Påverka med film – utbildningsserie!

Påverka med film – utbildningsserie!

Har du hört?! Vi fick i uppdrag att göra utbildningsfilmer för ABF och nu är det dags för premiär! Rubriken för de fyra korta filmerna är ”Påverka med film” och serien är öppen för alla. Tack för förtroendet ABF, och fantastiskt att ni delar med er av innehållet!

Del 1: Handlar om att planera sin film.

Del 2: Handlar om att filma och samla in material.

Del 3: Handlar om redigering.

Del 4: Handlar om vad man kan tänka på vid publicering.

Vi vill också passa på att tacka de experter som delat med sig av sin kunskap i filmerna: Advokat Arash Raoufi från Advokaterna Justitia, Sarah Larsson Bernhardt, Sociala mediestrateg och Head of social, samt Deeped Niclas Strandh, Digital planner och expert på sociala medier på JMWGolin och Social by Default.

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983


Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.

https://www.youtube.com/watch?v=NtKnA9Ua4Mw

 


På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.

1983 Foto: Krzysztof Wikto

1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?

https://www.youtube.com/watch?v=1Is8d_FnMTg


Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.

1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

 

Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.

I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.

https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen

Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.


https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto

På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat.  X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.

https://www.youtube.com/watch?v=j_ZVcZtZfew

Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.

Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

23 november, 2018 av Mikael Lämna en kommentar (Redigera)

Denna höst fortsätter vi att föreläsa på temat Källkritik 2.0. Hur kan och bör man vara källkritisk i dagens digitala värld? Och hur skiljer vi på det att vara källkritisk och att kritisera åsikter?

Vi börjar med ett exempel:

Författaren, professorn och föreläsaren Jordan B. Peterson var i Sverige för några veckor sedan. Detta skapade väldigt stor medial uppmärksamhet. Det skapade även många, så kallade källkritiska granskningar. Det intressanta var att ofta källgranskade kritikerna inte Petersons källor utan hans åsikter. Peterson är ett utmärkt exempel på dagens mediala stjärnor. Han hävdar ofta saker som bygger på hans personliga åsikter och samtidigt säger sig ha auktoritet som professor och forskare. Han hänvisar till forskning utan att specificera vilken forskning. I avsaknad av källhänvisning är det svårt att just källgranska Peterson vilket medför att det är lättare att granska hans åsikter än de källor han anser sig ha. De som gillar Peterson reagerar då med invändningar om att de som kritiserar, angriper honom som person och inte angriper de ”fakta” han bygger sina påståenden på. Denna typ av ”debatt”, likt den om Peterson, brukar ofta ske på sociala medier och främst på det största av dem alla – Facebook. Eftersom det finns ett inbyggt grundproblem i debatten – avsaknad av fakta samt krav på faktagransking– så leder den typen av debatt sällan till fördjupning eller nya insikter om sakfrågorna. En annan anledning till att debatten inte leder någon vart är att Facebook helt enkelt inte visar oss olika sidor i ”debatten”. Istället matas vi ständigt med en sidas åsikter, som vi interagerar med, delar och därmed får mer av. Facebooks algoritmer bygger i hög grad på att det som skapar engagemang är det vi får mer av. Och rent krasst är det så att saker som väcker negativa känslor skapar större engagemang hos oss. Då matas vi oftast av mer som skapar negativa känslor. Det innebär att vi också får mindre av det som utmanar dessa negativa känslor. Detta påverkar självklart vår syn på det samhälle vi lever i och därmed kommer det också att påverka samhällsutvecklingen.

Hur Facebook blev så stort och hur detta företag påverkar världen är vad dokumentären om Facebook på Dokument utifrån handlar om. Arbetar man med källkritik i skolan är denna dokumentär väl faktaunderbyggd och värd att se. I denna dokumentär fördjupas och exemplifieras både de positiva och negativa effekterna av Facebook/sociala medier.  Positiva: hur den arabiska revolutionen kunde ta form. Negativa: Efterspelet till den arabiska revolutionen eller kriget i Ukraina. Dokumentären tar även upp hur Facebook tjänar sina pengar och fördelar och nackdelar med deras affärssystem. 


