Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

23 november, 2018 av Mikael Lämna en kommentar (Redigera)

Denna höst fortsätter vi att föreläsa på temat Källkritik 2.0. Hur kan och bör man vara källkritisk i dagens digitala värld? Och hur skiljer vi på det att vara källkritisk och att kritisera åsikter?

Vi börjar med ett exempel:

Författaren, professorn och föreläsaren Jordan B. Peterson var i Sverige för några veckor sedan. Detta skapade väldigt stor medial uppmärksamhet. Det skapade även många, så kallade källkritiska granskningar. Det intressanta var att ofta källgranskade kritikerna inte Petersons källor utan hans åsikter. Peterson är ett utmärkt exempel på dagens mediala stjärnor. Han hävdar ofta saker som bygger på hans personliga åsikter och samtidigt säger sig ha auktoritet som professor och forskare. Han hänvisar till forskning utan att specificera vilken forskning. I avsaknad av källhänvisning är det svårt att just källgranska Peterson vilket medför att det är lättare att granska hans åsikter än de källor han anser sig ha. De som gillar Peterson reagerar då med invändningar om att de som kritiserar, angriper honom som person och inte angriper de ”fakta” han bygger sina påståenden på. Denna typ av ”debatt”, likt den om Peterson, brukar ofta ske på sociala medier och främst på det största av dem alla – Facebook. Eftersom det finns ett inbyggt grundproblem i debatten – avsaknad av fakta samt krav på faktagransking– så leder den typen av debatt sällan till fördjupning eller nya insikter om sakfrågorna. En annan anledning till att debatten inte leder någon vart är att Facebook helt enkelt inte visar oss olika sidor i ”debatten”. Istället matas vi ständigt med en sidas åsikter, som vi interagerar med, delar och därmed får mer av. Facebooks algoritmer bygger i hög grad på att det som skapar engagemang är det vi får mer av. Och rent krasst är det så att saker som väcker negativa känslor skapar större engagemang hos oss. Då matas vi oftast av mer som skapar negativa känslor. Det innebär att vi också får mindre av det som utmanar dessa negativa känslor. Detta påverkar självklart vår syn på det samhälle vi lever i och därmed kommer det också att påverka samhällsutvecklingen.

Hur Facebook blev så stort och hur detta företag påverkar världen är vad dokumentären om Facebook på Dokument utifrån handlar om. Arbetar man med källkritik i skolan är denna dokumentär väl faktaunderbyggd och värd att se. I denna dokumentär fördjupas och exemplifieras både de positiva och negativa effekterna av Facebook/sociala medier.  Positiva: hur den arabiska revolutionen kunde ta form. Negativa: Efterspelet till den arabiska revolutionen eller kriget i Ukraina. Dokumentären tar även upp hur Facebook tjänar sina pengar och fördelar och nackdelar med deras affärssystem. 


Arbetar man med Källkritik i skolan vill vi bara passa på att rekommendera Skolverkets hemsida om digital källkritik. 
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Här finns mängder av material som är bra att utgå från i sin undervisning om källkritik.


Ett annat material som vi tipsat om förut, men som är väl värt att lyftas igen, är Mikoteket. https://mikoteket.se/ – Här finns fantastiskt mycket bra material och övningar att använda i undervisningen.

MIK införs på policynivå i EU

MIK införs på policynivå i EU

Hej Fredrik! Precis innan semestern var du i Bryssel, vad gjorde du där?

– Det var möte med EU-kommissionens expertgrupp Media Literacy Expert Group, MLEG.

För den som inte känner till begreppet sedan tidigare: Vad innebär ”media literacy”?

– Det handlar om att förstå och behärska olika medier. De olika medierna är som olika språk som vi behöver behärska för att förstå och kommunicera med vår omvärld. ”Media literacy” handlar alltså om kunskapsfältet media och hur medier kan användas för att påverka oss på olika sätt.

Vilka fler ingår i expertgruppen och vad handlade mötet om?

– Det är många från byråkrati och regeringstjänstemän, samt mindre aktörer som vi, Filmpedagogerna Folkets Bio som är en ideell förening. Temat för träffen var något som är väldigt aktuellt just nu, nämligen desinformationen och dess roll; det som i vardagstal brukar kallas för fake news – ett begrepp som inte borde användas eftersom det ofta används för att beteckna nyheter någon inte tycker om.

Vill du kort berätta om någon viktig punkt som togs upp?

– En High Level Expert Group hade skrivit en 40-sidig rapport på temat för mötet och beskrev där betydelsen av undervisningens roll i sammanhanget media literacy. Där formulerades behovet av att vidga begreppet ”media literacy” och föra in UNESCOs begrepp ”media and information literacy” (medie- och informationskunnighet, MIK, på svenska) som omfattar såväl utbildning, forskning som kultur. De här frågorna berör alla i samhället och därför behövs ett begrepp som kan användas på alla nivåer och i alla kategorier. De beskrev också att ett av de största problemen idag är att organisationer, departement och institutioner agerar i silos utan kontakt med varandra och att vi behöver se på hela samhället och dessutom att sluta tala om teknik i första hand, utan istället värderingar, om digital humanism, det vill säga att sätta människan i centrum. Så expertgruppen föreslog för kommissionen att använda MIK-begreppet för att bättre kunna diskutera digitaliseringen och hela samhällsutvecklingen.

Hur fick Filmpedagogerna Folkets Bio förfrågan om att vara med i expertgruppen?

– De hörde faktiskt av sig till oss 2012, efter att vi blivit partners med UNESCO 2010, och bad oss berätta om vårt samarbete och hur vi arbetar. Sedan dess ingår vi där.  Det är ett erkännande och nu är ju MIK-begreppet (eller MIL på engelska) bekräftat på policynivå i EU. Det ska bli spännande att följa och delta i utvecklingen framöver.

Expertgruppens rapport hittar du här.

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna!

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna!

Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Sommaren är slut, skolan börjar och en ny spännande termin väntar med Filmpedagogerna. Det har varit en intressant sommar med Brexit, ett nationalistiskt Almedalen samt att man i USA valt fram de två stora partiernas presidentkandidater. Allt detta kommer märkas i vårt utbud i höst.

Som vanligt så kommer vi låta det amerikanska presidentvalet färga av sig på våra föreläsningar. Man kan få Reklamföreläsningen, Nyheter samt Vi och dom med inriktning Amerikanska presidentvalet. Så om ni arbetar med valet hjälper vi er gärna!

I våras lanserade vi vår nya föreläsning Källkritik. Efter Brexit ,där politiker hävdade att fakta är upp till betraktaren samt liknande uttalanden i USA kring presidentvalet, känns denna föreläsning oerhört viktig.

På tal om källkritik: Den fantastiske komikern John Oliver hade detta mycket pedagogiska inslag i sitt program:

Det är skillnad på att tro att saker är på ett visst sätt och fakta. Det är även skillnad på att känna att saker är på ett visst sätt och fakta. John Oliver visar verkligen upp dessa skillnader. Det oroande är att liknande tendenser ofta förekommer även i Sverige – i svensk debatt – ofta kring invandring, men minst lika ofta kring skolan.

John Oliver gjorde även detta genomtänkta inslag om forskning och undersökningar och hur de används i dagens media. Även detta är något vi tar upp i Källkritiksföreläsningen.

En fråga som många svenskar, oavsett politisk hemvist, frågar sig är: Hur kan ens Trump vara presidentkandidat i USA? Hur kan någon som så uppenbart ljuger, är så djupt okunnig om ekonomi, utrikespolitik och säkerhetspolitik bli presidentkandidat?

Andrew Valden tror att det kan bero på hur Trump med hjälp av en effektiv retorik skapat ett vi och dom-tänk som går hem hos många röstare. Läs hans text här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23248866.ab

Kom gärna på Retorik-föreläsning för att lära er mer om hur man kan använda retorik i film, politik och reklam/propaganda. En del av detta tas även upp i källkritiksföreläsningen.

Andrev Walden skrev i sommar även en annan mycket klok text som berör mycket av de jag skriver om ovan; en text om vad vi tror, hur verkligheten ser ut och vad som händer då det vi tror oss veta möter fakta. Givetvis en grund för källkritiskt arbete. Även detta möter ni i Källkritiksföreläsningen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23103290.ab

Våra övriga föreläsningar finns kvar. In love with Shakespeare är ett jubileumsår som detta lika aktuell som förut.

Basföreläsningen om filmens språk,   Helfilmsanalys,   Filmhistoria,   Filmmusik och musikvideos,   Bok till film – film till bok,   Sagor och myter,   Kvinnor män i media,   Sociala medier i skolan samt Historia och Film finns alla kvar och är uppdaterade. Så kom och möt hösten med oss hos Filmpedagogerna!

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Idag fredag 10:e juni startar ett av sommarens stora sportevenemang: EM i fotboll. Det kommer visas fotboll i en månads tid. Men fotboll är så mycket mer än bara just en sport. Hör sport och politik ihop? Det är en intressant fråga som flera av nedanstående filmtips på olika sätt tar upp.

För länge sedan skrev jag en filmhandledning till fotbolls-VM – den finner ni här: http://www.filmomediepedagogik.se/admin/wp-content/uploads/2010/01/FotbollsVM-handledning.pdf

Den kan fortfarande användas till att titta på och pedagogiskt arbeta med EM .

SVT passar, under EM, på att visa många olika dokumentär på temat fotboll – många av dem har vi arbetat med och en del har filmhandledningar.

Först ut två program som Uppdrag granskning gjorde om Fotboll och fotbollsvärlden – en värld fylld av mutor, storpolitik och kärlek.

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

Lagerbäck – En Isländsk saga

http://www.svtplay.se/video/9099713/lagerback-en-islandsk-saga/lagerback-en-islandsk-saga-avsnitt-1

Ett lag utan gränser – Om Sandarna C

http://www.svtplay.se/video/2927827/ett-lag-utan-granser/ett-lag-utan-granser-avsnitt-1

TV4 gjorde detta fina reportage on Sandarna C

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=3404427

SVT gjorde detta reportage om Sandarna C:

http://www.svtplay.se/klipp/4223319/goteborgs-fotbollforbund-ansvaret-maste-delas

Angered United

http://www.svtplay.se/video/1887307/angered-united

Lärarhandledning finns här:

http://www.filminstitutet.se/contentassets/b8ae0911c1ab46278a6f4d3b40b27bb8/angered-united.pdf

Angered United – En förlorad dröm

http://www.svtplay.se/video/2963932/angered-united—en-forlorad-drom/angered-united-en-forlorad-drom-avsnitt-1

Inside/Offside – Om integration i Europa via fotboll

http://www.svtplay.se/insideoffside

Fotbollens sista proletärer

http://www.svtplay.se/video/99066/fotbollens-sista-proletarer

Till detta kan läggas alla reklamfilmer/musikvideos som man kan arbeta med i skolan:

Ijustwanttobecools inofficiella EM-låt:

Officiella EM-låten där Sverige möter Frankrike:

Volvos nya reklam där Frankrike möter Sverige igen:

Men framförallt den officiella EM-låten med en fantastisk video om mångfalds-Sverige:

Vad har Chuck Norris vs. communism med finkultur och demokrati att göra?

Vad har Chuck Norris vs. communism med finkultur och demokrati att göra?

Vad har Chuck Norris vs. communism med finkultur och demokrati att göra? Mycket mer än vad ni skulle kunna tro. På senare tid har flera olika kulturdebatter pågått kring vad som är bra respektive dålig kultur, speciellt för unga. Vilka filmer bör unga få se? Vilka böcker är lämpliga att läsa? Vilka former av representation bör vi ha i dagens samhälle?

Ett utmärkt exempel till samtala kring detta är filmen Chuck Norris vs. Communism.

Filmen beskrevs så här, då den tävlade på Stockholm Film Festival:

“En hyllning till filmens betydelse under kommunistregimen i Rumänien på 80-talet, där actionhjälten Chuck Norris blev en symbol för frihet i många hem. Delvis tack vare Irina, en översättare i censurkommittén som dubbade västerländska VHS-filmer på fritiden. Genom dokumentären får man en inblick i verkligheten innanför järnridån.”

Filmen kan just nu ses på svenska Netflix och det är en film som i hög grad berör hur man i ett totalitärt samhälle bestämde vad som var bra kultur, vad som var lämplig kultur och vilka som skulle få konsumera denna kultur. Det är en dokumentärfilm – liksom en propagandafilm.

Men vad är då en propagandafilm? På Wikipedia definieras det på följande sätt:

“Propaganda (av det latinska propagare, ‘fortplanta’, ‘utbreda’), är ett meddelande eller en framställning som är avsedd att föra fram en agenda, ett visst budskap eller väcka positiva eller negativa känslor för något (politik, policy, religion, uppfattning, förändring, vara, tjänst, etc.) eller någon (politisk, religiös eller annan kandidat till eller innehavare av ämbete, befattning, position eller tjänst). Den som sänder budskapet är som regel part i målet. Syftet är således inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt.”

Utifrån denna definition är de flesta dokumentärfilmerna även propagandafilmer.

Som barn till östeuropeiska föräldrar, med flera filmare i släkten och som arbetandes som filmpedagog på Folkets Bio – så är detta en film som på väldigt många binder samman min bakgrund med mitt nuvarande jobb. Allra mest är det ändå en fascinerande film om just filmmediets genomslag. Om hur film kan skapa mening, film som i väst ansågs vara dålig, kvinnoförnedrande, rasistisk och kapitalistisk smörja. När jag skriver väst, menar jag givetvis inte hela västvärlden utan framför allt kulturvänstern.

Det är oerhört spännande att se hur rumäner berättar om hur mycket film betydde för dem. Filmer som vi arbetade med inom Folkets Bio men som betraktades som extremt suspekta hos vissa grupper. Vi talar nu om filmer som Dirty Dancing, Die Hard, Terminator och Pretty Woman. Filmer man egentligen inte borde arbeta med, då de var våldsamma, kvinnoförnedrande, rasistiska och kapitalistisk smörja. Man skulle arbeta med andra filmer, filmer som hade ett ”bättre budskap”, som visade upp ”den verkliga världen”. Men för många rumäner hade dessa filmer ett värde, i alla fall enligt dokumentären Chuck Norris vs. Communism. Inte bara hade de ett värde, i det totalitära samhället blev filmerna ett verktyg till motstånd. Men det var då. Rumänien är numera en del av EU. Många av ovan nämnda skräpfilmer anses idag vara klassiker som man kan skriva akademiska uppsatser och doktorsavhandlingar om. Nu är nu. Och i nutidens Sverige uppkommer frågorna igen: Vad är bra film? Vad är propaganda? Vad är kultur? Vad är accepterat i dagens samhälle?

På Folkets Bio Filmpedagogerna har vi ständigt haft en utgångspunkt: Att arbeta med den kultur barnen själva väljer. Att ständigt försöka förstå vad är det i en berättelse som attraherar barnen och ungdomarna. Att ge verktyg till de unga, så att de blir mediekunniga. Så att de själva kan skapa mening och sätta ord på sina upplevelser. När vi enbart hade teoretiska föreläsningar var detta en av mina favoritkommentarer efter en föreläsning: ”Tack, du har förstört mitt filmseende. Jag kommer aldrig se på film på samma sätt och jag kommer nog sluta se på t.ex. Chuck Norris-rullar”. Numera när vi även gör film, ser jag allt mer att de även lyckats använda sina kunskaper till att kunna berätta egna berättelser.

Så när kulturdebatter går av olika slag, om vilken sorts kultur man skall konsumera som barn och ungdom. Då känns det som att vår utgångspunkt – att sätta film i ett sammanhang, att tala som sina kulturupplevelser och att alltid utgå från vad eleverna ser – är rätt väg att gå. Det blir att ta barnens upplevelser och kultur på allvar. Vem är jag som vuxen att bestämma åt barn och unga, att det här är bra och nyttigt för dem. Nutidens skräp kan bli framtidens konst. Eller att det som vissa betraktade som smörja, kunde bli till motstånd och revolution i en totalitär stat som i filmen: Chuck Norris v. Communism.

Om hot mot demokratin, ”det fria ordet” och Källkritik.

I helgen var det stora överlastnings attacker mot flera mediers internet-sidor. Beroende på lite vilken info du har om hur datorer, nätverk och internet fungerar – så drog man lite olika slutsatser. Vissa kallade det hela för ”attacker mot det fria ordet”, vissa hävdade att det var en rysk attack, vissa hävdade att det var en övning för att se hur sårbara våra informationskanaler är i dessa tider.

Låt oss bena ut det hela lite. Attacker mot det fria ordet? Kanske, men föga troligt. Attacker mot vissa mediehus med dålig IT-säkerhet? Jajemensan. Vilka hävdar att det var attacker mot det fria ordet? Jo, samma mediehus som blev attackerade, samt andra journalister i deras närhet. Men har journalisterna verkligen gjort bra källkritik i sådana fall? Läs gärna dessa texter från diverse IT-experter såsom Jack Werner m.fl

http://www.di.se/artiklar/2016/3/20/recorded-future-attacken-kan-ha-varit-uppvisning/

http://www.unt.se/uppland/uppsala/yttrandefriheten-inte-hotad-sakerhetsexpert-om-it-attacken-4163971.aspx

http://www.metro.se/kolumner/varfor-skulle-nagon-vilja-tysta-nattidningar-har-ar-ett-forslag/EVHpct!FIUFfxfbMsMk/

https://www.facebook.com/notes/leif-nixon/beh%C3%A5ll-edert-lugn/10153501673873424

Det spännande med dessa attacker att de sätter just fingret på hur vi införskaffar information i dagens samhälle. Vilka källor går vi till? När går vi till dessa källor?

För attacken visade på en sak. De källor många söker sig till när något sådant här händer är de stora mediehusens webbtjänster. När alla dessa ligger nere – vart söker man information då? Förmodligen lär du nå samma mediehus via sociala medier. Du lär även få information från radio, samt beroende på hur attacken ser ut TV. Lägg dock märke till att det inte kan vara digital TV och radio. Sveriges IT-säkerhet hos mediebolag verkar låg. Ju mer vi digitaliserar alla viktiga samhällsfunktioner – ju större fara att några av dessa kommer slås ut vid en större, mer storskalig attack – så länge man inte är medveten om riskerna.

Läs även gärna detta debattinlägg om att vi kanske borde ha en digital haverikommission över det inträffade:http://digital.di.se/artikel/sverige-behover-en-it-haverikommission

Vilket för oss vidare mot källkritiken. Denna källkritik som finns med i nästan alla skolans ämnen. Denna källkritik som med dagens enorma informationsflöde blir allt svårare att applicera för många. För klassisk källkritik, är ju en sak, men hur är du källkritisk på internet, i sociala medier, när du ser på filmer, dokumentärer, TV-nyheter? När du har texter där du har svårt att pausa och ständigt vara källkritisk. Som en liten hjälp erbjuder nu vi en föreläsning som hjälper elever och lärare att just öva och arbeta med källkritik på internet, i TV, Film och andra medier som eleverna konsumerar.

Läs mer om vår föreläsning här!

I denna föreläsning tar vi upp frågor som källkritik på t.ex. internet med hjälp av UR och deras programserier Är det sant? Och Källkritik.

Vi arbetar med Medierådet MIK-satsning. Vi använder även tips och tricks från föreläsare som Andreas Ekström och Jack Werner.

V rekommenderar även väldigt varmt denna tjänst till alla lärare i SO-orienterade ämnen: http://unfiltered.news

En tjänst där ni kan se hur informationsbubblorna ser ut land för land.

Vi vill även passa på att tipsa om dessa råd kring rapportering om terrordåd:

https://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-terrorism-edition/

(Tack Jack Werner för tipset!)

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 09.43.18

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

På fredag har den fantastiska ungdomsfilmen Pojkarna premiär på biografer över hela Sverige. Linnea Fant har skrivit en mycket bra handledning till denna film för alla som vill arbeta med den pedagogiskt – på skolor, fritidsgårdar, kyrkor eller på biograferna. Ladda ned den här:

Som ni säkert alla vet föreläser vi på Filmpedagogerna om Bok till film på många olika sätt:

Läs mer här:

https://filmpedagogerna.se/utbud/skapande-skola/skapande-skola-forelasningar/

https://filmpedagogerna.se/lecture_type/elevforelasningar/#bok-till-film-%E2%80%93-film-till-bok

https://www.youtube.com/watch?v=9MVu0lZmBs4

Läs mer om filmen här:

https://www.facebook.com/PojkarnaGirlslost/

Bokas via www.folketsbio.se

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Hur kan man diskutera det som hänt i slutet av förra veckan i skolan? I Beirut? I Paris?

Hur diskuterar man kriget i Syrien och ISIS? Vad händer där? Går det att enkelt förklara?

När Hunger games-trilogin kom ut som böcker – var det innan allt ovan nämnda. Ändå är dessa böcker och dess efterföljande filmer passar perfekt till samtal i skolan om vår värld av idag. För både böckerna och filmerna har främst en ung publik som målgrupp. Bakgrunden till varför böckerna skrevs är mångfacetterat. Författarinnan Suzanne Collins undrade vad som skulle hända om man uppdaterade berättelsen om Minotauren på Kreta till en framtida värld. Men orsaken till varför hon överhuvudtaget skrev berättelserna var att hon skrämdes av hur krig idag medialiseras. Hur vi idag lever i en värld där krig är som ett underhållningsprogram, så som Hungerspelen presenteras i berättelsen. Där vi sällan får se krigets effekter, offer eller ges bakgrund. I ett krig finns alltid minst två sidor. I ett inbördeskrig som t.ex. i Syrien – vilka är goda? Vilka är onda?

I Hunger games-berättelsen så är det till ytan tydligt vilka som är goda. Det är svart och vitt. Men ju längre serien går desto tydligare blir det att gråskalan är bra mycket större än svart och vitt.

I Hunger games värld har alla förlorat någon de älskar, och alla drivs av hämnden, snarare än att få slut på lidandet. Hela filmen igenom upprepas det som ett mantra: Det är president Snow som är skyldig. Han måste dö. Det är bara om han dör som detta lidande och krig kan sluta. Men så enkelt är det inte i filmens Panem, så enkelt är det inte i Syrien. Vilka är goda och onda i inbördeskriget i Syrien? Vill man att Assad skall besegra ISIS? Säkert, vill många det. Men vill vi verkligen ha Assad kvar vid makten? Vad är då alternativen?

För att upprepa frågorna från början av texten: Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Vilket för oss till Beirut och Paris. Två självmordattacker – dag på dag. Båda utförda av ISIS. I Beirut dog 41 och 200 skadades, i Paris dog minst 129 och 350 skadades. Det som hände i Beirut fick mindre medial uppmärksamhet. Som orsak till detta kan man ange flera orsaker. Geografisk och kulturell närhet till Paris är större i Sverige. Ett av offren var svenskt (i Paris), det är ovanligare med religiöst motiverade självmordsattacker i Paris än i Beirut. Samtidigt var båda terrordåden riktade mot en civil befolkning. Det är i detta sammanhang som Hunger Games-berättelserna blir riktigt intressanta för att diskutera komplexa problem som inbördeskrig, media och rapportering från konflikter.

Hunger games filmerna är även intressanta att diskutera i jämförelse med böckerna. För i böckerna finns ju en kritik i att titta på när barn dödar varandra som underhållning. I filmerna kommer man inte ifrån detta faktum, att det är just det man själv gör. I de senare delarna av böckerna kommer propagandan in. Hur skapar man mediestrategier i ett krig med hjälp av propaganda? Eller det faktum att man faktiskt inte kan vinna krig utan propaganda. Men i böckerna får vi ju inte se propagandan. Eller källan till det som senare används som propaganda. I filmerna är det ju så att vi själva får se och uppleva händelserna som blir propaganda. På grund av detta kan vi ju diskutera propagandans roll, funktion och påverkan. Vi får se händelserna, vi får se hur de klipps samman till propaganda och vi får slutligen se hur denna propaganda fungerar på publiken – både i salongen och i filmens handling. Så använd gärna dessa exempel – framförallt från båda Mockingjay-filmerna i klassrummet.

I dessa tider då representation i kulturen så ofta diskuteras är Mockingjay-filmerna spännande. För det intressanta i Hunger games-berättelserna är ju att just representation i form av genus eller etnicitet inte egentligen spelar roll. Det handlar om klassmotsättningar. Boken är väldigt vag gällande etnisk beskrivning. I filmen ser vi den. Hungerspelen gör ingen skillnad på kvinna och man. En av både kön väljs till spelen. Både kvinnor och män vinner. I kampen mot huvudstaden däremot är det en gemensam kamp där de fattiga kämpar mot de rika. Men vi kan fortfarande räkna kön och etnicitet när vi ser filmen – och i form av representation så är Hunger games ett utmärkt exempel på hur väldigt diversifierad representation faktiskt även kan sälja mycket biljetter.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

I Hunger games – Mockingjay del 2- ställs frågan många gånger om vad som är moraliskt rätt och fel i krig. Hur ser vi på civila offer? Är det okej att använda sig av civila måltavlor för att uppnå sina mål? I filmens värld, att avsätta en diktator. Vad blir då konsekvenserna av detta handlande? Huvudpersonens Katniss moraliska kompass är sönder. Hon vet inte riktigt längre vad som är rätt och fel. Hon vägrar se hela världen som ett stort Hungerspel. Mot filmens slut så agerar hon på ett sätt som inte säkert alla anser vara korrekt. Men det är perfekt väg in till samtal om moral och etik. I Hunger games-berättelsernas värld finns inte heller religion med som moralisk kompass – vilket innebär att frågorna blir mer allmänmänskliga.

Så använd Hunger Games böckerna och gå och se bioaktuella Mocking Jay del 2 till att diskutera aktuella händelser här och nu.

Som ni säkert vet så har jag skrivit en filmhandledning till den första Hunger Games filmen. Den kan ni läsa här.

http://193.10.144.150/contentassets/8915c060bb844cd4a4df968d9b2fcf94/hunger-games_hunger-games_2.pdf

Vill ni ha lite bakgrund till berättelserna – får ni lite hjälp här: