Nu är programmet för MIK-dagen om spel färdigställt! Ses vi i Göteborg den 31:e oktober?
Här anmäler du dig direkt.
Filmpedagogerna tipsar: Ny rapport från Statens medieråd
- Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
- Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
- Föräldrarna är generellt mer missnöjda med barnens medieanvändning än barnen själva: 46 % av föräldrar till 13–16-åringar anser att deras barn spelar för mycket, jämfört med 21 % av barnen själva.
- 2016 uppgav 11 % av 13–16-åringar att de varit med om att någon varit elak mot eller mobbat dem på internet eller via mobilen. 2018 är motsvarande siffra 19 %. En ökning syns även i andra åldersintervall.
- 38 % av föräldrar med barn i åldern 9–12 år uppger att det händer minst några gånger i veckan att medieanvändningen leder till att barnet inte gör vad det ska, t.ex. läsa sina läxor, hjälpa till hemma eller gå och lägga sig. Bland föräldrar till barn mellan 13 och 18 år är det 42 % som uppger detta.
Du hittar samtliga rapporter här.
Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind
Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018? I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.
Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.
https://rewind.youtube/
Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:
Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/
Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.
Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!
Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983
Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.
På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.
1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?
Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.
1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix.
Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2
Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.
I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.
https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen
Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.
https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto
På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat. X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.
Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.
Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.
Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook
Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook
23 november, 2018 av Mikael Lämna en kommentar (Redigera)
Denna höst fortsätter vi att föreläsa på temat Källkritik 2.0. Hur kan och bör man vara källkritisk i dagens digitala värld? Och hur skiljer vi på det att vara källkritisk och att kritisera åsikter?
Vi börjar med ett exempel:
Författaren, professorn och föreläsaren Jordan B. Peterson var i Sverige för några veckor sedan. Detta skapade väldigt stor medial uppmärksamhet. Det skapade även många, så kallade källkritiska granskningar. Det intressanta var att ofta källgranskade kritikerna inte Petersons källor utan hans åsikter. Peterson är ett utmärkt exempel på dagens mediala stjärnor. Han hävdar ofta saker som bygger på hans personliga åsikter och samtidigt säger sig ha auktoritet som professor och forskare. Han hänvisar till forskning utan att specificera vilken forskning. I avsaknad av källhänvisning är det svårt att just källgranska Peterson vilket medför att det är lättare att granska hans åsikter än de källor han anser sig ha. De som gillar Peterson reagerar då med invändningar om att de som kritiserar, angriper honom som person och inte angriper de ”fakta” han bygger sina påståenden på. Denna typ av ”debatt”, likt den om Peterson, brukar ofta ske på sociala medier och främst på det största av dem alla – Facebook. Eftersom det finns ett inbyggt grundproblem i debatten – avsaknad av fakta samt krav på faktagransking– så leder den typen av debatt sällan till fördjupning eller nya insikter om sakfrågorna. En annan anledning till att debatten inte leder någon vart är att Facebook helt enkelt inte visar oss olika sidor i ”debatten”. Istället matas vi ständigt med en sidas åsikter, som vi interagerar med, delar och därmed får mer av. Facebooks algoritmer bygger i hög grad på att det som skapar engagemang är det vi får mer av. Och rent krasst är det så att saker som väcker negativa känslor skapar större engagemang hos oss. Då matas vi oftast av mer som skapar negativa känslor. Det innebär att vi också får mindre av det som utmanar dessa negativa känslor. Detta påverkar självklart vår syn på det samhälle vi lever i och därmed kommer det också att påverka samhällsutvecklingen.
Hur Facebook blev så stort och hur detta företag påverkar världen är vad dokumentären om Facebook på Dokument utifrån handlar om. Arbetar man med källkritik i skolan är denna dokumentär väl faktaunderbyggd och värd att se. I denna dokumentär fördjupas och exemplifieras både de positiva och negativa effekterna av Facebook/sociala medier. Positiva: hur den arabiska revolutionen kunde ta form. Negativa: Efterspelet till den arabiska revolutionen eller kriget i Ukraina. Dokumentären tar även upp hur Facebook tjänar sina pengar och fördelar och nackdelar med deras affärssystem.
Arbetar man med Källkritik i skolan vill vi bara passa på att rekommendera Skolverkets hemsida om digital källkritik.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare
Här finns mängder av material som är bra att utgå från i sin undervisning om källkritik.
Ett annat material som vi tipsat om förut, men som är väl värt att lyftas igen, är Mikoteket. https://mikoteket.se/ – Här finns fantastiskt mycket bra material och övningar att använda i undervisningen.
Filmpedagogerna Folkets Bio på Global MIL Week 2018 den 8:e Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas
24-25 oktober var Filmpedagogerna på den åttonde Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas. Det var två väldigt välfyllda dagar med föreläsningar från morgon till kväll. Det delades ut priser, det var möten mellan olika organisationer och UNESCO lanserade sitt MIL-cities begrepp. För oss på Filmpedagogerna var det även ett utmärkt tillfälle att hitta intressanta upplägg, föreläsare och idéer till konferensen nästa år som kommer vara i Västra Götalandsregionen.
Fredrik Holmberg föreläste under temat “Mil as stoplights in cities Meaning-making in entertainment”. Det var en föreläsning som handlade om varför MIL/MIK är så viktigt i dagens samhälle. Att vi aldrig får glömma att MIK handlar om värderingar och att vi alltid måste kämpa för de värderingar som de Mänskliga Rättigheterna innebär. Speciellt i dagens moderna globala medialiserade värld.
Skall man ge sig på att försöka sammanfatta trenderna och ämnena som diskuterades på denna konferens så var det vissa frågeställningar som stack ut. Frågor som berördes mycket var förhållandet mellan media och demokrati. Andra temata som kom upp var frågor kring flyktingar i dagens globala värld. En fråga som ständigt berördes på konferensen var hur når man ut kring MIK-frågor till vuxna. Elever och studenter kan ju få lära sig om MIK genom skolan/universitetet. Men hur når man de som inte fått MIK-kunskap? Konferensen kom inte med några svar på dessa frågor, men på alla nivåer är det allt mer klart att detta är något av de viktigaste att fokusera på i framtiden. Till nästa år kommer säkert dessa frågor att utvecklas ännu mer.
På konferensen presenterades även att nästa Global MIL-week kommer att vara i Västra Götalands regionen. Projektledaren Catharina Bucht bjöd tillsammans med Fredrik Holmberg och Linda Sternö in till nästa år med denna film.
Global MIL Week till Göteborg 2019!
I samband med Bok & Bibliotek och MEG nästa höst, kommer Unescos internationella konferens om medie- och informationskunnighet att hållas i Göteborg. Arbetet är i full gång. I augusti samlade vi, i samarbete med Medier & Demokrati på Lindholmen Science Park och med stöd av Västra Götalandsregionen, representanter från akademi, bransch, myndigheter och utbildning för att för första gången få prata om MIK tillsammans. Det kändes så häftigt!
Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari
Just nu pågår Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Nästa år kommer MIK och Global MIL-week vara en del av denna mässa. Därför tänkte vi rekommendera en bok som binder samman dessa två. 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari. Hararis två tidigare böcker är starkt rekommenderad läsning för alla – Sapiens och Homo Deus. Denna bok är en fortsättning till sina föregångare men är inte en lika sammanhållen berättelse som sina föregångare. För Harari, är det just berättelserna som gör Homo sapiens till jordens härskare och det är människans förmåga att berätta, och engagera miljontals individer som är unikt för vår art. Denna bok fortsätter på det temat, men boken bygger på en samling av artiklar från flera olika tidskrifter och blir därför en rätt spretig berättelse som helhet. Å andra sidan, bokens titel antyder att det inte är en berättelse utan 21 lektioner. Därmed kommer vi till det som verkligen gör denna bok intressant. Nämligen att den ger många olika synsätt och tolkningsmöjligheter till var vi människor befinner oss just nu 2018 – och vart vi skulle kunna vara på väg.
När detta tips skrivs är Hararis lektioner en rätt deprimerande läsning. I Sverige bråkar partierna om vem som skall leda vårt land. I Europa har vi en stark politisk riktning mot nationalism, i USA likaså. Allt detta i en kombination till en gnagande känsla många av oss har; att allt står inte rätt till med klimatet och att det känns som att allas lika värde är en extremistisk åsikt.
Vilka berättelser behöver vi människor för att alla människor skall kunna se en ljus framtid framför oss? Det är där någonstans boken börjar med att konstatera att vi kanske för första gången som art inte har en gemensam mänsklig berättelse längre – ingen som pekar framåt. Men Harari är ingen domedagspoet. Han försöker beskriva var vi befinner oss just nu – hur vi hamnade här – men han försöker även att se framåt – hur kan vi som människor skapa en bra framtid för oss alla.
Varför ska man då t.ex. som lärare läsa just denna bok? Det finns flera anledningar. En är att boken berör väldigt många ämnen och mycket av det som man skall undervisa om i skolan. Boken ger väldigt många intressanta upplägg för egna lektionsupplägg i skolan. En annan anledning är att bokens fokus på vad som skall hända med de som t.ex. går i skolan nu, ger en pedagog många tankeställare till vad vi utbildar våra barn till.
Boken tar upp vitt skilda ämnen – historia, biologi, fysik, språk, filosofi, religion, samhällskunskap, teknik och matematik. Som läsare får man ny kunskap i dessa ämnen samtidigt som de kan kopplas samman på ett sätt där man till en början inte hade sett kopplingen. Undervisar man i dessa ämnen finns här mycket spännande att inspireras av och bra stoff till kommande lektioner.
Här finns även de delarna som är riktigt spännande utifrån en MIK horisont. Vilken typ av kunskaper och vilken typ av egenskaper kommer vara nödvändiga för oss människor i en nära framtid. Vilken värld är det vi utbildar våra barn till? Vilka kunskaper och egenskaper behöver vi vuxna ha i framtiden?
Nedan följer ett exempel från boken hämtat från TED:
Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix
Det finns TV-serier där det kan vara svårt att plocka ut specifika delar ur. American Vandal är ett sådant exempel. För er som inte känner till denna serie är det en metadokumentär som är skapad som en True Crime-dokumentär. Vad som gjorde första säsongen så intressant var hur denna genrelek blev en intressant skildring av hur det är att vara ung idag. I detta fall, vilsenheten många unga män, som växer upp idag känner. Säsong 2 har en liten annan premiss. Denna säsong handlar om hur det är att gå på gymnasiet i en tid fylld av sociala medier. Att navigera genom sin skolgång är svårt som det är. Men hur påverkas man som elev av att det som händer gentemot en i skolan även läggs upp i sociala medier? Hur påverkas eleverna av att nätet aldrig glömmer?
Denna TV-serie är väl inte direkt något ni aktivt kommer använda i klassrummet. För pedagoger är den ändå intressant att se just som ett exempel på hur den ständiga närvaron av sociala medier påverkar eleverna. Vi kan förbjuda mobiler i klassrummet, men det kommer ändå inte förändra hur ständig närvaro av smartphones påverkar hur vi interagerar med varandra före och efter skolan.
Så har ni tillgång till Netflix, se gärna denna TV-serie. Då den är skapad för Netflix ligger hela andra säsongen ute och tillgänglig redan nu. Genom att den är berättad som en True crime TV-serie är den även spännande, och som åskådare vill man bara se vidare för att få se vem som låg bakom brottet. Detta kommer faktiskt låta konstigt, men TV-serien American Vandal är en av de bättre skildringarna av gymnasiet i populärkulturen. Kanske är det formatet som gör detta? Även det kan vara intressant att tala med elever om? Vad är det vi uppfattar som äkta och sant i dagens samhälle? Som lärare kan det ju kännas jobbigt att se på en serie som utspelar sig på ens arbetsplats. En av de saker som gör American Vandal sevärd även för lärare är att den kan ge en inblick i hur arbetsplatsen ser ut, utifrån elevernas perspektiv.
