Filmpedagogerna tipsar: Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

Filmpedagogerna tipsar: Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

Posted on by Mikael

 

Dessa tre veckor föreläser vi för fullt om Shakespeare. Detta innebär givetvis även att vi talar en hel del om Harry Potter. Då är det väldigt passande att denna vecka går filmen Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott upp. Filmen har helt ärligt inte mycket med Shakespeare att göra, men det är en film som har många litterära kopplingar. Inte enbart till Harry Potter-böckerna utan även till många litterära klassiker.
I filmen dyker många namn upp som man som läsare av Harry Potter känner igen –från självklara som huvudpersonen Newt Scamander till välkända Aldus Dumbledore och Minerva McGonagall, till Nicolas Flamel, Lestrange och Nagini. Vill man ha kopplingar till litteratur, myter och politik finner man karaktärer med namn som Aurelius och Theseus. Utöver detta så påminner filmens skurk Grindelwald mycket om Platon. Om kopplingarna mellan myter, litteratur och film låter spännande så har vi föreläsningen Sagor och Myter.


Gillar man Harry Potter-världen så är detta en film man kommer uppskatta. För någon som inte är lika berest i Potter-universumet kan det uppfattas som att filmen har för många karaktärer och intriger som inte för handlingen framåt. Rent filmiskt är filmen väldigt snygg, med många intressanta scener att analysera filmiskt.

Innehållsmässigt finns det flera väldigt intressanta aspekter att tala om. För även om filmen utspelar sig i slutet av 20-talet finns det flera kopplingar till vår samtid.  Filmen utspelar sig i en tid där det pågår en konflikt mellan ”vi och dom”. Konflikten står mellan trollkarlar som ser sig som renblodiga och övriga. Kopplingar till det efterföljande kriget är många. Många karaktärer har judiska namn, mycket av kärleksrelationerna handlar om förbjuden kärlek mellan olika grupperingar. Sedan finns kopplingen till Macbeth på samma sätt i denna filmserie (Fantastiska Vidunder-serien) som i de sju Harry Potter-böckerna. Frågorna om fri vilja och vad som händer då man försöker uppnå profetior genom att själv påverka händelseförloppet. Mot filmens slut ställs även en mycket aktuell fråga i vår tid: Är det någonsin rätt att överge mänskliga rättigheter för att förhindra andra brott mot de mänskliga rättigheterna?

Vill ni komma till oss på Shakespeare-föreläsning eller föreläsning om Sagor och myter i film hör ni av er till oss här.

https://www.youtube.com/watch?v=8bYBOVWLNIs
Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Posted on by Mikael

Inom media börjar nu den s.k. Halloween-säsongen. Det är den tiden på året då bio och inte minst streamingtjänsterna flödar över av skräckberättelser. Klassiker återkommer, eller görs i nya versioner.
Netflix släpper nu TV-serien Skräckhistorier/Creeped out. Den fungerar alldeles utmärkt i skolan – från lågstadiet till högstadiet. Serien är en antologiserie, dvs en serie med avslutade avsnitt. Den påminner om den brittiska antologiserien Black Mirror fast för barn/ungdomar. Netflix har tom varit så snälla att de dubbat serien så barn som inte är läskunniga kan se den. Men är den något bra? Ja det är den. På samma sätt som Black mirror så har tar den upp aktuella ämnen kring t.ex. teknologi och ur det påverkar barn/unga och deras liv.
Första avsnittet handlar t.ex. om en ny smartphone som tar över en tjejs liv. AI:t i mobilen börjar bestämma och posta saker som tjejen inte vill. Ungdomars värsta mardröm – tänk om allt jag gör kan styras av en apparat som vet allt om mig?
Denna serie har många fördelar till arbete i skolan.

  1. Den tar upp intressanta ämnen värda att prata med eleverna om.
  2. Avsnitten är korta – ca 25 minuter – passar utmärkt till en lektion.
  3. De är dramaturgiskt klockrena och därför passar de utmärkt att använda till lektioner om dramaturgi-början-mitten-slut, litterära karaktärer, berättar vändpunkter, sagans struktur och funktioner.
  4. Man ges möjligheter att prata om vilka rädslor dagens unga har.

