Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Höstterminen är i gång. Filmpedagogerna är ute på skolor i hela landet och föreläser och arbetar med filmskapande. Främst rör det källkritik, internet och sociala medier, vi och dom samt MIK (Medie- och InformationsKunnighet) och mänskliga rättigheter.

Vi tänkte därför passa på att dela med oss av några boktips som berör ämnen vi föreläser om – böcker som inspirerat oss.

Först ett skönlitterärt tips: ”Vi mot er” av Fredrik Backman. Titeln i sig anspelar på varför denna bok är så bra att använda i undervisningen. Boken är en uppföljare till ”Björnstad”. ”Vi mot er!” kan läsas fristående och kan ligga till grund för undervisning av flera anledningar.

Det enklaste skälet är att bokens tilltal är så allmängiltigt att både unga och gamla kommer gripas av denna berättelse. I en liten kommun någonstans norröver brinner folket för sin ishockey. Men ishockeyn ger egentligen endast ett driv och en ram åt berättelsen som egentligen handlar om kärlek och hat och om politik. Boken problematiserar hur vi ser varandra – hur vi ser på våldtäktsoffer, homosexuella, fattiga, rika, kvinnor och män. Fredrik Backman lyckas i denna bok väcka frågor som kräver ständig diskussion i skolan. Vad är manligt? Vad är kvinnligt? Varför hatar vi? Vilka normer är det som påverkar vårt samhälle? Hur efterlevs de normerna? Hur ser vi på de som bryter mot normerna? Hur skapas ett vi och dom – eller om vi så vill: ett ”Vi mot er”?

Utöver att mana till diskussion kan denna bok även ligga till grund för att låta eleverna upptäcka och undersöka symbolspråk, bildspråk och genreväxlingar. Värt att även dyka djupare i är hur Backman skapar spänning och närvaro genom en berättarteknik som både följer en filmisk dramaturgi och ger de typiskt litterära återblickarna vilket skapar en mångfasetterad gestaltning av karaktärerna.

Bokens teman tas upp i flera av våra föreläsningar t.ex.: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Nästa boktips: Katarina Wennstams ”Flickan och skammen”, en reportagebok som har flera beröringspunkter gemensamt med ”Vi mot er”. Båda böckerna behandlar de bakomliggande orsakerna till hur skillnader mellan grupper av människor skapas och upprätthålls. ”Flickan och skammen” handlar om mekanismerna bakom och konsekvenserna av slutshaming (ett ord vi inte har någon bra motsvarighet till i svenskan). Boken ger oss dels en faktafördjupning som skapar förståelse för de strukturer som möjliggör förtryck av kvinnor, dels den personliga berättelsen om hur det är att som kvinna leva med fenomenet slutshaming. Hur skapas de osynliga normerna och reglerna som påverkar varje kvinnas liv? Hur kontrolleras kvinnors sexualitet i vårt samhälle? Vilka skillnader finns i hur vi ser på mäns respektive kvinnors sexualitet – och hur upprätthålls dessa skillnader genom slutshaming?

Wennstams ”Flickan och skammen” kan ses som en ytterligare fördjupning av hennes tidigare verk som bland annat behandlat att våld mot kvinnor ofta kan kopplas till sexualitet. De frågor ”Flickan och skammen” berör är rykande aktuella i skolans värld. Dessa frågor berör även vi i våra föreläsningar om: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Det sista boktipset är Timothy Snyders bok ”Om tyranni : tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet.” Boken är en kort och koncis skrift om hur vi alla kan motverka den tyranni som drabbade Europa under 1900-talet. Idag 2017 finns tendenser i Europa och USA som visar på att samma tyranni som drabbade Europa på 30-talet åter kan göra sig gällande. Vilka lärdomar kan vi dra av historien? Den första lärdomen är enkel: Lyd inte i förväg! Med andra ord – ge inte upp dina mänskliga rättigheter till en auktoritär rörelse. Engagera dig och kämpa emot tyranniet, innan det är försent.

Utifrån detta tema arbetar vi med MIK (Medie- och InformationsKunnighet) med både unga och vuxna. Våra föreläsningar som berör hotet mot de mänskliga rättigheterna är: Sociala medier, Källkritik, Vi och DomMänskliga rättigheter, MIK-föreläsning.

Så gör gärna som ytterligare en av Timothy Snyders 20 uppmaningar mot Tyranni: Läs en bok! (Gärna någon av boktipsen ovan.)

Och kom gärna på föreläsningar hos Filmpedagogerna.

Progression i Skapande skola – går det?

Progression i Skapande skola – går det?

Under föregående läsår fick 694 000 elever vara en del av Skapande skola – en siffra som troligtvis fortsätter att öka framöver. Enligt Kulturrådets rapport hade skolhuvudmännen ”i regel goda erfarenheter av den verksamhet som kunnat bedrivas med Skapande skola-bidraget”. Utifrån mina erfarenheter kan Skapande skola-arbetet skifta väldigt. Det kan handla om alltifrån en tvåtimmars temaföreläsning på en SO-lektion till hela tematerminer där Skapande skola integreras som en praktisk del i ett större ämnes- och årskursöverskridande projekt.

Ska man vara krass så är ju lite Skapande skola bättre än ingen Skapande skola alls. Men den som vill börja integrera Skapande skola i större projekt – och kanske till och med tänka på progressionen från en årskurs till en annan – vad kan man då tänka på?

På en skola som vi arbetar med har arbetet sett ut på följande sätt (samtliga årskurser har ett teoripass som en dryg vecka senare följs upp med en heldag filmning, redigering och filmvisning).

Årskurs 7: Vi och dom

Årskurs 8: Mänskliga rättigheter

Årskurs 9: Hållbar utveckling

Här har innehållet en tydlig progression; vi börjar i det lilla med dig, mig och människorna runt omkring oss. Hur delar vi in oss i olika grupper utifrån utseende, intressen, religion, sexuell identitet och läggning, etnicitet osv? I arbetet med mänskliga rättigheter i årskurs 8 breddas perspektivet till det globala, för att slutligen landa i hållbar utveckling, där även FN:s globala miljömål ingår, i årskurs 9. Eleverna lär sig att analysera och skapa berättelser, samt skillnaden på reklam, information och propaganda. Utgångspunkten är skolans värdegrund och majoriteten av skolans ämnen kan samverka i ett projekt som detta.

På en annan skola har eleverna lärt sig olika former av berättande genom film. Skolämnen som kan samverka i ett upplägg som detta, är t.ex. svenska, engelska, bild (och SO, beroende på vilka teman som boken behandlar):

Årskurs 7: Reklamfilm

Årskurs 8: Bok till film

På en tredje skola, som ligger långt fram i sitt MIK-arbete (medie- och informationskunnighet) har upplägget sett ut på ett annat sätt. De ville att projekten skulle komplettera varandra.

Årskurs 7: Sociala medier

Årskurs 8: Bok till film

Årskurs 9: Vi och dom

Nu har vi lyft fram tre exempel för årskurs 7-9, utan att ha nämnt vare sig yngre åldrar eller ett pinfärskt samarbete som bygger på progression inom Skapande Skola!

Vi har nämligen påbörjat ett samarbete med Veronica Grönte – Sveriges bästa skrivlärare tillika författare av Pennvässaren. Eftersom Veronica är proffs på berättande i text är hon en ypperlig kulturutövare att anlita för mellanstadiet, för att sedan följa upp med filmskapande och oss året därpå. Vi har nämligen noterat att flera elever skulle ha nytta av att träna lite mer på berättande och dramaturgi innan de börjar högstadiet – och vi kan hjälpa lärare och klasser i detta arbete.

Och när vi ändå pratar om lite yngre elever, kan jag inte låta bli att berätta om ett pågående projekt där eleverna i årskurs 4-6 gör filmer på olika teman som kommer att sättas ihop till ett morgonsoffaprogram, där nyheter varvas med reportage, intervjuer och reklaminslag.

Årskurs 4: Vi och dom

Årskurs 5: Reklamfilm

Årskurs 6: Mänskliga rättigheter

Okej, det finns många olika sätt att arbeta på, men vad gör vi kulturutövare för att höja kvaliteten på Skapande skola? Vi uppmuntrar alltid till lärarfortbildning av olika slag, för att kunskaperna ska stanna kvar på skolan och bli en naturlig del av undervisningen.

Likaså uppmuntrar vi till föräldrakvällar. Nyligen besökte jag och Mikael Ulricehamn för att informera föräldrar om medie- och informationskunnighet (MIK) i samband med att alla sjundeklassare i kommunen skulle få datorer. Vi pratade bl.a. källkritik, sociala medier, mediekonsumtion- och produktion. När vi var klara, kom flera föräldrar fram till oss och tackade för bra information och tips. Att involvera såväl lärare som föräldrar och elever ger en stadig grund att stå på. Lagar, brott och straff gällande t.ex. näthat har alla nytta av, likaså upphovsrätt och källkritik.

Visste du förresten att de som anlitar Filmpedagogerna Folkets och Veronica Grönte för t.ex. fortbildning eller föräldrainformation är berättigade till arrangörsstöd? Det innebär att halva kostnaden dras av.

Vad kan kultursamordnare, lärare och rektorer tänka på?

Skapande skola underlättas om kulturutövaren har kunskap om skolans styrdokument, dess organisation, inblick i forskning kring lärande och bedömning, samt förståelse för vad lärare och elever uppskattar och tycker är viktigt. Fråga oss, bolla med oss och berätta vad ni vill få ut av just ert Skapande skola-projekt. Det är då vi kan göra som mest nytta!

Se en liten film från när vi träffades och planerade vårt utvecklade samarbete 🙂

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna! Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna! Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Sommaren är slut, skolan börjar och en ny spännande termin väntar med Filmpedagogerna. Det har varit en intressant sommar med Brexit, ett nationalistiskt Almedalen samt att man i USA valt fram de två stora partiernas presidentkandidater. Allt detta kommer märkas i vårt utbud i höst.

Som vanligt så kommer vi låta det amerikanska presidentvalet färga av sig på våra föreläsningar. Man kan få Reklamföreläsningen, Nyheter samt Vi och dom med inriktning Amerikanska presidentvalet. Så om ni arbetar med valet hjälper vi er gärna!

I våras lanserade vi vår nya föreläsning Källkritik. Efter Brexit ,där politiker hävdade att fakta är upp till betraktaren samt liknande uttalanden i USA kring presidentvalet, känns denna föreläsning oerhört viktig.

På tal om källkritik: Den fantastiske komikern John Oliver hade detta mycket pedagogiska inslag i sitt program:

Det är skillnad på att tro att saker är på ett visst sätt och fakta. Det är även skillnad på att känna att saker är på ett visst sätt och fakta. John Oliver visar verkligen upp dessa skillnader. Det oroande är att liknande tendenser ofta förekommer även i Sverige – i svensk debatt – ofta kring invandring, men minst lika ofta kring skolan.

John Oliver gjorde även detta genomtänkta inslag om forskning och undersökningar och hur de används i dagens media. Även detta är något vi tar upp i Källkritiksföreläsningen.

En fråga som många svenskar, oavsett politisk hemvist, frågar sig är: Hur kan ens Trump vara presidentkandidat i USA? Hur kan någon som så uppenbart ljuger, är så djupt okunnig om ekonomi, utrikespolitik och säkerhetspolitik bli presidentkandidat?

Andrew Valden tror att det kan bero på hur Trump med hjälp av en effektiv retorik skapat ett vi och dom-tänk som går hem hos många röstare. Läs hans text här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23248866.ab

Kom gärna på Retorik-föreläsning för att lära er mer om hur man kan använda retorik i film, politik och reklam/propaganda. En del av detta tas även upp i källkritiksföreläsningen.

Andrev Walden skrev i sommar även en annan mycket klok text som berör mycket av de jag skriver om ovan; en text om vad vi tror, hur verkligheten ser ut och vad som händer då det vi tror oss veta möter fakta. Givetvis en grund för källkritiskt arbete. Även detta möter ni i Källkritiksföreläsningen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23103290.ab

Våra övriga föreläsningar finns kvar. In love with Shakespeare är ett jubileumsår som detta lika aktuell som förut.

Basföreläsningen om filmens språk,   Helfilmsanalys,   Filmhistoria,   Filmmusik och musikvideos,   Bok till film – film till bok,   Sagor och myter,   Kvinnor män i media,   Sociala medier i skolan samt Historia och Film finns alla kvar och är uppdaterade. Så kom och möt hösten med oss hos Filmpedagogerna!

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Idag fredag 10:e juni startar ett av sommarens stora sportevenemang: EM i fotboll. Det kommer visas fotboll i en månads tid. Men fotboll är så mycket mer än bara just en sport. Hör sport och politik ihop? Det är en intressant fråga som flera av nedanstående filmtips på olika sätt tar upp.

För länge sedan skrev jag en filmhandledning till fotbolls-VM – den finner ni här: http://www.filmomediepedagogik.se/admin/wp-content/uploads/2010/01/FotbollsVM-handledning.pdf

Den kan fortfarande användas till att titta på och pedagogiskt arbeta med EM .

SVT passar, under EM, på att visa många olika dokumentär på temat fotboll – många av dem har vi arbetat med och en del har filmhandledningar.

Först ut två program som Uppdrag granskning gjorde om Fotboll och fotbollsvärlden – en värld fylld av mutor, storpolitik och kärlek.

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

Lagerbäck – En Isländsk saga

http://www.svtplay.se/video/9099713/lagerback-en-islandsk-saga/lagerback-en-islandsk-saga-avsnitt-1

Ett lag utan gränser – Om Sandarna C

http://www.svtplay.se/video/2927827/ett-lag-utan-granser/ett-lag-utan-granser-avsnitt-1

TV4 gjorde detta fina reportage on Sandarna C

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=3404427

SVT gjorde detta reportage om Sandarna C:

http://www.svtplay.se/klipp/4223319/goteborgs-fotbollforbund-ansvaret-maste-delas

Angered United

http://www.svtplay.se/video/1887307/angered-united

Lärarhandledning finns här:

http://www.filminstitutet.se/contentassets/b8ae0911c1ab46278a6f4d3b40b27bb8/angered-united.pdf

Angered United – En förlorad dröm

http://www.svtplay.se/video/2963932/angered-united—en-forlorad-drom/angered-united-en-forlorad-drom-avsnitt-1

Inside/Offside – Om integration i Europa via fotboll

http://www.svtplay.se/insideoffside

Fotbollens sista proletärer

http://www.svtplay.se/video/99066/fotbollens-sista-proletarer

Till detta kan läggas alla reklamfilmer/musikvideos som man kan arbeta med i skolan:

Ijustwanttobecools inofficiella EM-låt:

Officiella EM-låten där Sverige möter Frankrike:

Volvos nya reklam där Frankrike möter Sverige igen:

Men framförallt den officiella EM-låten med en fantastisk video om mångfalds-Sverige:

Det där pirret i magen…

Pirret i magen precis innan du ska redovisa något du är stolt över. Den känslan går inte att ta miste på. Just den känslan upplever många av våra elever precis innan deras filmer visas för klasskamraterna. Två skolklasser har till och med fått visa upp sina filmer på Göteborgs största bioduk, på Draken i Göteborg.

Detta läsår har vi hunnit besöka många skolor i Göteborgsregionen. Lärare, kultursamordnare och rektorer har tyckt till och haft önskemål i utformningen av sina skapande skola-projekt. Vi och dom, Mänskliga rättigheter, Hållbar utveckling, Sociala medier, Kärlek och relationer och Reklam är några av de teman som vi har haft. Många med skolans värdegrund i fokus.

Och vilka fantastiska filmer eleverna har skapat. Vi har fått se reklam-, informations- och propagandafilmer i många olika genrer. Komedier, tragedier, spänning, skräck och drama. Alla ungefär lika långa, cirka 2 minuter.

Alla filmprojekt har haft samma röda tråd: filmen som språk och kommunikationskanal. Och upplägget har varit ungefär detsamma för alla skolor: tematisk föreläsning med grundläggande filmkunskap som, ett par veckor senare, har följts upp med en heldag filmning, redigering samt filmvisning.

Vad är då vinsten med filmprojekt i skolan? Många, säger vi. Förutom att film är det största mediet idag, lär sig eleverna nyckelkompetenserna inom medie- och informationskunnighet (MIK). De lär sig analysera och tolka bilder och berättelser från olika avsändare och med olika mottagare, dvs. retorik, källkritik och presentationsteknik. I grupper genomför de ett projekt från idé till färdig slutprodukt på en väldigt begränsad tid – med handledning från oss och sina ordinarie lärare.

Något som vi har noterat är att elever som i vanliga fall kanske inte tar så stor plats, börjar briljera och ta plats när film kommer in på schemat. Elever som älskar dataspel, sociala medier, spelfilm och som gör skarpa analyser av berättelser, bildspråk och målgrupper.

Kanske har även du känt av pirret i magen när du ska visa upp något som du är riktigt stolt över? Den känslan går inte att ta miste på. Att få se elever växa och vara stolta över sitt arbete, det är det bästa vi vet.

Så tack till alla er fantastiska lärare, rektorer och kultursamordnare för att ni gör det möjligt, tack till alla kloka elever som vi har träffat och tack till våra samarbetspartners! Hoppas att vi ses nästa läsår igen.

Önskar er ett riktigt fint sommarlov!

/Julia, Linnea, Mikael, Fredrik och Johan

Skapande skola återblick VT-16 NY from Filmpedagogerna Folkets Bio on Vimeo.

”Det var roligt att få lära sig så många nya tekniker när man spelar in film, så det ser bättre och proffsigare ut. Det var också kul att få göra sådana här uppgifter tillsammans med klassen i grupper t ex.”

”Det var jättekul att få lära sig om film och tankarna bakom dem. Det var även roligt att få spela in en egen film och få göra en storyboard.”

”De viktigaste jag lärt mig är nog skillnanden som verkligen finns mellan Vi och dem. Att det finns så många olika vi och så många olika dom. När de kommer till filmspråk är det mycket med tekniken. Hur man ska filma när man vill visa någons känslor, från vilka perspektiv nör man ska visa si och så. Osv”

”Jag tror det viktigaste jag lärde mig var inte bara att sammarbeta med mina kompisar i gruppen, men också hur stort jobb det går bakom varje scen på en film och all gömd symbolik det finns.”

”Hur man ska tänka för att fånga publiken och göra en film på bästa sätt, framförallt med klipp och närbild, helbild osv. Alla dessa saker har man inte tänkt på innan.”

”Det viktigaste jag har lärt mig är att man inte ska döma olika personer. Sedan har jag lärt mig väldigt mycket om hur man gör en film för att fånga tittarnas uppmärksamhet.”

”Det var svårt att först få koll på hur man skulle filma och vart man skulle hålla kameran för att få en bra vinkel. Men det löste sig sedan och man kom in i tekniken.”

”Det kändes roligt att visa filmen för att jag var stolt över hur mycket tid vi hade lagt ner på redigeringen och filmningen.”

”Det var väldigt roligt att se deras filmer. Ingen var den andra lik och det var intressant att se hur de tänkt.”

”Jag tyckte det var bra att det kom hit lite duktigt folk som kunde det dem prata om för det blev roligare då man kände att man lärde sig något vettigt av det.”

”Inspelning var det roligaste eftersom man fick göra sitt manus till verklighet.”

”Alla är lika mycket värda, det spelar ingen roll vad man har för kön, sexuell läggning eller bakgrund”

”Det var roligt att se reaktionen på mina klasskamraters ansikten, det kändes dock lite pinsamt i början”

”Det var väldigt kul att se hur de andra hade kombinerat kameravinklar och musik för att visa vad filmen handlade om”

”Detta var en bra övning för att träna sammarbete och gemenskap i klassen”

”Det var kul att göra något annat, inte bara jobba i böcker hela tiden. Det var också kul att se allas filmer när dom var klara”

Vårt behov av myter – om bioaktuella X-men: Apocalypse

Sveriges anses vara ett av världens minst religiösa länder. Det betyder inte att vi inte behöver myter, eller sammanhängande berättelser. Myter och berättelser om hur saker och ting hänger samman behövs fortfarande. Unga finner sina universum i dagens populärkultur, i böcker och tecknade serier som sedemera blir filmer och TV-Serier. Stora universum som bygger upp en mytologi, berättelser som lånar och bearbetar klassiska mytologier som grekisk, nordisk samt sumerisk och som nästan alltid lånat sin moral från de stora världsreligionerna.

xmen apoc

På bio fortsätter just nu den för närvarande kanske största universumsagan – Marvels filmiska universum genom filmen ”Captain America: Civil War”. Bioaktuell är också en annan Marvelfilm som av rättighetsskäl har ett eget universum – ”X-men: Apocalypse”. Om ni studerar sagor och myter så är ”X-men: Apocalypse” en guldgruva.

