Distansundervisning – några MIK-tips!

Distansundervisning – några MIK-tips!

Coronaviruset har påverkat oss alla. För gymnasiet innebär det hemundervisning. Coronaviruset är en pandemi – men vi befinner oss även i en infodemi. Därför kommer här lite tips för att klara att vara hemma i kombination med att utbilda sig i källkritik och bli medie- och informationskunnig.

På Youtube kan ni gratis se serien Networld – från PBS – just nu finns två avsnitt tillgängliga där. Historikern Niall Ferguson går i denna serie igenom hur nätverk fungerar och hur de historiskt fungerat. Nätverk och spridning är givetvis ämnen som är enormt aktuella i tider av pandemi och infodemi.
Passar för undervisning i historia, religion, biologi, matematik, engelska och svenska.

På SVT Play kan ni kolla in båda avsnitten om bolaget Amazon – ett av världens största bolag, med en ägare som är världens rikaste person. Hur ser deras affärsidé ut? Vad är det som generar inkomster i dagens värld?
Passar för undervisning i historia, matematik, engelska och svenska, ekonomi.

På SVT Play kan ni även se den utmärkta serien A.I.- hot eller möjlighet?
A.I. påverkar det mesta vi gör idag. Enorma företag som Google, Facebook och Amazon bygger sina verksamheter på A.I. Det pågår även en maktkamp mellan två av världens största länder gällande A.I. I tider av en pandemi är det intressant att jämföra hur två länder använder sig av teknik för att t.ex. bekämpa en pandemi.
Passar för undervisning i historia, matematik, ekonomi, engelska och svenska.

På HBO finns en riktigt bra dokumentär som heter After Truth – Disinformation and the cost of fake news. Denna dokumentär visar på behovet av källkritik. Dokumentären tar upp effekterna av fake news, konspirationsteorier och hur det påverkar allt från vanliga människor till politiker och i förlängningen demokratin.
Passar för undervisning i historia, engelska och svenska.

Distansundervisning i källkritik – några tips!

Distansundervisning i källkritik – några tips!

Lektionstips till er distansundervisning:

I dessa tider av kris är källkritik viktigare än någonsin. Så som första uppgift: Be eleverna läsa på om källkritik.

Krisinformation.se (som är en samling av krisinformation från svenska myndigheter) har skapat denna film om digital källkritik – Be eleverna titta igenom den.

På Krisinformation.se finner man deras sida om ”Källkritik och behovet av källkritik vid kriser. På denna sida finns en checklista att använda. Be eleverna använda checklistan för att granska t.ex krisinformation.se. 

På Statens medieråds sajt finns också mycket material som berör källkritik.
På dessa sidor finner ni fler övningar, mer utbildningsmaterial och kopplingar till läroplanen i era specifika ämnen. 

Statens medieråd har även skapat ett otroligt bra undervisningsmaterial som heter ”Bilder och verkligheter – Visuell gemenskap på nätet” – om bilder och hur det påverkar vår oss. Materialet är aktuellt, med många goda exempel som berör digital källkritik. Materialet finns som powerpoint eller ni kan använda det från nätet. Materialet har lärarhandledning – med tydliga kopplingar till läroplanen. Materialet lämpar sig väldigt bra för distansundervisning – ni hittar materialet här!

Statens medieråds pod, Medborgarpodden, tar också upp faktagranskning och digitala fotspår i dessa coronatider – den kan ni lyssna på här!

Dagens distanstips: Sagor, myter och populärkultur

Dagens distanstips: Sagor, myter och populärkultur

Dagens distanstips: Be eleverna lyssna på ett eller flera avsnitt av podden Mytologier, prata med en klasskamrat om det och sedan skriva ner något eller några saker som de tyckte var extra lärorika/intressanta/spännande/konstiga. Kanske kan de hitta någon koppling till dagens samhälle och deras eget liv och vardag, såsom synen på ödet, spökhistorier, budskap i olika typer av berättelser, kvinnligt/manligt, konspirationsteorier m.m.?

Distansundervisning i källkritik!

Distansundervisning i källkritik!

Nu är studiematerialet som vi har varit med och producerat, klart att använda på ABF! Detta är en distanskurs i medie- och informationskunnighet, MIK, som består av tre 20-minutersfilmer med tillhörande handledningar. Lösenordet hittar du i studiehandledningen och innehållet är kostnadsfritt och öppet för alla! Klicka här för att komma till materialet.

Reklamfilmens fantastiska värld på Vimeo

Reklamfilmens fantastiska värld på Vimeo

Nu ligger den efterlängtade och efterfrågade Reklamfilmens fantastiska värld som spellista på vår vimeokanal! Här hittar du den. Handledningen till materialet hittar du här.

Är det så att du kanske inte har hört talas om Reklamfilmens fantastiska värld tidigare? Här kommer lite information:

Hur är reklamfilmer och spelfilmer uppbyggda? Vad är det för skillnad mellan reklam, information och propaganda? Hur tänker de som gör reklamfilm?

Första delen av materialet orienterar om reklam i allmänhet och förklarar skillnaden mellan reklam, information och propaganda. Den andra delen är en grundläggande kurs i filmanalys. Den redogör för användningen av olika berättarkomponenter, dramaturgi och genrer.

Reklamfilmens fantastiska värld innehåller filmer som visats på betald reklamtid. Eftersom reklamfilmer i regel är korta och tydliga är de utmärkta som läromedel och att öva på. Som bekant är filmen ett mycket effektivt medium om man vill nå och påverka människor.

Påverka med film – utbildningsserie!

Påverka med film – utbildningsserie!

Har du hört?! Vi fick i uppdrag att göra utbildningsfilmer för ABF och nu är det dags för premiär! Rubriken för de fyra korta filmerna är “Påverka med film” och serien är öppen för alla. Tack för förtroendet ABF, och fantastiskt att ni delar med er av innehållet!

Del 1: Handlar om att planera sin film.

Del 2: Handlar om att filma och samla in material.

Del 3: Handlar om redigering.

Del 4: Handlar om vad man kan tänka på vid publicering.

Vi vill också passa på att tacka de experter som delat med sig av sin kunskap i filmerna: Advokat Arash Raoufi från Advokaterna Justitia, Sarah Larsson Bernhardt, Sociala mediestrateg och Head of social, samt Deeped Niclas Strandh, Digital planner och expert på sociala medier på JMWGolin och Social by Default.

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983


Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.

https://www.youtube.com/watch?v=NtKnA9Ua4Mw

 


På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.

1983 Foto: Krzysztof Wikto

1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?

https://www.youtube.com/watch?v=1Is8d_FnMTg


Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.

1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

 

Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.

I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.

https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen

Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.


https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto

På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat.  X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.

https://www.youtube.com/watch?v=j_ZVcZtZfew

Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.

Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

23 november, 2018 av Mikael Lämna en kommentar (Redigera)

Denna höst fortsätter vi att föreläsa på temat Källkritik 2.0. Hur kan och bör man vara källkritisk i dagens digitala värld? Och hur skiljer vi på det att vara källkritisk och att kritisera åsikter?

Vi börjar med ett exempel:

Författaren, professorn och föreläsaren Jordan B. Peterson var i Sverige för några veckor sedan. Detta skapade väldigt stor medial uppmärksamhet. Det skapade även många, så kallade källkritiska granskningar. Det intressanta var att ofta källgranskade kritikerna inte Petersons källor utan hans åsikter. Peterson är ett utmärkt exempel på dagens mediala stjärnor. Han hävdar ofta saker som bygger på hans personliga åsikter och samtidigt säger sig ha auktoritet som professor och forskare. Han hänvisar till forskning utan att specificera vilken forskning. I avsaknad av källhänvisning är det svårt att just källgranska Peterson vilket medför att det är lättare att granska hans åsikter än de källor han anser sig ha. De som gillar Peterson reagerar då med invändningar om att de som kritiserar, angriper honom som person och inte angriper de ”fakta” han bygger sina påståenden på. Denna typ av ”debatt”, likt den om Peterson, brukar ofta ske på sociala medier och främst på det största av dem alla – Facebook. Eftersom det finns ett inbyggt grundproblem i debatten – avsaknad av fakta samt krav på faktagransking– så leder den typen av debatt sällan till fördjupning eller nya insikter om sakfrågorna. En annan anledning till att debatten inte leder någon vart är att Facebook helt enkelt inte visar oss olika sidor i ”debatten”. Istället matas vi ständigt med en sidas åsikter, som vi interagerar med, delar och därmed får mer av. Facebooks algoritmer bygger i hög grad på att det som skapar engagemang är det vi får mer av. Och rent krasst är det så att saker som väcker negativa känslor skapar större engagemang hos oss. Då matas vi oftast av mer som skapar negativa känslor. Det innebär att vi också får mindre av det som utmanar dessa negativa känslor. Detta påverkar självklart vår syn på det samhälle vi lever i och därmed kommer det också att påverka samhällsutvecklingen.

Hur Facebook blev så stort och hur detta företag påverkar världen är vad dokumentären om Facebook på Dokument utifrån handlar om. Arbetar man med källkritik i skolan är denna dokumentär väl faktaunderbyggd och värd att se. I denna dokumentär fördjupas och exemplifieras både de positiva och negativa effekterna av Facebook/sociala medier.  Positiva: hur den arabiska revolutionen kunde ta form. Negativa: Efterspelet till den arabiska revolutionen eller kriget i Ukraina. Dokumentären tar även upp hur Facebook tjänar sina pengar och fördelar och nackdelar med deras affärssystem. 


Arbetar man med Källkritik i skolan vill vi bara passa på att rekommendera Skolverkets hemsida om digital källkritik. 
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Här finns mängder av material som är bra att utgå från i sin undervisning om källkritik.


Ett annat material som vi tipsat om förut, men som är väl värt att lyftas igen, är Mikoteket. https://mikoteket.se/ – Här finns fantastiskt mycket bra material och övningar att använda i undervisningen.