Av en ren tillfällighet så kommer vi även vara ute på skolor och göra skräckfilm de närmaste månaderna. Skulle ni vilja ha ett skapande skola projekt med inriktning skräck så kan ni läsa mer här:

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Posted on by Mikael

Just nu pågår Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Nästa år kommer MIK och Global MIL-week vara en del av denna mässa. Därför tänkte vi rekommendera en bok som binder samman dessa två. 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari. Hararis två tidigare böcker är starkt rekommenderad läsning för alla – Sapiens och Homo Deus. Denna bok är en fortsättning till sina föregångare men är inte en lika sammanhållen berättelse som sina föregångare. För Harari, är det just berättelserna som gör Homo sapiens till jordens härskare och det är människans förmåga att berätta, och engagera miljontals individer som är unikt för vår art. Denna bok fortsätter på det temat, men boken bygger på en samling av artiklar från flera olika tidskrifter och blir därför en rätt spretig berättelse som helhet. Å andra sidan, bokens titel antyder att det inte är en berättelse utan 21 lektioner. Därmed kommer vi till det som verkligen gör denna bok intressant. Nämligen att den ger många olika synsätt och tolkningsmöjligheter till var vi människor befinner oss just nu 2018 – och vart vi skulle kunna vara på väg.

När detta tips skrivs är Hararis lektioner en rätt deprimerande läsning. I Sverige bråkar partierna om vem som skall leda vårt land. I Europa har vi en stark politisk riktning mot nationalism, i USA likaså. Allt detta i en kombination till en gnagande känsla många av oss har; att allt står inte rätt till med klimatet och att det känns som att allas lika värde är en extremistisk åsikt.

Vilka berättelser behöver vi människor för att alla människor skall kunna se en ljus framtid framför oss? Det är där någonstans boken börjar med att konstatera att vi kanske för första gången som art inte har en gemensam mänsklig berättelse längre – ingen som pekar framåt. Men Harari är ingen domedagspoet. Han försöker beskriva var vi befinner oss just nu – hur vi hamnade här – men han försöker även att se framåt – hur kan vi som människor skapa en bra framtid för oss alla.

Varför ska man då t.ex. som lärare läsa just denna bok? Det finns flera anledningar. En är att boken berör väldigt många ämnen och mycket av det som man skall undervisa om i skolan. Boken ger väldigt många intressanta upplägg för egna lektionsupplägg i skolan. En annan anledning är att bokens fokus på vad som skall hända med de som t.ex. går i skolan nu, ger en pedagog många tankeställare till vad vi utbildar våra barn till.

Boken tar upp vitt skilda ämnen – historia, biologi, fysik, språk, filosofi, religion, samhällskunskap, teknik och matematik. Som läsare får man ny kunskap i dessa ämnen samtidigt som de kan kopplas samman på ett sätt där man till en början inte hade sett kopplingen. Undervisar man i dessa ämnen finns här mycket spännande att inspireras av och bra stoff till kommande lektioner.

Här finns även de delarna som är riktigt spännande utifrån en MIK horisont. Vilken typ av kunskaper och vilken typ av egenskaper kommer vara nödvändiga för oss människor i en nära framtid. Vilken värld är det vi utbildar våra barn till? Vilka kunskaper och egenskaper behöver vi vuxna ha i framtiden?

Nedan följer ett exempel från boken hämtat från TED:

Filmpedagogerna tipsar: Unga Astrid, Predator och RBG

Filmpedagogerna tipsar: Unga Astrid, Predator och RBG

Posted on by Mikael

Vi kommer framöver att försöka tipsa er olika typer av media varje fredag som kan passa för arbete i skolan. Denna fredag är tipsen tre väldigt olika filmer – Unga Astrid, RBG och Predator.

Den dansk-svenska Unga Astrid är en film som bygger fritt på händelser i Astrid Lindgrens unga år. Filmen bygger inte direkt på en litterär förlaga, men har många kopplingar Astrid Lindgrens egna böcker. Filmen är välspelad, snygg fotograferad och har ett bra manus. Arbetar ni med Lindgrens böcker i skolan så är detta en bra film att se. Men det intressantaste är ändå att se denna film med dagens glasögon. Speciellt utifrån ett genusperspektiv. För utan att avslöja filmens handling så är filmens huvudfokus, hur det var att vara en kvinna som följde sin egen röst i 20-30-talets Sverige. Detta kan lätt jämföras med dagens samhälle och leda till diskussioner om de förändringar som ändå skett i Sverige.
https://www.youtube.com/watch?v=mqPJzXptw88

Predator är en reboot av Predator-filmserien. Det är inte en film som lämpar sig för skolbio, men ändå en intressant film att se och diskutera med eleverna. För filmen är en intressant filmupplevelse. För det första är det en actionfilm av det gamla snittet. Men ändå inte. För aäven om filmen stilistiskt påminner om actionfilmer från 80-talet så har den anpassats till 2010-talet. Vill man lära ut hur filmer är konstruerade, hur dramaturgi fungerar, hur man skapar karaktärer och hur man berättar genom sina berättarkomponenter, då passar denna film väldigt bra till ett sådant arbete.
https://www.youtube.com/watch?v=WaG1KZqrLvM

RBG är en dokumentär om The Notorious RBG. En kvinna som verkligen har påverkat den amerikanska politiken. RBG är en förkortning av Ruth Bader Ginsburg. En kvinna som genom sitt arbete som advokat och sedermera som en av domarna i Högsta domstolen verkligen påverkat alla kvinnors liv i USA. Genom sitt arbeta har hon verkligen lyckats få igenom domstolsbeslut som gjort att, i alla fall juridiskt, kvinnor och män anses vara jämställda inför lagen i USA. Detta låter kanske märkligt att så inte är fallet 2018, men ser man denna film blir det väldigt klart att så inte alltid varit fallet.
RBG är en både upplyftande och en deprimerande film. Upplyftande i det faktum att filmen visar på de enorma framsteg som RBG och andra kvinnliga juristers arbete har haft för dagens USA. Deprimerande, i det faktum att USA rör sig allt mer åt att ta ifrån kvinnor de rättigheter de kämpat sig till. Vill ni se en film om politik, demokrati, mänskliga rättigheter som även är intressant för er som arbetar med SO och Historia? Då är RBG ett utmärkt alternativ.

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Posted on by Mikael

Höstterminen är i gång. Filmpedagogerna är ute på skolor i hela landet och föreläser och arbetar med filmskapande. Främst rör det källkritik, internet och sociala medier, vi och dom samt MIK (Medie- och InformationsKunnighet) och mänskliga rättigheter.

Vi tänkte därför passa på att dela med oss av några boktips som berör ämnen vi föreläser om – böcker som inspirerat oss.

Först ett skönlitterärt tips: ”Vi mot er” av Fredrik Backman. Titeln i sig anspelar på varför denna bok är så bra att använda i undervisningen. Boken är en uppföljare till ”Björnstad”. ”Vi mot er!” kan läsas fristående och kan ligga till grund för undervisning av flera anledningar.

Det enklaste skälet är att bokens tilltal är så allmängiltigt att både unga och gamla kommer gripas av denna berättelse. I en liten kommun någonstans norröver brinner folket för sin ishockey. Men ishockeyn ger egentligen endast ett driv och en ram åt berättelsen som egentligen handlar om kärlek och hat och om politik. Boken problematiserar hur vi ser varandra – hur vi ser på våldtäktsoffer, homosexuella, fattiga, rika, kvinnor och män. Fredrik Backman lyckas i denna bok väcka frågor som kräver ständig diskussion i skolan. Vad är manligt? Vad är kvinnligt? Varför hatar vi? Vilka normer är det som påverkar vårt samhälle? Hur efterlevs de normerna? Hur ser vi på de som bryter mot normerna? Hur skapas ett vi och dom – eller om vi så vill: ett ”Vi mot er”?

Utöver att mana till diskussion kan denna bok även ligga till grund för att låta eleverna upptäcka och undersöka symbolspråk, bildspråk och genreväxlingar. Värt att även dyka djupare i är hur Backman skapar spänning och närvaro genom en berättarteknik som både följer en filmisk dramaturgi och ger de typiskt litterära återblickarna vilket skapar en mångfasetterad gestaltning av karaktärerna.

Bokens teman tas upp i flera av våra föreläsningar t.ex.: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Nästa boktips: Katarina Wennstams ”Flickan och skammen”, en reportagebok som har flera beröringspunkter gemensamt med ”Vi mot er”. Båda böckerna behandlar de bakomliggande orsakerna till hur skillnader mellan grupper av människor skapas och upprätthålls. ”Flickan och skammen” handlar om mekanismerna bakom och konsekvenserna av slutshaming (ett ord vi inte har någon bra motsvarighet till i svenskan). Boken ger oss dels en faktafördjupning som skapar förståelse för de strukturer som möjliggör förtryck av kvinnor, dels den personliga berättelsen om hur det är att som kvinna leva med fenomenet slutshaming. Hur skapas de osynliga normerna och reglerna som påverkar varje kvinnas liv? Hur kontrolleras kvinnors sexualitet i vårt samhälle? Vilka skillnader finns i hur vi ser på mäns respektive kvinnors sexualitet – och hur upprätthålls dessa skillnader genom slutshaming?

Wennstams ”Flickan och skammen” kan ses som en ytterligare fördjupning av hennes tidigare verk som bland annat behandlat att våld mot kvinnor ofta kan kopplas till sexualitet. De frågor ”Flickan och skammen” berör är rykande aktuella i skolans värld. Dessa frågor berör även vi i våra föreläsningar om: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Det sista boktipset är Timothy Snyders bok ”Om tyranni : tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet.” Boken är en kort och koncis skrift om hur vi alla kan motverka den tyranni som drabbade Europa under 1900-talet. Idag 2017 finns tendenser i Europa och USA som visar på att samma tyranni som drabbade Europa på 30-talet åter kan göra sig gällande. Vilka lärdomar kan vi dra av historien? Den första lärdomen är enkel: Lyd inte i förväg! Med andra ord – ge inte upp dina mänskliga rättigheter till en auktoritär rörelse. Engagera dig och kämpa emot tyranniet, innan det är försent.

Utifrån detta tema arbetar vi med MIK (Medie- och InformationsKunnighet) med både unga och vuxna. Våra föreläsningar som berör hotet mot de mänskliga rättigheterna är: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom,  Mänskliga rättigheter, MIK-föreläsning.

Så gör gärna som ytterligare en av Timothy Snyders 20 uppmaningar mot Tyranni: Läs en bok! (Gärna någon av boktipsen ovan.)

Och kom gärna på föreläsningar hos Filmpedagogerna.

Progression i Skapande skola – går det?

Progression i Skapande skola – går det?

Posted on by Mikael

Under föregående läsår fick 694 000 elever vara en del av Skapande skola – en siffra som troligtvis fortsätter att öka framöver. Enligt Kulturrådets rapport hade skolhuvudmännen ”i regel goda erfarenheter av den verksamhet som kunnat bedrivas med Skapande skola-bidraget”. Utifrån mina erfarenheter kan Skapande skola-arbetet skifta väldigt. Det kan handla om alltifrån en tvåtimmars temaföreläsning på en SO-lektion till hela tematerminer där Skapande skola integreras som en praktisk del i ett större ämnes- och årskursöverskridande projekt.

Ska man vara krass så är ju lite Skapande skola bättre än ingen Skapande skola alls. Men den som vill börja integrera Skapande skola i större projekt – och kanske till och med tänka på progressionen från en årskurs till en annan – vad kan man då tänka på?

På en skola som vi arbetar med har arbetet sett ut på följande sätt (samtliga årskurser har ett teoripass som en dryg vecka senare följs upp med en heldag filmning, redigering och filmvisning).

Årskurs 7: Vi och dom

Årskurs 8: Mänskliga rättigheter

Årskurs 9: Hållbar utveckling

Här har innehållet en tydlig progression; vi börjar i det lilla med dig, mig och människorna runt omkring oss. Hur delar vi in oss i olika grupper utifrån utseende, intressen, religion, sexuell identitet och läggning, etnicitet osv? I arbetet med mänskliga rättigheter i årskurs 8 breddas perspektivet till det globala, för att slutligen landa i hållbar utveckling, där även FN:s globala miljömål ingår, i årskurs 9. Eleverna lär sig att analysera och skapa berättelser, samt skillnaden på reklam, information och propaganda. Utgångspunkten är skolans värdegrund och majoriteten av skolans ämnen kan samverka i ett projekt som detta.

På en annan skola har eleverna lärt sig olika former av berättande genom film. Skolämnen som kan samverka i ett upplägg som detta, är t.ex. svenska, engelska, bild (och SO, beroende på vilka teman som boken behandlar):

Årskurs 7: Reklamfilm

Årskurs 8: Bok till film

På en tredje skola, som ligger långt fram i sitt MIK-arbete (medie- och informationskunnighet) har upplägget sett ut på ett annat sätt. De ville att projekten skulle komplettera varandra.

Årskurs 7: Sociala medier

Årskurs 8: Bok till film

Årskurs 9: Vi och dom

Nu har vi lyft fram tre exempel för årskurs 7-9, utan att ha nämnt vare sig yngre åldrar eller ett pinfärskt samarbete som bygger på progression inom Skapande Skola!

Vi har nämligen påbörjat ett samarbete med Veronica Grönte – Sveriges bästa skrivlärare tillika författare av Pennvässaren. Eftersom Veronica är proffs på berättande i text är hon en ypperlig kulturutövare att anlita för mellanstadiet, för att sedan följa upp med filmskapande och oss året därpå. Vi har nämligen noterat att flera elever skulle ha nytta av att träna lite mer på berättande och dramaturgi innan de börjar högstadiet – och vi kan hjälpa lärare och klasser i detta arbete.

Och när vi ändå pratar om lite yngre elever, kan jag inte låta bli att berätta om ett pågående projekt där eleverna i årskurs 4-6 gör filmer på olika teman som kommer att sättas ihop till ett morgonsoffaprogram, där nyheter varvas med reportage, intervjuer och reklaminslag.

Årskurs 4: Vi och dom

Årskurs 5: Reklamfilm

Årskurs 6: Mänskliga rättigheter

Okej, det finns många olika sätt att arbeta på, men vad gör vi kulturutövare för att höja kvaliteten på Skapande skola? Vi uppmuntrar alltid till lärarfortbildning av olika slag, för att kunskaperna ska stanna kvar på skolan och bli en naturlig del av undervisningen.

Likaså uppmuntrar vi till föräldrakvällar. Nyligen besökte jag och Mikael Ulricehamn för att informera föräldrar om medie- och informationskunnighet (MIK) i samband med att alla sjundeklassare i kommunen skulle få datorer. Vi pratade bl.a. källkritik, sociala medier, mediekonsumtion- och produktion. När vi var klara, kom flera föräldrar fram till oss och tackade för bra information och tips. Att involvera såväl lärare som föräldrar och elever ger en stadig grund att stå på. Lagar, brott och straff gällande t.ex. näthat har alla nytta av, likaså upphovsrätt och källkritik.

Visste du förresten att de som anlitar Filmpedagogerna Folkets och Veronica Grönte för t.ex. fortbildning eller föräldrainformation är berättigade till arrangörsstöd? Det innebär att halva kostnaden dras av.

Vad kan kultursamordnare, lärare och rektorer tänka på?

Skapande skola underlättas om kulturutövaren har kunskap om skolans styrdokument, dess organisation, inblick i forskning kring lärande och bedömning, samt förståelse för vad lärare och elever uppskattar och tycker är viktigt. Fråga oss, bolla med oss och berätta vad ni vill få ut av just ert Skapande skola-projekt. Det är då vi kan göra som mest nytta!

Se en liten film från när vi träffades och planerade vårt utvecklade samarbete 🙂

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna!

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna!

Posted on by Mikael

Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Sommaren är slut, skolan börjar och en ny spännande termin väntar med Filmpedagogerna. Det har varit en intressant sommar med Brexit, ett nationalistiskt Almedalen samt att man i USA valt fram de två stora partiernas presidentkandidater. Allt detta kommer märkas i vårt utbud i höst.

Som vanligt så kommer vi låta det amerikanska presidentvalet färga av sig på våra föreläsningar. Man kan få Reklamföreläsningen, Nyheter samt Vi och dom med inriktning Amerikanska presidentvalet. Så om ni arbetar med valet hjälper vi er gärna!

I våras lanserade vi vår nya föreläsning Källkritik. Efter Brexit ,där politiker hävdade att fakta är upp till betraktaren samt liknande uttalanden i USA kring presidentvalet, känns denna föreläsning oerhört viktig.

På tal om källkritik: Den fantastiske komikern John Oliver hade detta mycket pedagogiska inslag i sitt program:

Det är skillnad på att tro att saker är på ett visst sätt och fakta. Det är även skillnad på att känna att saker är på ett visst sätt och fakta. John Oliver visar verkligen upp dessa skillnader. Det oroande är att liknande tendenser ofta förekommer även i Sverige – i svensk debatt – ofta kring invandring, men minst lika ofta kring skolan.

John Oliver gjorde även detta genomtänkta inslag om forskning och undersökningar och hur de används i dagens media. Även detta är något vi tar upp i Källkritiksföreläsningen.

En fråga som många svenskar, oavsett politisk hemvist, frågar sig är: Hur kan ens Trump vara presidentkandidat i USA? Hur kan någon som så uppenbart ljuger, är så djupt okunnig om ekonomi, utrikespolitik och säkerhetspolitik bli presidentkandidat?

Andrew Valden tror att det kan bero på hur Trump med hjälp av en effektiv retorik skapat ett vi och dom-tänk som går hem hos många röstare. Läs hans text här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23248866.ab

Kom gärna på Retorik-föreläsning för att lära er mer om hur man kan använda retorik i film, politik och reklam/propaganda. En del av detta tas även upp i källkritiksföreläsningen.

Andrev Walden skrev i sommar även en annan mycket klok text som berör mycket av de jag skriver om ovan; en text om vad vi tror, hur verkligheten ser ut och vad som händer då det vi tror oss veta möter fakta. Givetvis en grund för källkritiskt arbete. Även detta möter ni i Källkritiksföreläsningen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23103290.ab

Våra övriga föreläsningar finns kvar. In love with Shakespeare är ett jubileumsår som detta lika aktuell som förut.

Basföreläsningen om filmens språk,   Helfilmsanalys,   Filmhistoria,   Filmmusik och musikvideos,   Bok till film – film till bok,   Sagor och myter,   Kvinnor män i media,   Sociala medier i skolan samt Historia och Film finns alla kvar och är uppdaterade. Så kom och möt hösten med oss hos Filmpedagogerna!

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Posted on by Mikael

Idag fredag 10:e juni startar ett av sommarens stora sportevenemang: EM i fotboll. Det kommer visas fotboll i en månads tid. Men fotboll är så mycket mer än bara just en sport. Hör sport och politik ihop? Det är en intressant fråga som flera av nedanstående filmtips på olika sätt tar upp.

För länge sedan skrev jag en filmhandledning till fotbolls-VM – den finner ni här: http://www.filmomediepedagogik.se/admin/wp-content/uploads/2010/01/FotbollsVM-handledning.pdf

Den kan fortfarande användas till att titta på och pedagogiskt arbeta med EM .

SVT passar, under EM, på att visa många olika dokumentär på temat fotboll – många av dem har vi arbetat med och en del har filmhandledningar.

Först ut två program som Uppdrag granskning gjorde om Fotboll och fotbollsvärlden – en värld fylld av mutor, storpolitik och kärlek.

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

Lagerbäck – En Isländsk saga

http://www.svtplay.se/video/9099713/lagerback-en-islandsk-saga/lagerback-en-islandsk-saga-avsnitt-1

Ett lag utan gränser – Om Sandarna C

http://www.svtplay.se/video/2927827/ett-lag-utan-granser/ett-lag-utan-granser-avsnitt-1

TV4 gjorde detta fina reportage on Sandarna C

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=3404427

SVT gjorde detta reportage om Sandarna C:

http://www.svtplay.se/klipp/4223319/goteborgs-fotbollforbund-ansvaret-maste-delas

Angered United

http://www.svtplay.se/video/1887307/angered-united

Lärarhandledning finns här:

http://www.filminstitutet.se/contentassets/b8ae0911c1ab46278a6f4d3b40b27bb8/angered-united.pdf

Angered United – En förlorad dröm

http://www.svtplay.se/video/2963932/angered-united—en-forlorad-drom/angered-united-en-forlorad-drom-avsnitt-1

Inside/Offside – Om integration i Europa via fotboll

http://www.svtplay.se/insideoffside

Fotbollens sista proletärer

http://www.svtplay.se/video/99066/fotbollens-sista-proletarer

Till detta kan läggas alla reklamfilmer/musikvideos som man kan arbeta med i skolan:

Ijustwanttobecools inofficiella EM-låt:

Officiella EM-låten där Sverige möter Frankrike:

Volvos nya reklam där Frankrike möter Sverige igen:

Men framförallt den officiella EM-låten med en fantastisk video om mångfalds-Sverige:

Det där pirret i magen…

Posted on by Julia Lagergren

Pirret i magen precis innan du ska redovisa något du är stolt över. Den känslan går inte att ta miste på. Just den känslan upplever många av våra elever precis innan deras filmer visas för klasskamraterna. Två skolklasser har till och med fått visa upp sina filmer på Göteborgs största bioduk, på Draken i Göteborg.

Detta läsår har vi hunnit besöka många skolor i Göteborgsregionen. Lärare, kultursamordnare och rektorer har tyckt till och haft önskemål i utformningen av sina skapande skola-projekt. Vi och dom, Mänskliga rättigheter, Hållbar utveckling, Sociala medier, Kärlek och relationer och Reklam är några av de teman som vi har haft. Många med skolans värdegrund i fokus.

Och vilka fantastiska filmer eleverna har skapat. Vi har fått se reklam-, informations- och propagandafilmer i många olika genrer. Komedier, tragedier, spänning, skräck och drama. Alla ungefär lika långa, cirka 2 minuter.

Alla filmprojekt har haft samma röda tråd: filmen som språk och kommunikationskanal. Och upplägget har varit ungefär detsamma för alla skolor: tematisk föreläsning med grundläggande filmkunskap som, ett par veckor senare, har följts upp med en heldag filmning, redigering samt filmvisning.

Vad är då vinsten med filmprojekt i skolan? Många, säger vi. Förutom att film är det största mediet idag, lär sig eleverna nyckelkompetenserna inom medie- och informationskunnighet (MIK). De lär sig analysera och tolka bilder och berättelser från olika avsändare och med olika mottagare, dvs. retorik, källkritik och presentationsteknik. I grupper genomför de ett projekt från idé till färdig slutprodukt på en väldigt begränsad tid – med handledning från oss och sina ordinarie lärare.

Något som vi har noterat är att elever som i vanliga fall kanske inte tar så stor plats, börjar briljera och ta plats när film kommer in på schemat. Elever som älskar dataspel, sociala medier, spelfilm och som gör skarpa analyser av berättelser, bildspråk och målgrupper.

Kanske har även du känt av pirret i magen när du ska visa upp något som du är riktigt stolt över? Den känslan går inte att ta miste på. Att få se elever växa och vara stolta över sitt arbete, det är det bästa vi vet.

Så tack till alla er fantastiska lärare, rektorer och kultursamordnare för att ni gör det möjligt, tack till alla kloka elever som vi har träffat och tack till våra samarbetspartners! Hoppas att vi ses nästa läsår igen.

Önskar er ett riktigt fint sommarlov!

/Julia, Linnea, Mikael, Fredrik och Johan

Skapande skola återblick VT-16 NY from Filmpedagogerna Folkets Bio on Vimeo.

”Det var roligt att få lära sig så många nya tekniker när man spelar in film, så det ser bättre och proffsigare ut. Det var också kul att få göra sådana här uppgifter tillsammans med klassen i grupper t ex.”

”Det var jättekul att få lära sig om film och tankarna bakom dem. Det var även roligt att få spela in en egen film och få göra en storyboard.”

”De viktigaste jag lärt mig är nog skillnanden som verkligen finns mellan Vi och dem. Att det finns så många olika vi och så många olika dom. När de kommer till filmspråk är det mycket med tekniken. Hur man ska filma när man vill visa någons känslor, från vilka perspektiv nör man ska visa si och så. Osv”

”Jag tror det viktigaste jag lärde mig var inte bara att sammarbeta med mina kompisar i gruppen, men också hur stort jobb det går bakom varje scen på en film och all gömd symbolik det finns.”

”Hur man ska tänka för att fånga publiken och göra en film på bästa sätt, framförallt med klipp och närbild, helbild osv. Alla dessa saker har man inte tänkt på innan.”

”Det viktigaste jag har lärt mig är att man inte ska döma olika personer. Sedan har jag lärt mig väldigt mycket om hur man gör en film för att fånga tittarnas uppmärksamhet.”

”Det var svårt att först få koll på hur man skulle filma och vart man skulle hålla kameran för att få en bra vinkel. Men det löste sig sedan och man kom in i tekniken.”

”Det kändes roligt att visa filmen för att jag var stolt över hur mycket tid vi hade lagt ner på redigeringen och filmningen.”

”Det var väldigt roligt att se deras filmer. Ingen var den andra lik och det var intressant att se hur de tänkt.”

”Jag tyckte det var bra att det kom hit lite duktigt folk som kunde det dem prata om för det blev roligare då man kände att man lärde sig något vettigt av det.”

”Inspelning var det roligaste eftersom man fick göra sitt manus till verklighet.”

”Alla är lika mycket värda, det spelar ingen roll vad man har för kön, sexuell läggning eller bakgrund”

”Det var roligt att se reaktionen på mina klasskamraters ansikten, det kändes dock lite pinsamt i början”

”Det var väldigt kul att se hur de andra hade kombinerat kameravinklar och musik för att visa vad filmen handlade om”

”Detta var en bra övning för att träna sammarbete och gemenskap i klassen”

”Det var kul att göra något annat, inte bara jobba i böcker hela tiden. Det var också kul att se allas filmer när dom var klara”

Vårt behov av myter – om bioaktuella X-men: Apocalypse

Posted on by Peter Nordin

Sveriges anses vara ett av världens minst religiösa länder. Det betyder inte att vi inte behöver myter, eller sammanhängande berättelser. Myter och berättelser om hur saker och ting hänger samman behövs fortfarande. Unga finner sina universum i dagens populärkultur, i böcker och tecknade serier som sedemera blir filmer och TV-Serier. Stora universum som bygger upp en mytologi, berättelser som lånar och bearbetar klassiska mytologier som grekisk, nordisk samt sumerisk och som nästan alltid lånat sin moral från de stora världsreligionerna.

xmen apoc

På bio fortsätter just nu den för närvarande kanske största universumsagan – Marvels filmiska universum genom filmen ”Captain America: Civil War”. Bioaktuell är också en annan Marvelfilm som av rättighetsskäl har ett eget universum – ”X-men: Apocalypse”. Om ni studerar sagor och myter så är ”X-men: Apocalypse” en guldgruva.

För er som inte är bekanta med X-men så är det en berättelse som utspelar sig i en värld där det finns mutanter. Mutanterna har speciella krafter. De upplevs av många som ett hot mot mänskligheten. För att de är annorlunda, för att de inte passar in. Allt som kännetecknar ett tonårssliv.

Detta gör X-men utmärkt som utgångspunkt för att diskutera ”vi och dom”. Hur man skapar hot och hat där det inte finns något att vara rädd för. Att de nya X-men filmerna regisseras av en man som är homosexuell och jude – och är öppen med det är något som syns i filmerna. Tematiken berör förintelsen, att födas till annorlundaskap samt att ses som ett hot mot traditionella värden – allt finns i denna film. Det är även så att det finns mycket mytiskt innehåll i filmen att diskutera. För det första är X-men karaktärerna som ett modernt Olympen – med olika mutanter/gudar vars berättelser är intressanta utifrån olika moraliska frågor. Enbart i deras namn upptäcker man egenskaper och kopplingar till mytologi. Vad sägs om Cyclops, Phoenix, Archangel m.m. Filmen försöker sig även på att skapa en egen skapelsemyt och man kan använda filmen just som jämförelse med andra skapelseberättelser.

För någon som inte är bekant med X-men och de föregående filmerna står denna film mer på egna ben än t.ex. Captain America: Civil War. Som i varje god grekisk gudasaga finns här många karaktärer som fyller sina funktioner, men vars handlingar står för sig själva.

Vi har redan prövat och använt detta klipp i undervisningen:

Kom gärna till oss på föreläsningen ”Sagor och myter”. En föreläsning där vi diskuterar hur vi använder myter i dagens moderna värld. I film, i TV och på internet. Ett perfekt exempel till att visa hur kulturarvet lever och ständigt återberättas. På bio finner man just nu det bästa exemplet i ”X-men: Apocalypse”.