Arbetar man med Källkritik i skolan vill vi bara passa på att rekommendera Skolverkets hemsida om digital källkritik. 
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Här finns mängder av material som är bra att utgå från i sin undervisning om källkritik.


Ett annat material som vi tipsat om förut, men som är väl värt att lyftas igen, är Mikoteket. https://mikoteket.se/ – Här finns fantastiskt mycket bra material och övningar att använda i undervisningen.

Filmpedagogerna tipsar: Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

Filmpedagogerna tipsar: Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

 

Dessa tre veckor föreläser vi för fullt om Shakespeare. Detta innebär givetvis även att vi talar en hel del om Harry Potter. Då är det väldigt passande att denna vecka går filmen Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott upp. Filmen har helt ärligt inte mycket med Shakespeare att göra, men det är en film som har många litterära kopplingar. Inte enbart till Harry Potter-böckerna utan även till många litterära klassiker.
I filmen dyker många namn upp som man som läsare av Harry Potter känner igen –från självklara som huvudpersonen Newt Scamander till välkända Aldus Dumbledore och Minerva McGonagall, till Nicolas Flamel, Lestrange och Nagini. Vill man ha kopplingar till litteratur, myter och politik finner man karaktärer med namn som Aurelius och Theseus. Utöver detta så påminner filmens skurk Grindelwald mycket om Platon. Om kopplingarna mellan myter, litteratur och film låter spännande så har vi föreläsningen Sagor och Myter.


Gillar man Harry Potter-världen så är detta en film man kommer uppskatta. För någon som inte är lika berest i Potter-universumet kan det uppfattas som att filmen har för många karaktärer och intriger som inte för handlingen framåt. Rent filmiskt är filmen väldigt snygg, med många intressanta scener att analysera filmiskt.

Innehållsmässigt finns det flera väldigt intressanta aspekter att tala om. För även om filmen utspelar sig i slutet av 20-talet finns det flera kopplingar till vår samtid.  Filmen utspelar sig i en tid där det pågår en konflikt mellan ”vi och dom”. Konflikten står mellan trollkarlar som ser sig som renblodiga och övriga. Kopplingar till det efterföljande kriget är många. Många karaktärer har judiska namn, mycket av kärleksrelationerna handlar om förbjuden kärlek mellan olika grupperingar. Sedan finns kopplingen till Macbeth på samma sätt i denna filmserie (Fantastiska Vidunder-serien) som i de sju Harry Potter-böckerna. Frågorna om fri vilja och vad som händer då man försöker uppnå profetior genom att själv påverka händelseförloppet. Mot filmens slut ställs även en mycket aktuell fråga i vår tid: Är det någonsin rätt att överge mänskliga rättigheter för att förhindra andra brott mot de mänskliga rättigheterna?

Vill ni komma till oss på Shakespeare-föreläsning eller föreläsning om Sagor och myter i film hör ni av er till oss här.

https://www.youtube.com/watch?v=8bYBOVWLNIs
Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Inom media börjar nu den s.k. Halloween-säsongen. Det är den tiden på året då bio och inte minst streamingtjänsterna flödar över av skräckberättelser. Klassiker återkommer, eller görs i nya versioner.
Netflix släpper nu TV-serien Skräckhistorier/Creeped out. Den fungerar alldeles utmärkt i skolan – från lågstadiet till högstadiet. Serien är en antologiserie, dvs en serie med avslutade avsnitt. Den påminner om den brittiska antologiserien Black Mirror fast för barn/ungdomar. Netflix har tom varit så snälla att de dubbat serien så barn som inte är läskunniga kan se den. Men är den något bra? Ja det är den. På samma sätt som Black mirror så har tar den upp aktuella ämnen kring t.ex. teknologi och ur det påverkar barn/unga och deras liv.
Första avsnittet handlar t.ex. om en ny smartphone som tar över en tjejs liv. AI:t i mobilen börjar bestämma och posta saker som tjejen inte vill. Ungdomars värsta mardröm – tänk om allt jag gör kan styras av en apparat som vet allt om mig?
Denna serie har många fördelar till arbete i skolan.

  1. Den tar upp intressanta ämnen värda att prata med eleverna om.
  2. Avsnitten är korta – ca 25 minuter – passar utmärkt till en lektion.
  3. De är dramaturgiskt klockrena och därför passar de utmärkt att använda till lektioner om dramaturgi-början-mitten-slut, litterära karaktärer, berättar vändpunkter, sagans struktur och funktioner.
  4. Man ges möjligheter att prata om vilka rädslor dagens unga har.

Av en ren tillfällighet så kommer vi även vara ute på skolor och göra skräckfilm de närmaste månaderna. Skulle ni vilja ha ett skapande skola projekt med inriktning skräck så kan ni läsa mer här:

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Just nu pågår Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Nästa år kommer MIK och Global MIL-week vara en del av denna mässa. Därför tänkte vi rekommendera en bok som binder samman dessa två. 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari. Hararis två tidigare böcker är starkt rekommenderad läsning för alla – Sapiens och Homo Deus. Denna bok är en fortsättning till sina föregångare men är inte en lika sammanhållen berättelse som sina föregångare. För Harari, är det just berättelserna som gör Homo sapiens till jordens härskare och det är människans förmåga att berätta, och engagera miljontals individer som är unikt för vår art. Denna bok fortsätter på det temat, men boken bygger på en samling av artiklar från flera olika tidskrifter och blir därför en rätt spretig berättelse som helhet. Å andra sidan, bokens titel antyder att det inte är en berättelse utan 21 lektioner. Därmed kommer vi till det som verkligen gör denna bok intressant. Nämligen att den ger många olika synsätt och tolkningsmöjligheter till var vi människor befinner oss just nu 2018 – och vart vi skulle kunna vara på väg.

När detta tips skrivs är Hararis lektioner en rätt deprimerande läsning. I Sverige bråkar partierna om vem som skall leda vårt land. I Europa har vi en stark politisk riktning mot nationalism, i USA likaså. Allt detta i en kombination till en gnagande känsla många av oss har; att allt står inte rätt till med klimatet och att det känns som att allas lika värde är en extremistisk åsikt.

Vilka berättelser behöver vi människor för att alla människor skall kunna se en ljus framtid framför oss? Det är där någonstans boken börjar med att konstatera att vi kanske för första gången som art inte har en gemensam mänsklig berättelse längre – ingen som pekar framåt. Men Harari är ingen domedagspoet. Han försöker beskriva var vi befinner oss just nu – hur vi hamnade här – men han försöker även att se framåt – hur kan vi som människor skapa en bra framtid för oss alla.

Varför ska man då t.ex. som lärare läsa just denna bok? Det finns flera anledningar. En är att boken berör väldigt många ämnen och mycket av det som man skall undervisa om i skolan. Boken ger väldigt många intressanta upplägg för egna lektionsupplägg i skolan. En annan anledning är att bokens fokus på vad som skall hända med de som t.ex. går i skolan nu, ger en pedagog många tankeställare till vad vi utbildar våra barn till.

Boken tar upp vitt skilda ämnen – historia, biologi, fysik, språk, filosofi, religion, samhällskunskap, teknik och matematik. Som läsare får man ny kunskap i dessa ämnen samtidigt som de kan kopplas samman på ett sätt där man till en början inte hade sett kopplingen. Undervisar man i dessa ämnen finns här mycket spännande att inspireras av och bra stoff till kommande lektioner.

Här finns även de delarna som är riktigt spännande utifrån en MIK horisont. Vilken typ av kunskaper och vilken typ av egenskaper kommer vara nödvändiga för oss människor i en nära framtid. Vilken värld är det vi utbildar våra barn till? Vilka kunskaper och egenskaper behöver vi vuxna ha i framtiden?

Nedan följer ett exempel från boken hämtat från TED:

Filmpedagogerna tipsar: Unga Astrid, Predator och RBG

Filmpedagogerna tipsar: Unga Astrid, Predator och RBG

Vi kommer framöver att försöka tipsa er olika typer av media varje fredag som kan passa för arbete i skolan. Denna fredag är tipsen tre väldigt olika filmer – Unga Astrid, RBG och Predator.

Den dansk-svenska Unga Astrid är en film som bygger fritt på händelser i Astrid Lindgrens unga år. Filmen bygger inte direkt på en litterär förlaga, men har många kopplingar Astrid Lindgrens egna böcker. Filmen är välspelad, snygg fotograferad och har ett bra manus. Arbetar ni med Lindgrens böcker i skolan så är detta en bra film att se. Men det intressantaste är ändå att se denna film med dagens glasögon. Speciellt utifrån ett genusperspektiv. För utan att avslöja filmens handling så är filmens huvudfokus, hur det var att vara en kvinna som följde sin egen röst i 20-30-talets Sverige. Detta kan lätt jämföras med dagens samhälle och leda till diskussioner om de förändringar som ändå skett i Sverige.
https://www.youtube.com/watch?v=mqPJzXptw88

Predator är en reboot av Predator-filmserien. Det är inte en film som lämpar sig för skolbio, men ändå en intressant film att se och diskutera med eleverna. För filmen är en intressant filmupplevelse. För det första är det en actionfilm av det gamla snittet. Men ändå inte. För aäven om filmen stilistiskt påminner om actionfilmer från 80-talet så har den anpassats till 2010-talet. Vill man lära ut hur filmer är konstruerade, hur dramaturgi fungerar, hur man skapar karaktärer och hur man berättar genom sina berättarkomponenter, då passar denna film väldigt bra till ett sådant arbete.
https://www.youtube.com/watch?v=WaG1KZqrLvM

RBG är en dokumentär om The Notorious RBG. En kvinna som verkligen har påverkat den amerikanska politiken. RBG är en förkortning av Ruth Bader Ginsburg. En kvinna som genom sitt arbete som advokat och sedermera som en av domarna i Högsta domstolen verkligen påverkat alla kvinnors liv i USA. Genom sitt arbeta har hon verkligen lyckats få igenom domstolsbeslut som gjort att, i alla fall juridiskt, kvinnor och män anses vara jämställda inför lagen i USA. Detta låter kanske märkligt att så inte är fallet 2018, men ser man denna film blir det väldigt klart att så inte alltid varit fallet.
RBG är en både upplyftande och en deprimerande film. Upplyftande i det faktum att filmen visar på de enorma framsteg som RBG och andra kvinnliga juristers arbete har haft för dagens USA. Deprimerande, i det faktum att USA rör sig allt mer åt att ta ifrån kvinnor de rättigheter de kämpat sig till. Vill ni se en film om politik, demokrati, mänskliga rättigheter som även är intressant för er som arbetar med SO och Historia? Då är RBG ett utmärkt alternativ.

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Höstterminen är i gång. Filmpedagogerna är ute på skolor i hela landet och föreläser och arbetar med filmskapande. Främst rör det källkritik, internet och sociala medier, vi och dom samt MIK (Medie- och InformationsKunnighet) och mänskliga rättigheter.

Vi tänkte därför passa på att dela med oss av några boktips som berör ämnen vi föreläser om – böcker som inspirerat oss.

Först ett skönlitterärt tips: ”Vi mot er” av Fredrik Backman. Titeln i sig anspelar på varför denna bok är så bra att använda i undervisningen. Boken är en uppföljare till ”Björnstad”. ”Vi mot er!” kan läsas fristående och kan ligga till grund för undervisning av flera anledningar.

Det enklaste skälet är att bokens tilltal är så allmängiltigt att både unga och gamla kommer gripas av denna berättelse. I en liten kommun någonstans norröver brinner folket för sin ishockey. Men ishockeyn ger egentligen endast ett driv och en ram åt berättelsen som egentligen handlar om kärlek och hat och om politik. Boken problematiserar hur vi ser varandra – hur vi ser på våldtäktsoffer, homosexuella, fattiga, rika, kvinnor och män. Fredrik Backman lyckas i denna bok väcka frågor som kräver ständig diskussion i skolan. Vad är manligt? Vad är kvinnligt? Varför hatar vi? Vilka normer är det som påverkar vårt samhälle? Hur efterlevs de normerna? Hur ser vi på de som bryter mot normerna? Hur skapas ett vi och dom – eller om vi så vill: ett ”Vi mot er”?

Utöver att mana till diskussion kan denna bok även ligga till grund för att låta eleverna upptäcka och undersöka symbolspråk, bildspråk och genreväxlingar. Värt att även dyka djupare i är hur Backman skapar spänning och närvaro genom en berättarteknik som både följer en filmisk dramaturgi och ger de typiskt litterära återblickarna vilket skapar en mångfasetterad gestaltning av karaktärerna.

Bokens teman tas upp i flera av våra föreläsningar t.ex.: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Nästa boktips: Katarina Wennstams ”Flickan och skammen”, en reportagebok som har flera beröringspunkter gemensamt med ”Vi mot er”. Båda böckerna behandlar de bakomliggande orsakerna till hur skillnader mellan grupper av människor skapas och upprätthålls. ”Flickan och skammen” handlar om mekanismerna bakom och konsekvenserna av slutshaming (ett ord vi inte har någon bra motsvarighet till i svenskan). Boken ger oss dels en faktafördjupning som skapar förståelse för de strukturer som möjliggör förtryck av kvinnor, dels den personliga berättelsen om hur det är att som kvinna leva med fenomenet slutshaming. Hur skapas de osynliga normerna och reglerna som påverkar varje kvinnas liv? Hur kontrolleras kvinnors sexualitet i vårt samhälle? Vilka skillnader finns i hur vi ser på mäns respektive kvinnors sexualitet – och hur upprätthålls dessa skillnader genom slutshaming?

Wennstams ”Flickan och skammen” kan ses som en ytterligare fördjupning av hennes tidigare verk som bland annat behandlat att våld mot kvinnor ofta kan kopplas till sexualitet. De frågor ”Flickan och skammen” berör är rykande aktuella i skolans värld. Dessa frågor berör även vi i våra föreläsningar om: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Det sista boktipset är Timothy Snyders bok ”Om tyranni : tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet.” Boken är en kort och koncis skrift om hur vi alla kan motverka den tyranni som drabbade Europa under 1900-talet. Idag 2017 finns tendenser i Europa och USA som visar på att samma tyranni som drabbade Europa på 30-talet åter kan göra sig gällande. Vilka lärdomar kan vi dra av historien? Den första lärdomen är enkel: Lyd inte i förväg! Med andra ord – ge inte upp dina mänskliga rättigheter till en auktoritär rörelse. Engagera dig och kämpa emot tyranniet, innan det är försent.

Utifrån detta tema arbetar vi med MIK (Medie- och InformationsKunnighet) med både unga och vuxna. Våra föreläsningar som berör hotet mot de mänskliga rättigheterna är: Sociala medier, Källkritik, Vi och DomMänskliga rättigheter, MIK-föreläsning.

Så gör gärna som ytterligare en av Timothy Snyders 20 uppmaningar mot Tyranni: Läs en bok! (Gärna någon av boktipsen ovan.)

Och kom gärna på föreläsningar hos Filmpedagogerna.