får från Marcimain: en otrolig känsla för dekor och detaljer, grymt bra skådespeleri och röstarbete och fantastisk musik och ljuddesign.  Nu finns även Marcimains fantastiska Upp till Kamp från och med i år på SVT Play, en serie som är otroligt sevärd.

Det sista litterära tipset är kanske det allra bästa: Mike Flanagan har redan skapat många tv-serier baserade på flera av litteraturens stora skräckklassiker. Men med Huset Ushers undergång (Netflix) har han nog skapat sitt Magnum opus. Ramberättelsen är hämtad från Poes bok men varje avsnitt är en tolkning av Poes mest kända noveller. Som alltid när det är Flanagan är det här vansinnigt snygg och fantastisk dialog, storartat skådespeleri (från en ensemble som han likt Bergman ständigt återanvänder) och skrämmande – samt väldigt aktuellt. Hos Flanagan är det mest skrämmande inte spöken, monster och katter – det skrämmande är de människor med makt som styr vår värld. Alla Flanagans tidigare litterära adaptioner finns på Netflix om du missat dessa.

En del tv-serier bygger på annat än böcker, såsom tv-spel som Last of Us (HBO Max). Denna dystopiska tv-serie charmade både spelare och icke-spelare. Avsnitt 3 är en av de finaste kärleksskildringarna du kommer se 2023. Last of Us är ett utmärkt exempel på att tv-spel numera skapar berättelser som är minst lika bra förlagor som böcker och teater.

På HBO Max kan man även se tv-serien Fargo där man varje säsong gör nya tolkningar av filmen med samma namn. Otroligt underhållande och sevärt om hur man med samma ingredienser ständigt kan berätta nytt. 

Tips: Serier att titta på under jul

Tips: Serier att titta på under jul

Posted on by Julia Lagergren

Ett år är snart till ända och ni lärare väntar ett mycket välförtjänt jullov. Vi på Filmpedagogerna tänkte passa på att komma med lite tips på TV-serier att se under ledigheten: TV-serier som är riktigt bra TV-serier men där man kan förena nytta med nöje.

Först ut två TV-serier på temat medier – väldigt olika serier men båda väldigt intressanta: Succession (HBO Max) och The Morning Show (Apple TV). Båda serierna handlar om maktkamp i två fiktiva mediekonglomerat med många kopplingar till saker som utspelat sig i amerikanska medier. De är dock berättade på olika sätt.

The Morning Show utspelar sig på en klassisk TV-kanal i USA (tänk CBS, NBC eller ABC). Första säsongen byggde på de olika MeToo-skandaler i USA som briserade i tv-branschen. Säsong 3 – årets säsong – fokuserar på dagens mediesituation när ägare från stora teknikbolag tar över gamla medier. Huvudpersonen har väldigt många likheter med Elon Musk. Serien utspelar sig i relativ nutid och nutida nyhetshändelser är fond till TV-seriens händelser. Välspelat, välskrivet och många intressanta dilemman att fundera på kopplade till journalistik, integritet och dagens mediesituation.

Succession hade sin avslutade säsong i år. Succession handlar om en mediemogul och hans familj. Familjen Roy påminner om medievärldens mäktigaste familj: Murdoch. Till skillnad från The Morning Show utspelar den sig i ett fiktivt USA. Serien är oerhört välskriven och välspelad. Serien har jämförts med Shakespeares Kung Lear och det är en mycket adekvat jämförelse – både till tematik och stilistik. Det kanske låter lite krystat men om Shakespeare hade skapat konst i dag hade det varit som Succession. Detta är en TV-serie som kommer bli en del av det allmänna samtalet, referenspunkt och föremål för hundratals memes – väldigt lik den effekt som (bland annat) Shakespeares verk haft – och har än idag.

Välkommen till Filmkunnighetsdagen 30 januari 2024

Välkommen till Filmkunnighetsdagen 30 januari 2024

Posted on by Julia Lagergren

Under rubriken “Tillbaka till framtiden” ägnas en hel dag åt film och media utifrån en mängd spännande perspektiv. Så här beskriver konsulenterna Anna-Karin Johansson och Sanjin Pejkovic på Västra Götalandsregionen innehållet:

“Dagen fokuserar på frågor som rör vår framtid och det förflutna, evolutionens påverkan på kultur och kvantfysikens inverkan på vardagen. Det kommer vridas och vändas på frågor som relaterar till vetenskap, etik och ja, den oundvikliga AI-utvecklingen.
I den mån vi kommer att diskutera ny teknologi vill vi dock undvika att upprätta ett förenklat motsatsförhållande huruvida den ska ses som hot eller möjlighet. Vi vill snarare nyansera och fördjupa oss kring dessa frågor. Vad har den digitala tekniken inneburit för filmens språk, estetik, innehåll? Hur kan vi och framtida generationer orientera oss i de nya digitala film- och medielandskapen som växer fram inför våra ögon? 
Dagen vänder sig i första hand till dig som arbetar inom skola, utbildning, filmpedagogik och kultur men även andra är såklart välkomna!”

Källa: https://www.vgregion.se/f/kulturutveckling/kultur-och-konstarter/film-och-rorlig-bild/filmkunnighetsdagen/

Talare är Jonas Holmberg som är konstnärlig ledare på Göteborgs Filmfestival, Julia Ravanis som är fysiker och författare, Farshid Jalalvand som är disputerad mikrobiolog och vaccinolog, filmskaparna Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck, filmforskaren Tomas Axelson, Joanna Doona som är medieforskare – och så är vi med på ett hörn för att ge ett konkret verktyg för att samtala om film. Spännande va? Det tycker i alla fall vi. Dessutom avslutas dagen med smygvisning av en rykande färsk film – som ännu är hemlig…

Mer information och anmälan till Filmkunnighetsdagen 2024 hittar du här. Hoppas att vi ses!

Film, berättande och människans hjärna

Film, berättande och människans hjärna

Posted on by Julia Lagergren

Just nu pågår Göteborgs Filmfestival, men hur påverkas vi egentligen av film och berättelser? Just det pratar Anders Hansen och Yuval Noah Harari om i avsnittet som handlar om kreativitet i serien ”Din hjärna” (som finns tillgänglig på SVT Play). 

Vill du lära dig mer om berättande och film? Titta på ”Berättandets grammatik” där Fredrik Holmberg guidar dig genom berättandets konst utifrån flera filmexempel.

Vill du lära dig mer om hur du kan påverka andra genom film? Spana in serien ”Påverka med film!” med tillhörande handledning som vi har producerat på uppdrag av ABF (öppen för alla och fri att visa och använda i undervisningssammanhang).

Mikael tipsar!

Mikael tipsar!

Posted on by Julia Lagergren

Smittspridningen och belastningen på sjukvården fortfarande är hög, men vi har inte glömt bort er. Vi längtar verkligen efter att träffas IRL. Vi erbjuder dock de flesta av våra föreläsningar på Zoom och jag tänkte passa på att tipsa om lite filmer och serier som ni kanske har missat och som tar upp intressanta och aktuella ämnen för skolan – och som vi gärna kommer och föreläser om.

På SVT finner ni dokumentärerna: Propaganda: Konsten att sälja en lögn och Sex eller Övergrepp.

Propaganda https://www.svtplay.se/video/30274170/propaganda-konsten-att-salja-en-logn


Propaganda: Konsten att sälja en lögn är en dokumentär om just propaganda. Den ger en historisk genomgång med flera exempel och bakgrunder till klassiska exempel. Den diskuterar även vad begreppet innebär idag 2021. En mycket användbar film till Historia, Samhällskunskap, Svenska, Engelska och Bild.
Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Reklamföreläsningen, Vi och Dom, Nyheter, Journalistik och Propaganda samt Digital Källkritik 2.0.
Filmen finns kvar till 16 september.

Sex eller Övergrepp https://www.svtplay.se/video/29786070/sex-eller-overgrepp


Sex eller Övergrepp är en norsk dokumentär som under en 1 timma tar upp olika frågor kring sexuella relationer. Främst om var gränserna går och hur vi förhåller oss till dessa gränser. Som man säger så klokt i slutet: ”För att inte hamna där (där man gått över gränsen) så kan det räcka med att tänka igenom dessa saker och ha en medvetenhet om gränser. För en del handlar det om vem man vill vara. Vill jag vara en som trampar över andras gränser eller inte.” Detta program är en utmärkt start för att börja tänka kring dessa frågor.
Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Normer och Värderingar samt Kvinnor och män i media.
Filmen finns kvar till 30 mars 2022.

På UR finns en ny säsong av Källkritikbyrån. Alla de nya avsnitten hittar ni här: https://kallkritikbyran.se/bli-battre-pa-kallkritik-pa-natet-med-kallkoll/.

Avsnitten är lagom långa för att se i skolan (eller på distans). Senaste säsongen handlar om journalistik, sociala medier samt felaktig information på nätet. Om ni missat den tidigare säsongen så handlade de om Covid och amerikanska presidentvalet. 
Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.
Klippen finns på YouTube så de är lätta att använda i Google-undervisning.

På Netflix finner ni tre aktuella och intressanta dokumentärer som kan passa er undervisning. Amend, Coded Bias: Digital diskriminering och This is not a game.
Det är bra att känna till att Netflix skriver att det är okej att använda deras dokumentärer i undervisning.
Läs mer här: https://help.netflix.com/sv/node/57695

Coded Bias https://www.netflix.com/watch/81328723
Filmen handlar om bias inom AI/algoritmer. Ni kanske tänker att det är ett väldigt smalt ämne. Men när allt mer digitaliseras och automatiseras så är det något som påverkar oss alla, mest hela tiden. Dokumentären tar upp flera exempel på problem med digital diskriminering och hur det i förlängningen kan påverka demokratin. 
Här finns intressanta frågor att diskutera i samhällskunskap och teknik och i samtal om värdegrund och mänskliga rättigheter. Passar till undervisning kring: Svenska, Engelska, Samhällskunskap, Matematik och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Normer och värderingar, Vi och Dom, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Amend – https://www.netflix.com/title/80219054

Will Smith är ciceron i denna serie som handlar om det 14:e tillägget i USA:s konstitution. Vad har den med svensk skola att göra? Det är det tillägget som handlar om mänskliga rättigheter. Därför blir denna serie högintressant även för en svensk publik. Serien tar oss igenom hur olika grupper kämpat sig till rättigheter i USA:s historia. Från svarta, till asiater, invandrare, kvinnor till dagens HBTQ-rörelse. Vad innebär det att ha mänskliga rättigheter?
Serien passar utmärkt till lektioner om amerikanska inbördeskriget, amerikanska medborgarrörelsen, men även kvinnors rättigheter samt HBTQ-gruppers. Passar till undervisning kring Historia, Svenska, Engelska och Samhällskunskap. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Vi och dom, Normer och värderingar, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Not a game – https://www.netflix.com/title/81405383

TV-spel – bra eller dåligt? Denna dokumentär tar upp den frågan med ett öppet sinne. Det finns många nackdelar (som visas upp), men det finns också många fördelar. Det kan även vara en framtida karriär. Serien ger er bakgrund till TV-spelens utveckling från de första spelen till dagens värld där TV-spel är världens största medieuttryck. Man möter såväl spelare som föräldrar som reflekterar över TV-spelens utveckling och påverkan. 

Passar till undervisning kring: Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Vi och dom, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

HBO
På HBO finner ni just nu två intressanta dokumentärserier: QAnon: Into the storm och Exterminate all the brutes (Utrota varenda jävel).

QAnon: Into the storm

https://se.hbonordic.com/series/q-into-the-storm/1a77ea21-a813-4404-b302-645015d4d4ba/season-1/1b0daab1-cb29-45df-a972-531b3bccd249


Jag vet inte hur bra koll ni har på konspirationsteorin QAnon som fick stort genomslag under covidåret 2020. Denna lite röriga serie följer QAnons utveckling från 2017 till årets stormning av kongressen. Serien försöker även svara på mysteriet vem denna mystiske Q skulle vara. TV-serien fokuserar dock minst lika mycket på personerna bakom 4chan och sedan 8chan (där Q postade). Serien är också ganska mycket lika ostrukturerad som just 8chan. Den hoppar från stort till litet. Den blandar väldigt personliga stunder, med helikopterperspektiv och personliga vendettor. TV-serien är t.o.m. själv i sina stunder konspiratorisk. Men….

Den ger en bra överblick och historia bakom många kontroversiella messageboards – som 4chan och 8chan. Vi får följa dess skapare och grundares resa från de tidiga åren till totala frånsägandet av sajten – efter olika terrordåd. Den visar även upp många andra liknande rörelser och “konspirationer” som är intressanta att ha koll på för att förstå just spridandet av konspirationsteorier på nätet.
Passar till undervisning kring: Historia, Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Exterminate all the brutes (Utrota varenda jävel)
https://se.hbonordic.com/series/exterminate-all-the-brutes/f64f6393-0528-4fe1-9bc8-af885e27eb68


Denna serie i 4 delar är ett drömsamarbete – Otroligt begåvade filmregissören Raoul

Peck (I am not your Negro, som verkligen rekommenderas till undervisning) har skapat en modern, uppdaterad version av Sven Lindqvists bok Utrota varenda jävel. För er som inte läst Utrota varenda jävel (så gör det), så är det en bok om kolonialismens historia och dess effekter. Det är en bok som lånat sin titel samt sin berättarstruktur från Joseph Conrads ”Mörkrets hjärta”. Som sådan är den oerhört spännande att diskutera inom litteraturen. Speciellt intressant är dessa böcker för jämförelse och diskussioner kring olika sorters litteratur samt att tolka litteratur utifrån olika perspektiv. 
I en tid då det diskuteras om ”cancel-culture”, kränkande ord, språkbruk m.m. så är denna serie en mycket välkommen bakgrund till mycket av debatten. Serien använder sig av flera intressanta berättargrepp där fiktion blandas med dokumentära bilder, personliga reflektioner och akademisk forskning. Om ni skall använda denna serie i undervisningen – se hela serien själva först. Både för att utbilda er själva men även för att kunna reflektera över frågorna innan ni möter eleverna. För denna serie är något så ovanligt som populärkultur som får en att reflektera över de stora livsfrågorna som: Vem är jag? Varifrån kommer jag? och Vem vill jag vara?

Passar till undervisning kring: Historia, Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Vi och dom, Normer och värderingar, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Mingelquiz – svar

Mingelquiz – svar

Posted on by Julia Lagergren

Hur många felaktigheter spred president Donald Trump under sitt första år som president? Till dags dato? Enligt Washington Posts Fact Checker hade Trump 2 163 felaktigheter under sitt första år som president. Washington Post fortsätter att räkna och fram till den 12 augusti i år hade Trump haft 12 009 felaktigheter. Vill du lära dig mer om våra föreläsningar och workshops i källkritik? Klicka här.

Snart kommer Frost 2 på bio, men vem skrev sagan som Frost bygger på? H.C. Andersen (sagan heter Snödrottningen). Vill du lära dig mer om våra föreläsningar och workshops om sagor och myter i populärkulturen? Klicka här.

Hur mycket pengar läggs på reklam varje år i Sverige? För 2018 är beräkningen 81963 miljoner kronor, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik. Vill du lära dig mer om våra föreläsningar och workshops kring reklam? Klicka här.

Vilken svensk är störst på YouTube, sett till antalet visningar per klipp? Tomas Hellberg som driver kanalen Family Playlab. Vill du lära dig mer om våra föreläsningar och workshops om sociala medier? Klicka här.

Vilken svensk har vunnit Oscar för filmmusik? Ludwig Göransson, år 2019, för filmmusiken till Black Panther. Vill du lära dig mer om våra föreläsningar och workshops om filmmusik och musikvideos? Klicka här.  

Vem startade #metoo-rörelsen och när? Tarana Burke år 2006. Vill du lära dig mer om våra föreläsningar och workshops kring normer och värderingar? Klicka här.

Vem myntade begreppet “alternative facts”? Kellyanne Conway, rådgivare till president Donald Trump, år 2017. Vill du lära dig mer om våra föreläsningar och workshops i källkritik? Klicka här.

Vilken författare har flest film- och tv-verk baserade på sina texter? William Shakespeare. Vill du lära dig mer om våra föreläsningar om Shakespeare? Klicka här.

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Posted on by Mikael

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Posted on by Mikael


Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.

https://www.youtube.com/watch?v=NtKnA9Ua4Mw

 


På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.

1983 Foto: Krzysztof Wikto

1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?

https://www.youtube.com/watch?v=1Is8d_FnMTg


Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.

1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix. 

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Posted on by Mikael

 

Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.

I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.

https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen

Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.


https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto

På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat.  X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.

https://www.youtube.com/watch?v=j_ZVcZtZfew

Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.

Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.