För er som inte är bekanta med X-men så är det en berättelse som utspelar sig i en värld där det finns mutanter. Mutanterna har speciella krafter. De upplevs av många som ett hot mot mänskligheten. För att de är annorlunda, för att de inte passar in. Allt som kännetecknar ett tonårssliv.

Detta gör X-men utmärkt som utgångspunkt för att diskutera ”vi och dom”. Hur man skapar hot och hat där det inte finns något att vara rädd för. Att de nya X-men filmerna regisseras av en man som är homosexuell och jude – och är öppen med det är något som syns i filmerna. Tematiken berör förintelsen, att födas till annorlundaskap samt att ses som ett hot mot traditionella värden – allt finns i denna film. Det är även så att det finns mycket mytiskt innehåll i filmen att diskutera. För det första är X-men karaktärerna som ett modernt Olympen – med olika mutanter/gudar vars berättelser är intressanta utifrån olika moraliska frågor. Enbart i deras namn upptäcker man egenskaper och kopplingar till mytologi. Vad sägs om Cyclops, Phoenix, Archangel m.m. Filmen försöker sig även på att skapa en egen skapelsemyt och man kan använda filmen just som jämförelse med andra skapelseberättelser.

För någon som inte är bekant med X-men och de föregående filmerna står denna film mer på egna ben än t.ex. Captain America: Civil War. Som i varje god grekisk gudasaga finns här många karaktärer som fyller sina funktioner, men vars handlingar står för sig själva.

Vi har redan prövat och använt detta klipp i undervisningen:

Kom gärna till oss på föreläsningen ”Sagor och myter”. En föreläsning där vi diskuterar hur vi använder myter i dagens moderna värld. I film, i TV och på internet. Ett perfekt exempel till att visa hur kulturarvet lever och ständigt återberättas. På bio finner man just nu det bästa exemplet i ”X-men: Apocalypse”.

Om hot mot demokratin, ”det fria ordet” och Källkritik.

I helgen var det stora överlastnings attacker mot flera mediers internet-sidor. Beroende på lite vilken info du har om hur datorer, nätverk och internet fungerar – så drog man lite olika slutsatser. Vissa kallade det hela för ”attacker mot det fria ordet”, vissa hävdade att det var en rysk attack, vissa hävdade att det var en övning för att se hur sårbara våra informationskanaler är i dessa tider.

Låt oss bena ut det hela lite. Attacker mot det fria ordet? Kanske, men föga troligt. Attacker mot vissa mediehus med dålig IT-säkerhet? Jajemensan. Vilka hävdar att det var attacker mot det fria ordet? Jo, samma mediehus som blev attackerade, samt andra journalister i deras närhet. Men har journalisterna verkligen gjort bra källkritik i sådana fall? Läs gärna dessa texter från diverse IT-experter såsom Jack Werner m.fl

http://www.di.se/artiklar/2016/3/20/recorded-future-attacken-kan-ha-varit-uppvisning/

http://www.unt.se/uppland/uppsala/yttrandefriheten-inte-hotad-sakerhetsexpert-om-it-attacken-4163971.aspx

http://www.metro.se/kolumner/varfor-skulle-nagon-vilja-tysta-nattidningar-har-ar-ett-forslag/EVHpct!FIUFfxfbMsMk/

https://www.facebook.com/notes/leif-nixon/beh%C3%A5ll-edert-lugn/10153501673873424

Det spännande med dessa attacker att de sätter just fingret på hur vi införskaffar information i dagens samhälle. Vilka källor går vi till? När går vi till dessa källor?

För attacken visade på en sak. De källor många söker sig till när något sådant här händer är de stora mediehusens webbtjänster. När alla dessa ligger nere – vart söker man information då? Förmodligen lär du nå samma mediehus via sociala medier. Du lär även få information från radio, samt beroende på hur attacken ser ut TV. Lägg dock märke till att det inte kan vara digital TV och radio. Sveriges IT-säkerhet hos mediebolag verkar låg. Ju mer vi digitaliserar alla viktiga samhällsfunktioner – ju större fara att några av dessa kommer slås ut vid en större, mer storskalig attack – så länge man inte är medveten om riskerna.

Läs även gärna detta debattinlägg om att vi kanske borde ha en digital haverikommission över det inträffade:http://digital.di.se/artikel/sverige-behover-en-it-haverikommission

Vilket för oss vidare mot källkritiken. Denna källkritik som finns med i nästan alla skolans ämnen. Denna källkritik som med dagens enorma informationsflöde blir allt svårare att applicera för många. För klassisk källkritik, är ju en sak, men hur är du källkritisk på internet, i sociala medier, när du ser på filmer, dokumentärer, TV-nyheter? När du har texter där du har svårt att pausa och ständigt vara källkritisk. Som en liten hjälp erbjuder nu vi en föreläsning som hjälper elever och lärare att just öva och arbeta med källkritik på internet, i TV, Film och andra medier som eleverna konsumerar.

Läs mer om vår föreläsning här!

I denna föreläsning tar vi upp frågor som källkritik på t.ex. internet med hjälp av UR och deras programserier Är det sant? Och Källkritik.

Vi arbetar med Medierådet MIK-satsning. Vi använder även tips och tricks från föreläsare som Andreas Ekström och Jack Werner.

V rekommenderar även väldigt varmt denna tjänst till alla lärare i SO-orienterade ämnen: http://unfiltered.news

En tjänst där ni kan se hur informationsbubblorna ser ut land för land.

Vi vill även passa på att tipsa om dessa råd kring rapportering om terrordåd:

https://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-terrorism-edition/

(Tack Jack Werner för tipset!)

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 09.43.18

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

På fredag har den fantastiska ungdomsfilmen Pojkarna premiär på biografer över hela Sverige. Linnea Fant har skrivit en mycket bra handledning till denna film för alla som vill arbeta med den pedagogiskt – på skolor, fritidsgårdar, kyrkor eller på biograferna. Ladda ned den här:

Som ni säkert alla vet föreläser vi på Filmpedagogerna om Bok till film på många olika sätt:

Läs mer här:

http://filmpedagogerna.se/utbud/skapande-skola/skapande-skola-forelasningar/

http://filmpedagogerna.se/lecture_type/elevforelasningar/#bok-till-film-%E2%80%93-film-till-bok

https://www.youtube.com/watch?v=9MVu0lZmBs4

Läs mer om filmen här:

https://www.facebook.com/PojkarnaGirlslost/

Bokas via www.folketsbio.se

Att arbeta med Bajsfilmen – i förskola/skola och på biograf

I fredags hade den fantastiska Bajsfilmen premiär – Här kommer nu äntligen ett pedagogiskt material till filmen så att ni kan arbeta med filmen på skola/förskola eller på er biograf – klicka på bilden för att komma till handledningen:


Trailer: Bajsfilmen – Dolores och Gunellens värld from Folkets Bio on Vimeo.

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Hur kan man diskutera det som hänt i slutet av förra veckan i skolan? I Beirut? I Paris?

Hur diskuterar man kriget i Syrien och ISIS? Vad händer där? Går det att enkelt förklara?

När Hunger games-trilogin kom ut som böcker – var det innan allt ovan nämnda. Ändå är dessa böcker och dess efterföljande filmer passar perfekt till samtal i skolan om vår värld av idag. För både böckerna och filmerna har främst en ung publik som målgrupp. Bakgrunden till varför böckerna skrevs är mångfacetterat. Författarinnan Suzanne Collins undrade vad som skulle hända om man uppdaterade berättelsen om Minotauren på Kreta till en framtida värld. Men orsaken till varför hon överhuvudtaget skrev berättelserna var att hon skrämdes av hur krig idag medialiseras. Hur vi idag lever i en värld där krig är som ett underhållningsprogram, så som Hungerspelen presenteras i berättelsen. Där vi sällan får se krigets effekter, offer eller ges bakgrund. I ett krig finns alltid minst två sidor. I ett inbördeskrig som t.ex. i Syrien – vilka är goda? Vilka är onda?

I Hunger games-berättelsen så är det till ytan tydligt vilka som är goda. Det är svart och vitt. Men ju längre serien går desto tydligare blir det att gråskalan är bra mycket större än svart och vitt.

I Hunger games värld har alla förlorat någon de älskar, och alla drivs av hämnden, snarare än att få slut på lidandet. Hela filmen igenom upprepas det som ett mantra: Det är president Snow som är skyldig. Han måste dö. Det är bara om han dör som detta lidande och krig kan sluta. Men så enkelt är det inte i filmens Panem, så enkelt är det inte i Syrien. Vilka är goda och onda i inbördeskriget i Syrien? Vill man att Assad skall besegra ISIS? Säkert, vill många det. Men vill vi verkligen ha Assad kvar vid makten? Vad är då alternativen?

För att upprepa frågorna från början av texten: Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Vilket för oss till Beirut och Paris. Två självmordattacker – dag på dag. Båda utförda av ISIS. I Beirut dog 41 och 200 skadades, i Paris dog minst 129 och 350 skadades. Det som hände i Beirut fick mindre medial uppmärksamhet. Som orsak till detta kan man ange flera orsaker. Geografisk och kulturell närhet till Paris är större i Sverige. Ett av offren var svenskt (i Paris), det är ovanligare med religiöst motiverade självmordsattacker i Paris än i Beirut. Samtidigt var båda terrordåden riktade mot en civil befolkning. Det är i detta sammanhang som Hunger Games-berättelserna blir riktigt intressanta för att diskutera komplexa problem som inbördeskrig, media och rapportering från konflikter.

Hunger games filmerna är även intressanta att diskutera i jämförelse med böckerna. För i böckerna finns ju en kritik i att titta på när barn dödar varandra som underhållning. I filmerna kommer man inte ifrån detta faktum, att det är just det man själv gör. I de senare delarna av böckerna kommer propagandan in. Hur skapar man mediestrategier i ett krig med hjälp av propaganda? Eller det faktum att man faktiskt inte kan vinna krig utan propaganda. Men i böckerna får vi ju inte se propagandan. Eller källan till det som senare används som propaganda. I filmerna är det ju så att vi själva får se och uppleva händelserna som blir propaganda. På grund av detta kan vi ju diskutera propagandans roll, funktion och påverkan. Vi får se händelserna, vi får se hur de klipps samman till propaganda och vi får slutligen se hur denna propaganda fungerar på publiken – både i salongen och i filmens handling. Så använd gärna dessa exempel – framförallt från båda Mockingjay-filmerna i klassrummet.

I dessa tider då representation i kulturen så ofta diskuteras är Mockingjay-filmerna spännande. För det intressanta i Hunger games-berättelserna är ju att just representation i form av genus eller etnicitet inte egentligen spelar roll. Det handlar om klassmotsättningar. Boken är väldigt vag gällande etnisk beskrivning. I filmen ser vi den. Hungerspelen gör ingen skillnad på kvinna och man. En av både kön väljs till spelen. Både kvinnor och män vinner. I kampen mot huvudstaden däremot är det en gemensam kamp där de fattiga kämpar mot de rika. Men vi kan fortfarande räkna kön och etnicitet när vi ser filmen – och i form av representation så är Hunger games ett utmärkt exempel på hur väldigt diversifierad representation faktiskt även kan sälja mycket biljetter.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

I Hunger games – Mockingjay del 2- ställs frågan många gånger om vad som är moraliskt rätt och fel i krig. Hur ser vi på civila offer? Är det okej att använda sig av civila måltavlor för att uppnå sina mål? I filmens värld, att avsätta en diktator. Vad blir då konsekvenserna av detta handlande? Huvudpersonens Katniss moraliska kompass är sönder. Hon vet inte riktigt längre vad som är rätt och fel. Hon vägrar se hela världen som ett stort Hungerspel. Mot filmens slut så agerar hon på ett sätt som inte säkert alla anser vara korrekt. Men det är perfekt väg in till samtal om moral och etik. I Hunger games-berättelsernas värld finns inte heller religion med som moralisk kompass – vilket innebär att frågorna blir mer allmänmänskliga.

Så använd Hunger Games böckerna och gå och se bioaktuella Mocking Jay del 2 till att diskutera aktuella händelser här och nu.

Som ni säkert vet så har jag skrivit en filmhandledning till den första Hunger Games filmen. Den kan ni läsa här.

http://193.10.144.150/contentassets/8915c060bb844cd4a4df968d9b2fcf94/hunger-games_hunger-games_2.pdf

Vill ni ha lite bakgrund till berättelserna – får ni lite hjälp här: