Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983


Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.

https://www.youtube.com/watch?v=NtKnA9Ua4Mw

 


På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.

1983 Foto: Krzysztof Wikto

1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?

https://www.youtube.com/watch?v=1Is8d_FnMTg


Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.

1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

 

Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.

I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.

https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen

Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.


https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto

På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat.  X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.

https://www.youtube.com/watch?v=j_ZVcZtZfew

Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.

Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

23 november, 2018 av Mikael Lämna en kommentar (Redigera)

Denna höst fortsätter vi att föreläsa på temat Källkritik 2.0. Hur kan och bör man vara källkritisk i dagens digitala värld? Och hur skiljer vi på det att vara källkritisk och att kritisera åsikter?

Vi börjar med ett exempel:

Författaren, professorn och föreläsaren Jordan B. Peterson var i Sverige för några veckor sedan. Detta skapade väldigt stor medial uppmärksamhet. Det skapade även många, så kallade källkritiska granskningar. Det intressanta var att ofta källgranskade kritikerna inte Petersons källor utan hans åsikter. Peterson är ett utmärkt exempel på dagens mediala stjärnor. Han hävdar ofta saker som bygger på hans personliga åsikter och samtidigt säger sig ha auktoritet som professor och forskare. Han hänvisar till forskning utan att specificera vilken forskning. I avsaknad av källhänvisning är det svårt att just källgranska Peterson vilket medför att det är lättare att granska hans åsikter än de källor han anser sig ha. De som gillar Peterson reagerar då med invändningar om att de som kritiserar, angriper honom som person och inte angriper de ”fakta” han bygger sina påståenden på. Denna typ av ”debatt”, likt den om Peterson, brukar ofta ske på sociala medier och främst på det största av dem alla – Facebook. Eftersom det finns ett inbyggt grundproblem i debatten – avsaknad av fakta samt krav på faktagransking– så leder den typen av debatt sällan till fördjupning eller nya insikter om sakfrågorna. En annan anledning till att debatten inte leder någon vart är att Facebook helt enkelt inte visar oss olika sidor i ”debatten”. Istället matas vi ständigt med en sidas åsikter, som vi interagerar med, delar och därmed får mer av. Facebooks algoritmer bygger i hög grad på att det som skapar engagemang är det vi får mer av. Och rent krasst är det så att saker som väcker negativa känslor skapar större engagemang hos oss. Då matas vi oftast av mer som skapar negativa känslor. Det innebär att vi också får mindre av det som utmanar dessa negativa känslor. Detta påverkar självklart vår syn på det samhälle vi lever i och därmed kommer det också att påverka samhällsutvecklingen.

Hur Facebook blev så stort och hur detta företag påverkar världen är vad dokumentären om Facebook på Dokument utifrån handlar om. Arbetar man med källkritik i skolan är denna dokumentär väl faktaunderbyggd och värd att se. I denna dokumentär fördjupas och exemplifieras både de positiva och negativa effekterna av Facebook/sociala medier.  Positiva: hur den arabiska revolutionen kunde ta form. Negativa: Efterspelet till den arabiska revolutionen eller kriget i Ukraina. Dokumentären tar även upp hur Facebook tjänar sina pengar och fördelar och nackdelar med deras affärssystem. 


Arbetar man med Källkritik i skolan vill vi bara passa på att rekommendera Skolverkets hemsida om digital källkritik. 
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Här finns mängder av material som är bra att utgå från i sin undervisning om källkritik.


Ett annat material som vi tipsat om förut, men som är väl värt att lyftas igen, är Mikoteket. https://mikoteket.se/ – Här finns fantastiskt mycket bra material och övningar att använda i undervisningen.

Filmpedagogerna Folkets Bio på Global MIL Week 2018 den 8:e Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas

Filmpedagogerna Folkets Bio på Global MIL Week 2018 den 8:e Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas

24-25 oktober var Filmpedagogerna på den åttonde Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas. Det var två väldigt välfyllda dagar med föreläsningar från morgon till kväll. Det delades ut priser, det var möten mellan olika organisationer och UNESCO lanserade sitt MIL-cities begrepp. För oss på Filmpedagogerna var det även ett utmärkt tillfälle att hitta intressanta upplägg, föreläsare och idéer till konferensen nästa år som kommer vara i Västra Götalandsregionen.

Fredrik Holmberg föreläste under temat “Mil as stoplights in cities Meaning-making in entertainment”. Det var en föreläsning som handlade om varför MIL/MIK är så viktigt i dagens samhälle. Att vi aldrig får glömma att MIK handlar om värderingar och att vi alltid måste kämpa för de värderingar som de Mänskliga Rättigheterna innebär. Speciellt i dagens moderna globala medialiserade värld.

Skall man ge sig på att försöka sammanfatta trenderna och ämnena som diskuterades på denna konferens så var det vissa frågeställningar som stack ut. Frågor som berördes mycket var förhållandet mellan media och demokrati. Andra temata som kom upp var frågor kring flyktingar i dagens globala värld. En fråga som ständigt berördes på konferensen var hur når man ut kring MIK-frågor till vuxna. Elever och studenter kan ju få lära sig om MIK genom skolan/universitetet. Men hur når man de som inte fått MIK-kunskap? Konferensen kom inte med några svar på dessa frågor, men på alla nivåer är det allt mer klart att detta är något av de viktigaste att fokusera på i framtiden. Till nästa år kommer säkert dessa frågor att utvecklas ännu mer.

På konferensen presenterades även att nästa Global MIL-week kommer att vara i Västra Götalands regionen. Projektledaren Catharina Bucht bjöd tillsammans med Fredrik Holmberg och Linda Sternö in till nästa år med denna film.

 

Global MIL Week till Göteborg 2019!

Global MIL Week till Göteborg 2019!

I samband med Bok & Bibliotek och MEG nästa höst, kommer Unescos internationella konferens om medie- och informationskunnighet att hållas i Göteborg. Arbetet är i full gång. I augusti samlade vi, i samarbete med Medier & Demokrati på Lindholmen Science Park och med stöd av Västra Götalandsregionen, representanter från akademi, bransch, myndigheter och utbildning för att för första gången få prata om MIK tillsammans. Det kändes så häftigt!

 

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Just nu pågår Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Nästa år kommer MIK och Global MIL-week vara en del av denna mässa. Därför tänkte vi rekommendera en bok som binder samman dessa två. 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari. Hararis två tidigare böcker är starkt rekommenderad läsning för alla – Sapiens och Homo Deus. Denna bok är en fortsättning till sina föregångare men är inte en lika sammanhållen berättelse som sina föregångare. För Harari, är det just berättelserna som gör Homo sapiens till jordens härskare och det är människans förmåga att berätta, och engagera miljontals individer som är unikt för vår art. Denna bok fortsätter på det temat, men boken bygger på en samling av artiklar från flera olika tidskrifter och blir därför en rätt spretig berättelse som helhet. Å andra sidan, bokens titel antyder att det inte är en berättelse utan 21 lektioner. Därmed kommer vi till det som verkligen gör denna bok intressant. Nämligen att den ger många olika synsätt och tolkningsmöjligheter till var vi människor befinner oss just nu 2018 – och vart vi skulle kunna vara på väg.

När detta tips skrivs är Hararis lektioner en rätt deprimerande läsning. I Sverige bråkar partierna om vem som skall leda vårt land. I Europa har vi en stark politisk riktning mot nationalism, i USA likaså. Allt detta i en kombination till en gnagande känsla många av oss har; att allt står inte rätt till med klimatet och att det känns som att allas lika värde är en extremistisk åsikt.

Vilka berättelser behöver vi människor för att alla människor skall kunna se en ljus framtid framför oss? Det är där någonstans boken börjar med att konstatera att vi kanske för första gången som art inte har en gemensam mänsklig berättelse längre – ingen som pekar framåt. Men Harari är ingen domedagspoet. Han försöker beskriva var vi befinner oss just nu – hur vi hamnade här – men han försöker även att se framåt – hur kan vi som människor skapa en bra framtid för oss alla.

Varför ska man då t.ex. som lärare läsa just denna bok? Det finns flera anledningar. En är att boken berör väldigt många ämnen och mycket av det som man skall undervisa om i skolan. Boken ger väldigt många intressanta upplägg för egna lektionsupplägg i skolan. En annan anledning är att bokens fokus på vad som skall hända med de som t.ex. går i skolan nu, ger en pedagog många tankeställare till vad vi utbildar våra barn till.

Boken tar upp vitt skilda ämnen – historia, biologi, fysik, språk, filosofi, religion, samhällskunskap, teknik och matematik. Som läsare får man ny kunskap i dessa ämnen samtidigt som de kan kopplas samman på ett sätt där man till en början inte hade sett kopplingen. Undervisar man i dessa ämnen finns här mycket spännande att inspireras av och bra stoff till kommande lektioner.

Här finns även de delarna som är riktigt spännande utifrån en MIK horisont. Vilken typ av kunskaper och vilken typ av egenskaper kommer vara nödvändiga för oss människor i en nära framtid. Vilken värld är det vi utbildar våra barn till? Vilka kunskaper och egenskaper behöver vi vuxna ha i framtiden?

Nedan följer ett exempel från boken hämtat från TED:

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Det finns TV-serier där det kan vara svårt att plocka ut specifika delar ur. American Vandal är ett sådant exempel. För er som inte känner till denna serie är det en metadokumentär som är skapad som en True Crime-dokumentär. Vad som gjorde första säsongen så intressant var hur denna genrelek blev en intressant skildring av hur det är att vara ung idag. I detta fall, vilsenheten många unga män, som växer upp idag känner. Säsong 2 har en liten annan premiss. Denna säsong handlar om hur det är att gå på gymnasiet i en tid fylld av sociala medier. Att navigera genom sin skolgång är svårt som det är. Men hur påverkas man som elev av att det som händer gentemot en i skolan även läggs upp i sociala medier? Hur påverkas eleverna av att nätet aldrig glömmer?

Denna TV-serie är väl inte direkt något ni aktivt kommer använda i klassrummet. För pedagoger är den ändå intressant att se just som ett exempel på hur den ständiga närvaron av sociala medier påverkar eleverna. Vi kan förbjuda mobiler i klassrummet, men det kommer ändå inte förändra hur ständig närvaro av smartphones påverkar hur vi interagerar med varandra före och efter skolan.

Så har ni tillgång till Netflix, se gärna denna TV-serie. Då den är skapad för Netflix ligger hela andra säsongen ute och tillgänglig redan nu. Genom att den är berättad som en True crime TV-serie är den även spännande, och som åskådare vill man bara se vidare för att få se vem som låg bakom brottet. Detta kommer faktiskt låta konstigt, men TV-serien American Vandal är en av de bättre skildringarna av gymnasiet i populärkulturen. Kanske är det formatet som gör detta? Även det kan vara intressant att tala med elever om? Vad är det vi uppfattar som äkta och sant i dagens samhälle? Som lärare kan det ju kännas jobbigt att se på en serie som utspelar sig på ens arbetsplats. En av de saker som gör American Vandal sevärd även för lärare är att den kan ge en inblick i hur arbetsplatsen ser ut, utifrån elevernas perspektiv.

MIK införs på policynivå i EU

MIK införs på policynivå i EU

Hej Fredrik! Precis innan semestern var du i Bryssel, vad gjorde du där?

– Det var möte med EU-kommissionens expertgrupp Media Literacy Expert Group, MLEG.

För den som inte känner till begreppet sedan tidigare: Vad innebär ”media literacy”?

– Det handlar om att förstå och behärska olika medier. De olika medierna är som olika språk som vi behöver behärska för att förstå och kommunicera med vår omvärld. ”Media literacy” handlar alltså om kunskapsfältet media och hur medier kan användas för att påverka oss på olika sätt.

Vilka fler ingår i expertgruppen och vad handlade mötet om?

– Det är många från byråkrati och regeringstjänstemän, samt mindre aktörer som vi, Filmpedagogerna Folkets Bio som är en ideell förening. Temat för träffen var något som är väldigt aktuellt just nu, nämligen desinformationen och dess roll; det som i vardagstal brukar kallas för fake news – ett begrepp som inte borde användas eftersom det ofta används för att beteckna nyheter någon inte tycker om.

Vill du kort berätta om någon viktig punkt som togs upp?

– En High Level Expert Group hade skrivit en 40-sidig rapport på temat för mötet och beskrev där betydelsen av undervisningens roll i sammanhanget media literacy. Där formulerades behovet av att vidga begreppet ”media literacy” och föra in UNESCOs begrepp ”media and information literacy” (medie- och informationskunnighet, MIK, på svenska) som omfattar såväl utbildning, forskning som kultur. De här frågorna berör alla i samhället och därför behövs ett begrepp som kan användas på alla nivåer och i alla kategorier. De beskrev också att ett av de största problemen idag är att organisationer, departement och institutioner agerar i silos utan kontakt med varandra och att vi behöver se på hela samhället och dessutom att sluta tala om teknik i första hand, utan istället värderingar, om digital humanism, det vill säga att sätta människan i centrum. Så expertgruppen föreslog för kommissionen att använda MIK-begreppet för att bättre kunna diskutera digitaliseringen och hela samhällsutvecklingen.

Hur fick Filmpedagogerna Folkets Bio förfrågan om att vara med i expertgruppen?

– De hörde faktiskt av sig till oss 2012, efter att vi blivit partners med UNESCO 2010, och bad oss berätta om vårt samarbete och hur vi arbetar. Sedan dess ingår vi där.  Det är ett erkännande och nu är ju MIK-begreppet (eller MIL på engelska) bekräftat på policynivå i EU. Det ska bli spännande att följa och delta i utvecklingen framöver.

Expertgruppens rapport hittar du här.

Om hot mot demokratin, ”det fria ordet” och Källkritik.

I helgen var det stora överlastnings attacker mot flera mediers internet-sidor. Beroende på lite vilken info du har om hur datorer, nätverk och internet fungerar – så drog man lite olika slutsatser. Vissa kallade det hela för ”attacker mot det fria ordet”, vissa hävdade att det var en rysk attack, vissa hävdade att det var en övning för att se hur sårbara våra informationskanaler är i dessa tider.

Låt oss bena ut det hela lite. Attacker mot det fria ordet? Kanske, men föga troligt. Attacker mot vissa mediehus med dålig IT-säkerhet? Jajemensan. Vilka hävdar att det var attacker mot det fria ordet? Jo, samma mediehus som blev attackerade, samt andra journalister i deras närhet. Men har journalisterna verkligen gjort bra källkritik i sådana fall? Läs gärna dessa texter från diverse IT-experter såsom Jack Werner m.fl

http://www.di.se/artiklar/2016/3/20/recorded-future-attacken-kan-ha-varit-uppvisning/

http://www.unt.se/uppland/uppsala/yttrandefriheten-inte-hotad-sakerhetsexpert-om-it-attacken-4163971.aspx

http://www.metro.se/kolumner/varfor-skulle-nagon-vilja-tysta-nattidningar-har-ar-ett-forslag/EVHpct!FIUFfxfbMsMk/

https://www.facebook.com/notes/leif-nixon/beh%C3%A5ll-edert-lugn/10153501673873424

Det spännande med dessa attacker att de sätter just fingret på hur vi införskaffar information i dagens samhälle. Vilka källor går vi till? När går vi till dessa källor?

För attacken visade på en sak. De källor många söker sig till när något sådant här händer är de stora mediehusens webbtjänster. När alla dessa ligger nere – vart söker man information då? Förmodligen lär du nå samma mediehus via sociala medier. Du lär även få information från radio, samt beroende på hur attacken ser ut TV. Lägg dock märke till att det inte kan vara digital TV och radio. Sveriges IT-säkerhet hos mediebolag verkar låg. Ju mer vi digitaliserar alla viktiga samhällsfunktioner – ju större fara att några av dessa kommer slås ut vid en större, mer storskalig attack – så länge man inte är medveten om riskerna.

Läs även gärna detta debattinlägg om att vi kanske borde ha en digital haverikommission över det inträffade:http://digital.di.se/artikel/sverige-behover-en-it-haverikommission

Vilket för oss vidare mot källkritiken. Denna källkritik som finns med i nästan alla skolans ämnen. Denna källkritik som med dagens enorma informationsflöde blir allt svårare att applicera för många. För klassisk källkritik, är ju en sak, men hur är du källkritisk på internet, i sociala medier, när du ser på filmer, dokumentärer, TV-nyheter? När du har texter där du har svårt att pausa och ständigt vara källkritisk. Som en liten hjälp erbjuder nu vi en föreläsning som hjälper elever och lärare att just öva och arbeta med källkritik på internet, i TV, Film och andra medier som eleverna konsumerar.

Läs mer om vår föreläsning här!

I denna föreläsning tar vi upp frågor som källkritik på t.ex. internet med hjälp av UR och deras programserier Är det sant? Och Källkritik.

Vi arbetar med Medierådet MIK-satsning. Vi använder även tips och tricks från föreläsare som Andreas Ekström och Jack Werner.

V rekommenderar även väldigt varmt denna tjänst till alla lärare i SO-orienterade ämnen: http://unfiltered.news

En tjänst där ni kan se hur informationsbubblorna ser ut land för land.

Vi vill även passa på att tipsa om dessa råd kring rapportering om terrordåd:

https://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-terrorism-edition/

(Tack Jack Werner för tipset!)

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 09.43.18

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Hur kan man diskutera det som hänt i slutet av förra veckan i skolan? I Beirut? I Paris?

Hur diskuterar man kriget i Syrien och ISIS? Vad händer där? Går det att enkelt förklara?

När Hunger games-trilogin kom ut som böcker – var det innan allt ovan nämnda. Ändå är dessa böcker och dess efterföljande filmer passar perfekt till samtal i skolan om vår värld av idag. För både böckerna och filmerna har främst en ung publik som målgrupp. Bakgrunden till varför böckerna skrevs är mångfacetterat. Författarinnan Suzanne Collins undrade vad som skulle hända om man uppdaterade berättelsen om Minotauren på Kreta till en framtida värld. Men orsaken till varför hon överhuvudtaget skrev berättelserna var att hon skrämdes av hur krig idag medialiseras. Hur vi idag lever i en värld där krig är som ett underhållningsprogram, så som Hungerspelen presenteras i berättelsen. Där vi sällan får se krigets effekter, offer eller ges bakgrund. I ett krig finns alltid minst två sidor. I ett inbördeskrig som t.ex. i Syrien – vilka är goda? Vilka är onda?

I Hunger games-berättelsen så är det till ytan tydligt vilka som är goda. Det är svart och vitt. Men ju längre serien går desto tydligare blir det att gråskalan är bra mycket större än svart och vitt.

I Hunger games värld har alla förlorat någon de älskar, och alla drivs av hämnden, snarare än att få slut på lidandet. Hela filmen igenom upprepas det som ett mantra: Det är president Snow som är skyldig. Han måste dö. Det är bara om han dör som detta lidande och krig kan sluta. Men så enkelt är det inte i filmens Panem, så enkelt är det inte i Syrien. Vilka är goda och onda i inbördeskriget i Syrien? Vill man att Assad skall besegra ISIS? Säkert, vill många det. Men vill vi verkligen ha Assad kvar vid makten? Vad är då alternativen?

För att upprepa frågorna från början av texten: Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Vilket för oss till Beirut och Paris. Två självmordattacker – dag på dag. Båda utförda av ISIS. I Beirut dog 41 och 200 skadades, i Paris dog minst 129 och 350 skadades. Det som hände i Beirut fick mindre medial uppmärksamhet. Som orsak till detta kan man ange flera orsaker. Geografisk och kulturell närhet till Paris är större i Sverige. Ett av offren var svenskt (i Paris), det är ovanligare med religiöst motiverade självmordsattacker i Paris än i Beirut. Samtidigt var båda terrordåden riktade mot en civil befolkning. Det är i detta sammanhang som Hunger Games-berättelserna blir riktigt intressanta för att diskutera komplexa problem som inbördeskrig, media och rapportering från konflikter.

Hunger games filmerna är även intressanta att diskutera i jämförelse med böckerna. För i böckerna finns ju en kritik i att titta på när barn dödar varandra som underhållning. I filmerna kommer man inte ifrån detta faktum, att det är just det man själv gör. I de senare delarna av böckerna kommer propagandan in. Hur skapar man mediestrategier i ett krig med hjälp av propaganda? Eller det faktum att man faktiskt inte kan vinna krig utan propaganda. Men i böckerna får vi ju inte se propagandan. Eller källan till det som senare används som propaganda. I filmerna är det ju så att vi själva får se och uppleva händelserna som blir propaganda. På grund av detta kan vi ju diskutera propagandans roll, funktion och påverkan. Vi får se händelserna, vi får se hur de klipps samman till propaganda och vi får slutligen se hur denna propaganda fungerar på publiken – både i salongen och i filmens handling. Så använd gärna dessa exempel – framförallt från båda Mockingjay-filmerna i klassrummet.

I dessa tider då representation i kulturen så ofta diskuteras är Mockingjay-filmerna spännande. För det intressanta i Hunger games-berättelserna är ju att just representation i form av genus eller etnicitet inte egentligen spelar roll. Det handlar om klassmotsättningar. Boken är väldigt vag gällande etnisk beskrivning. I filmen ser vi den. Hungerspelen gör ingen skillnad på kvinna och man. En av både kön väljs till spelen. Både kvinnor och män vinner. I kampen mot huvudstaden däremot är det en gemensam kamp där de fattiga kämpar mot de rika. Men vi kan fortfarande räkna kön och etnicitet när vi ser filmen – och i form av representation så är Hunger games ett utmärkt exempel på hur väldigt diversifierad representation faktiskt även kan sälja mycket biljetter.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

I Hunger games – Mockingjay del 2- ställs frågan många gånger om vad som är moraliskt rätt och fel i krig. Hur ser vi på civila offer? Är det okej att använda sig av civila måltavlor för att uppnå sina mål? I filmens värld, att avsätta en diktator. Vad blir då konsekvenserna av detta handlande? Huvudpersonens Katniss moraliska kompass är sönder. Hon vet inte riktigt längre vad som är rätt och fel. Hon vägrar se hela världen som ett stort Hungerspel. Mot filmens slut så agerar hon på ett sätt som inte säkert alla anser vara korrekt. Men det är perfekt väg in till samtal om moral och etik. I Hunger games-berättelsernas värld finns inte heller religion med som moralisk kompass – vilket innebär att frågorna blir mer allmänmänskliga.

Så använd Hunger Games böckerna och gå och se bioaktuella Mocking Jay del 2 till att diskutera aktuella händelser här och nu.

Som ni säkert vet så har jag skrivit en filmhandledning till den första Hunger Games filmen. Den kan ni läsa här.

http://193.10.144.150/contentassets/8915c060bb844cd4a4df968d9b2fcf94/hunger-games_hunger-games_2.pdf

Vill ni ha lite bakgrund till berättelserna – får ni lite hjälp här: