Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Inom media börjar nu den s.k. Halloween-säsongen. Det är den tiden på året då bio och inte minst streamingtjänsterna flödar över av skräckberättelser. Klassiker återkommer, eller görs i nya versioner.
Netflix släpper nu TV-serien Skräckhistorier/Creeped out. Den fungerar alldeles utmärkt i skolan – från lågstadiet till högstadiet. Serien är en antologiserie, dvs en serie med avslutade avsnitt. Den påminner om den brittiska antologiserien Black Mirror fast för barn/ungdomar. Netflix har tom varit så snälla att de dubbat serien så barn som inte är läskunniga kan se den. Men är den något bra? Ja det är den. På samma sätt som Black mirror så har tar den upp aktuella ämnen kring t.ex. teknologi och ur det påverkar barn/unga och deras liv.
Första avsnittet handlar t.ex. om en ny smartphone som tar över en tjejs liv. AI:t i mobilen börjar bestämma och posta saker som tjejen inte vill. Ungdomars värsta mardröm – tänk om allt jag gör kan styras av en apparat som vet allt om mig?
Denna serie har många fördelar till arbete i skolan.

  1. Den tar upp intressanta ämnen värda att prata med eleverna om.
  2. Avsnitten är korta – ca 25 minuter – passar utmärkt till en lektion.
  3. De är dramaturgiskt klockrena och därför passar de utmärkt att använda till lektioner om dramaturgi-början-mitten-slut, litterära karaktärer, berättar vändpunkter, sagans struktur och funktioner.
  4. Man ges möjligheter att prata om vilka rädslor dagens unga har.

Av en ren tillfällighet så kommer vi även vara ute på skolor och göra skräckfilm de närmaste månaderna. Skulle ni vilja ha ett skapande skola projekt med inriktning skräck så kan ni läsa mer här:

Kort infofilm om Skapande skola

Kort infofilm om Skapande skola

Häromveckan fick vi förfrågan om att göra en kort informationsfilm om våra Skapande skola-projekt. Kanske är det fler som är nyfikna på upplägg och innehåll? Känner du någon kultursamordnare, rektor eller lärare på en grundskola som kan vara intresserad?

Nya bilder och summering av år 2017

Nya bilder och summering av år 2017

Vi summerar läsåret och slås av hur många som vi faktiskt träffar och samarbetar med! Under 2017 mötte vi c:a 17 000 personer i c:a 500 föreläsningar och aktiviteter på c:a 70 platser i Sverige. C:a 2 500 barn och ungdomar i regionen har dessutom fått producera en egen film. Det känns stort.

 

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Höstterminen är i gång. Filmpedagogerna är ute på skolor i hela landet och föreläser och arbetar med filmskapande. Främst rör det källkritik, internet och sociala medier, vi och dom samt MIK (Medie- och InformationsKunnighet) och mänskliga rättigheter.

Vi tänkte därför passa på att dela med oss av några boktips som berör ämnen vi föreläser om – böcker som inspirerat oss.

Först ett skönlitterärt tips: ”Vi mot er” av Fredrik Backman. Titeln i sig anspelar på varför denna bok är så bra att använda i undervisningen. Boken är en uppföljare till ”Björnstad”. ”Vi mot er!” kan läsas fristående och kan ligga till grund för undervisning av flera anledningar.

Det enklaste skälet är att bokens tilltal är så allmängiltigt att både unga och gamla kommer gripas av denna berättelse. I en liten kommun någonstans norröver brinner folket för sin ishockey. Men ishockeyn ger egentligen endast ett driv och en ram åt berättelsen som egentligen handlar om kärlek och hat och om politik. Boken problematiserar hur vi ser varandra – hur vi ser på våldtäktsoffer, homosexuella, fattiga, rika, kvinnor och män. Fredrik Backman lyckas i denna bok väcka frågor som kräver ständig diskussion i skolan. Vad är manligt? Vad är kvinnligt? Varför hatar vi? Vilka normer är det som påverkar vårt samhälle? Hur efterlevs de normerna? Hur ser vi på de som bryter mot normerna? Hur skapas ett vi och dom – eller om vi så vill: ett ”Vi mot er”?

Utöver att mana till diskussion kan denna bok även ligga till grund för att låta eleverna upptäcka och undersöka symbolspråk, bildspråk och genreväxlingar. Värt att även dyka djupare i är hur Backman skapar spänning och närvaro genom en berättarteknik som både följer en filmisk dramaturgi och ger de typiskt litterära återblickarna vilket skapar en mångfasetterad gestaltning av karaktärerna.

Bokens teman tas upp i flera av våra föreläsningar t.ex.: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Nästa boktips: Katarina Wennstams ”Flickan och skammen”, en reportagebok som har flera beröringspunkter gemensamt med ”Vi mot er”. Båda böckerna behandlar de bakomliggande orsakerna till hur skillnader mellan grupper av människor skapas och upprätthålls. ”Flickan och skammen” handlar om mekanismerna bakom och konsekvenserna av slutshaming (ett ord vi inte har någon bra motsvarighet till i svenskan). Boken ger oss dels en faktafördjupning som skapar förståelse för de strukturer som möjliggör förtryck av kvinnor, dels den personliga berättelsen om hur det är att som kvinna leva med fenomenet slutshaming. Hur skapas de osynliga normerna och reglerna som påverkar varje kvinnas liv? Hur kontrolleras kvinnors sexualitet i vårt samhälle? Vilka skillnader finns i hur vi ser på mäns respektive kvinnors sexualitet – och hur upprätthålls dessa skillnader genom slutshaming?

Wennstams ”Flickan och skammen” kan ses som en ytterligare fördjupning av hennes tidigare verk som bland annat behandlat att våld mot kvinnor ofta kan kopplas till sexualitet. De frågor ”Flickan och skammen” berör är rykande aktuella i skolans värld. Dessa frågor berör även vi i våra föreläsningar om: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Det sista boktipset är Timothy Snyders bok ”Om tyranni : tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet.” Boken är en kort och koncis skrift om hur vi alla kan motverka den tyranni som drabbade Europa under 1900-talet. Idag 2017 finns tendenser i Europa och USA som visar på att samma tyranni som drabbade Europa på 30-talet åter kan göra sig gällande. Vilka lärdomar kan vi dra av historien? Den första lärdomen är enkel: Lyd inte i förväg! Med andra ord – ge inte upp dina mänskliga rättigheter till en auktoritär rörelse. Engagera dig och kämpa emot tyranniet, innan det är försent.

Utifrån detta tema arbetar vi med MIK (Medie- och InformationsKunnighet) med både unga och vuxna. Våra föreläsningar som berör hotet mot de mänskliga rättigheterna är: Sociala medier, Källkritik, Vi och DomMänskliga rättigheter, MIK-föreläsning.

Så gör gärna som ytterligare en av Timothy Snyders 20 uppmaningar mot Tyranni: Läs en bok! (Gärna någon av boktipsen ovan.)

Och kom gärna på föreläsningar hos Filmpedagogerna.

Progression i Skapande skola – går det?

Progression i Skapande skola – går det?

Under föregående läsår fick 694 000 elever vara en del av Skapande skola – en siffra som troligtvis fortsätter att öka framöver. Enligt Kulturrådets rapport hade skolhuvudmännen ”i regel goda erfarenheter av den verksamhet som kunnat bedrivas med Skapande skola-bidraget”. Utifrån mina erfarenheter kan Skapande skola-arbetet skifta väldigt. Det kan handla om alltifrån en tvåtimmars temaföreläsning på en SO-lektion till hela tematerminer där Skapande skola integreras som en praktisk del i ett större ämnes- och årskursöverskridande projekt.

Ska man vara krass så är ju lite Skapande skola bättre än ingen Skapande skola alls. Men den som vill börja integrera Skapande skola i större projekt – och kanske till och med tänka på progressionen från en årskurs till en annan – vad kan man då tänka på?

På en skola som vi arbetar med har arbetet sett ut på följande sätt (samtliga årskurser har ett teoripass som en dryg vecka senare följs upp med en heldag filmning, redigering och filmvisning).

Årskurs 7: Vi och dom

Årskurs 8: Mänskliga rättigheter

Årskurs 9: Hållbar utveckling

Här har innehållet en tydlig progression; vi börjar i det lilla med dig, mig och människorna runt omkring oss. Hur delar vi in oss i olika grupper utifrån utseende, intressen, religion, sexuell identitet och läggning, etnicitet osv? I arbetet med mänskliga rättigheter i årskurs 8 breddas perspektivet till det globala, för att slutligen landa i hållbar utveckling, där även FN:s globala miljömål ingår, i årskurs 9. Eleverna lär sig att analysera och skapa berättelser, samt skillnaden på reklam, information och propaganda. Utgångspunkten är skolans värdegrund och majoriteten av skolans ämnen kan samverka i ett projekt som detta.

På en annan skola har eleverna lärt sig olika former av berättande genom film. Skolämnen som kan samverka i ett upplägg som detta, är t.ex. svenska, engelska, bild (och SO, beroende på vilka teman som boken behandlar):

Årskurs 7: Reklamfilm

Årskurs 8: Bok till film

På en tredje skola, som ligger långt fram i sitt MIK-arbete (medie- och informationskunnighet) har upplägget sett ut på ett annat sätt. De ville att projekten skulle komplettera varandra.

Årskurs 7: Sociala medier

Årskurs 8: Bok till film

Årskurs 9: Vi och dom

Nu har vi lyft fram tre exempel för årskurs 7-9, utan att ha nämnt vare sig yngre åldrar eller ett pinfärskt samarbete som bygger på progression inom Skapande Skola!

Vi har nämligen påbörjat ett samarbete med Veronica Grönte – Sveriges bästa skrivlärare tillika författare av Pennvässaren. Eftersom Veronica är proffs på berättande i text är hon en ypperlig kulturutövare att anlita för mellanstadiet, för att sedan följa upp med filmskapande och oss året därpå. Vi har nämligen noterat att flera elever skulle ha nytta av att träna lite mer på berättande och dramaturgi innan de börjar högstadiet – och vi kan hjälpa lärare och klasser i detta arbete.

Och när vi ändå pratar om lite yngre elever, kan jag inte låta bli att berätta om ett pågående projekt där eleverna i årskurs 4-6 gör filmer på olika teman som kommer att sättas ihop till ett morgonsoffaprogram, där nyheter varvas med reportage, intervjuer och reklaminslag.

Årskurs 4: Vi och dom

Årskurs 5: Reklamfilm

Årskurs 6: Mänskliga rättigheter

Okej, det finns många olika sätt att arbeta på, men vad gör vi kulturutövare för att höja kvaliteten på Skapande skola? Vi uppmuntrar alltid till lärarfortbildning av olika slag, för att kunskaperna ska stanna kvar på skolan och bli en naturlig del av undervisningen.

Likaså uppmuntrar vi till föräldrakvällar. Nyligen besökte jag och Mikael Ulricehamn för att informera föräldrar om medie- och informationskunnighet (MIK) i samband med att alla sjundeklassare i kommunen skulle få datorer. Vi pratade bl.a. källkritik, sociala medier, mediekonsumtion- och produktion. När vi var klara, kom flera föräldrar fram till oss och tackade för bra information och tips. Att involvera såväl lärare som föräldrar och elever ger en stadig grund att stå på. Lagar, brott och straff gällande t.ex. näthat har alla nytta av, likaså upphovsrätt och källkritik.

Visste du förresten att de som anlitar Filmpedagogerna Folkets och Veronica Grönte för t.ex. fortbildning eller föräldrainformation är berättigade till arrangörsstöd? Det innebär att halva kostnaden dras av.

Vad kan kultursamordnare, lärare och rektorer tänka på?

Skapande skola underlättas om kulturutövaren har kunskap om skolans styrdokument, dess organisation, inblick i forskning kring lärande och bedömning, samt förståelse för vad lärare och elever uppskattar och tycker är viktigt. Fråga oss, bolla med oss och berätta vad ni vill få ut av just ert Skapande skola-projekt. Det är då vi kan göra som mest nytta!

Se en liten film från när vi träffades och planerade vårt utvecklade samarbete 🙂

Det där pirret i magen…

Pirret i magen precis innan du ska redovisa något du är stolt över. Den känslan går inte att ta miste på. Just den känslan upplever många av våra elever precis innan deras filmer visas för klasskamraterna. Två skolklasser har till och med fått visa upp sina filmer på Göteborgs största bioduk, på Draken i Göteborg.

Detta läsår har vi hunnit besöka många skolor i Göteborgsregionen. Lärare, kultursamordnare och rektorer har tyckt till och haft önskemål i utformningen av sina skapande skola-projekt. Vi och dom, Mänskliga rättigheter, Hållbar utveckling, Sociala medier, Kärlek och relationer och Reklam är några av de teman som vi har haft. Många med skolans värdegrund i fokus.

Och vilka fantastiska filmer eleverna har skapat. Vi har fått se reklam-, informations- och propagandafilmer i många olika genrer. Komedier, tragedier, spänning, skräck och drama. Alla ungefär lika långa, cirka 2 minuter.

Alla filmprojekt har haft samma röda tråd: filmen som språk och kommunikationskanal. Och upplägget har varit ungefär detsamma för alla skolor: tematisk föreläsning med grundläggande filmkunskap som, ett par veckor senare, har följts upp med en heldag filmning, redigering samt filmvisning.

Vad är då vinsten med filmprojekt i skolan? Många, säger vi. Förutom att film är det största mediet idag, lär sig eleverna nyckelkompetenserna inom medie- och informationskunnighet (MIK). De lär sig analysera och tolka bilder och berättelser från olika avsändare och med olika mottagare, dvs. retorik, källkritik och presentationsteknik. I grupper genomför de ett projekt från idé till färdig slutprodukt på en väldigt begränsad tid – med handledning från oss och sina ordinarie lärare.

Något som vi har noterat är att elever som i vanliga fall kanske inte tar så stor plats, börjar briljera och ta plats när film kommer in på schemat. Elever som älskar dataspel, sociala medier, spelfilm och som gör skarpa analyser av berättelser, bildspråk och målgrupper.

Kanske har även du känt av pirret i magen när du ska visa upp något som du är riktigt stolt över? Den känslan går inte att ta miste på. Att få se elever växa och vara stolta över sitt arbete, det är det bästa vi vet.

Så tack till alla er fantastiska lärare, rektorer och kultursamordnare för att ni gör det möjligt, tack till alla kloka elever som vi har träffat och tack till våra samarbetspartners! Hoppas att vi ses nästa läsår igen.

Önskar er ett riktigt fint sommarlov!

/Julia, Linnea, Mikael, Fredrik och Johan

Skapande skola återblick VT-16 NY from Filmpedagogerna Folkets Bio on Vimeo.

”Det var roligt att få lära sig så många nya tekniker när man spelar in film, så det ser bättre och proffsigare ut. Det var också kul att få göra sådana här uppgifter tillsammans med klassen i grupper t ex.”

”Det var jättekul att få lära sig om film och tankarna bakom dem. Det var även roligt att få spela in en egen film och få göra en storyboard.”

”De viktigaste jag lärt mig är nog skillnanden som verkligen finns mellan Vi och dem. Att det finns så många olika vi och så många olika dom. När de kommer till filmspråk är det mycket med tekniken. Hur man ska filma när man vill visa någons känslor, från vilka perspektiv nör man ska visa si och så. Osv”

”Jag tror det viktigaste jag lärde mig var inte bara att sammarbeta med mina kompisar i gruppen, men också hur stort jobb det går bakom varje scen på en film och all gömd symbolik det finns.”

”Hur man ska tänka för att fånga publiken och göra en film på bästa sätt, framförallt med klipp och närbild, helbild osv. Alla dessa saker har man inte tänkt på innan.”

”Det viktigaste jag har lärt mig är att man inte ska döma olika personer. Sedan har jag lärt mig väldigt mycket om hur man gör en film för att fånga tittarnas uppmärksamhet.”

”Det var svårt att först få koll på hur man skulle filma och vart man skulle hålla kameran för att få en bra vinkel. Men det löste sig sedan och man kom in i tekniken.”

”Det kändes roligt att visa filmen för att jag var stolt över hur mycket tid vi hade lagt ner på redigeringen och filmningen.”

”Det var väldigt roligt att se deras filmer. Ingen var den andra lik och det var intressant att se hur de tänkt.”

”Jag tyckte det var bra att det kom hit lite duktigt folk som kunde det dem prata om för det blev roligare då man kände att man lärde sig något vettigt av det.”

”Inspelning var det roligaste eftersom man fick göra sitt manus till verklighet.”

”Alla är lika mycket värda, det spelar ingen roll vad man har för kön, sexuell läggning eller bakgrund”

”Det var roligt att se reaktionen på mina klasskamraters ansikten, det kändes dock lite pinsamt i början”

”Det var väldigt kul att se hur de andra hade kombinerat kameravinklar och musik för att visa vad filmen handlade om”

”Detta var en bra övning för att träna sammarbete och gemenskap i klassen”

”Det var kul att göra något annat, inte bara jobba i böcker hela tiden. Det var också kul att se allas filmer när dom var klara”

Om hot mot demokratin, ”det fria ordet” och Källkritik.

I helgen var det stora överlastnings attacker mot flera mediers internet-sidor. Beroende på lite vilken info du har om hur datorer, nätverk och internet fungerar – så drog man lite olika slutsatser. Vissa kallade det hela för ”attacker mot det fria ordet”, vissa hävdade att det var en rysk attack, vissa hävdade att det var en övning för att se hur sårbara våra informationskanaler är i dessa tider.

Låt oss bena ut det hela lite. Attacker mot det fria ordet? Kanske, men föga troligt. Attacker mot vissa mediehus med dålig IT-säkerhet? Jajemensan. Vilka hävdar att det var attacker mot det fria ordet? Jo, samma mediehus som blev attackerade, samt andra journalister i deras närhet. Men har journalisterna verkligen gjort bra källkritik i sådana fall? Läs gärna dessa texter från diverse IT-experter såsom Jack Werner m.fl

http://www.di.se/artiklar/2016/3/20/recorded-future-attacken-kan-ha-varit-uppvisning/

http://www.unt.se/uppland/uppsala/yttrandefriheten-inte-hotad-sakerhetsexpert-om-it-attacken-4163971.aspx

http://www.metro.se/kolumner/varfor-skulle-nagon-vilja-tysta-nattidningar-har-ar-ett-forslag/EVHpct!FIUFfxfbMsMk/

https://www.facebook.com/notes/leif-nixon/beh%C3%A5ll-edert-lugn/10153501673873424

Det spännande med dessa attacker att de sätter just fingret på hur vi införskaffar information i dagens samhälle. Vilka källor går vi till? När går vi till dessa källor?

För attacken visade på en sak. De källor många söker sig till när något sådant här händer är de stora mediehusens webbtjänster. När alla dessa ligger nere – vart söker man information då? Förmodligen lär du nå samma mediehus via sociala medier. Du lär även få information från radio, samt beroende på hur attacken ser ut TV. Lägg dock märke till att det inte kan vara digital TV och radio. Sveriges IT-säkerhet hos mediebolag verkar låg. Ju mer vi digitaliserar alla viktiga samhällsfunktioner – ju större fara att några av dessa kommer slås ut vid en större, mer storskalig attack – så länge man inte är medveten om riskerna.

Läs även gärna detta debattinlägg om att vi kanske borde ha en digital haverikommission över det inträffade:http://digital.di.se/artikel/sverige-behover-en-it-haverikommission

Vilket för oss vidare mot källkritiken. Denna källkritik som finns med i nästan alla skolans ämnen. Denna källkritik som med dagens enorma informationsflöde blir allt svårare att applicera för många. För klassisk källkritik, är ju en sak, men hur är du källkritisk på internet, i sociala medier, när du ser på filmer, dokumentärer, TV-nyheter? När du har texter där du har svårt att pausa och ständigt vara källkritisk. Som en liten hjälp erbjuder nu vi en föreläsning som hjälper elever och lärare att just öva och arbeta med källkritik på internet, i TV, Film och andra medier som eleverna konsumerar.

Läs mer om vår föreläsning här!

I denna föreläsning tar vi upp frågor som källkritik på t.ex. internet med hjälp av UR och deras programserier Är det sant? Och Källkritik.

Vi arbetar med Medierådet MIK-satsning. Vi använder även tips och tricks från föreläsare som Andreas Ekström och Jack Werner.

V rekommenderar även väldigt varmt denna tjänst till alla lärare i SO-orienterade ämnen: http://unfiltered.news

En tjänst där ni kan se hur informationsbubblorna ser ut land för land.

Vi vill även passa på att tipsa om dessa råd kring rapportering om terrordåd:

https://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-terrorism-edition/

(Tack Jack Werner för tipset!)

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 09.43.18

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

På fredag har den fantastiska ungdomsfilmen Pojkarna premiär på biografer över hela Sverige. Linnea Fant har skrivit en mycket bra handledning till denna film för alla som vill arbeta med den pedagogiskt – på skolor, fritidsgårdar, kyrkor eller på biograferna. Ladda ned den här:

Som ni säkert alla vet föreläser vi på Filmpedagogerna om Bok till film på många olika sätt:

Läs mer här:

http://filmpedagogerna.se/utbud/skapande-skola/skapande-skola-forelasningar/

http://filmpedagogerna.se/lecture_type/elevforelasningar/#bok-till-film-%E2%80%93-film-till-bok

https://www.youtube.com/watch?v=9MVu0lZmBs4

Läs mer om filmen här:

https://www.facebook.com/PojkarnaGirlslost/

Bokas via www.folketsbio.se

Children´s film first conference – myror, film och utbildning

Vilken roll kan filmen spela i ungas tillvaro och utbildning? Hur kan kunskap om film utgöra en väg till ökad medvetenhet om media? Hur når man unga med berättelser som avviker från de berättelser de dagligen möter? Om detta, bland annat, handlade Children´s film first conference i Bryssel den 24 september.

Här samlades personer, från en del av Europas länder, som på olika sätt arbetar med unga, film och utbildning. Under en dag fick vi lyssna till föredrag om det pågående filmutbildningsarbetet i Europa och ta del av framgångsrikt, praktiskt arbete med filmskapande för unga.

Vad var bäst?
Jo, det var nog regissören Boudewijn Kooles berättelse om myrorna.

myror

Vad spelar då myror för roll i sammanhanget?

I ett myrsamhälle har forskare sett att 92 procent av myrorna arbetar, mycket hårt och effektivt med specifika uppgifter. Dag ut och dag in. 8 procent däremot, tycks inte göra det. Vad gör de då istället? Jo, ”they are just wondering around”, Men hur kan 92 procent tycka att det är okej att 8 procent bara driver runt? Hur kan sådant flum godkännas i ett samhälle?

Så upptäckte man något.

92-procentarna gick fram och tillbaka till ställen där de visste att det fanns mat, de bytte information med andra 92-procentare: Kanske information i stil med:
– Där borta finns det fortfarande mat så gå dit.
Maten tog så småningom slut, men 92-procentarna fortsatte gå fram och tillbaka till det ställe där det brukade finnas mat och de fortsatte utbyta informationsvätskor, kanske nu i stil med:
– Maten är slut, men vi ses där igen om en stund  och kollar om den har kommit tillbaka. Och så vandrade de fram och tillbaka. Tomhänta. Tills det plötsligt dök upp en kringdrivande 8-procentare bärande på en bit äpple.
– Wah, har du äpple? kanske en 92-procentare uttryckte.
– Japp! svarade 8-procentaren. Det finns mer där borta. Jag kan visa er.

92-procentarna tvekade kanske men hängde ändå med.  Och se, där fanns ju ett stort äpple som skulle räcka en lång stund framöver! Och så började 92-procentarna, glada i hågen, åter sin vandring, fullastade med äppelbitar, fram och tillbaka till stacken. Och 8-procentaren drev vidare, kollade läget och upptäckte världen.

Många 8-procentare hittar nog ingen äppelbit. Många lever och dör nog, just wondering around. Men just den där, till synes kringdrivande 8-procentaren, som vid en första anblick inte tycktes utföra något arbete, behövdes för att hitta nya lösningar som gynnade samtliga invånare i det samhälle hen levde i.

Många som sysslar med  kulturellt skapande, skriver kanske inte en enda bra bok i sitt liv, målar inte en enda snygg tavla, gör inte en enda bra film… Men några lyckas och just de som lyckas kan ge alla andra en bild av världen som tillför något nytt: ett nytt sätt att tänka eller ett nytt sätt att angripa problemen i det samhälle vi just nu lever i. Och troligtvis bär vi alla en 8-procentare inom oss som behövs varje gång livet förändras. När 92 procent av mig står handfallen inför en ny situation kanske just min egen 8-procentare sitter på den mest effektiva lösningen. Så vi ska vara rädda om vår inre 8-procentare. Utan att alltid ha tydligt uppställda mål ska vi nog låta oss själva driva runt ibland, för att upptäcka världen.

På samma sätt, måste vi vara rädda om våra ungas inre 8-procentare när vi sysslar med utbildning. För de unga som nu utbildas och bildas ska inte möta den värld vi vuxna redan känner till och kan berätta om. De ska möta en ny värld och ett nytt samhälle och i det samhället kommer vi att behöva nya, effektiva och kreativa lösningar.

Så tack Boudewijn Koole, för din anekdot om myrorna i samhället där alla behövs. Tack för att du tog hjälp av de allra minsta, på marken, som vi så sällan lägger märke till, för att visa varför skapande och kreativitet alltid måste få lov att vara en del av utbildning och bildning.

Boudewijn KooleBoudewijn Koole

Vilka mötte vi mer?
Jo, på tal om att utbildning bör vara kreativ och inte endast mall- och målstyrd:
Ett av de mest intressanta mötena under konferensen var med tre filmpedagoger från Wales. Wales står tydligen i begrepp att införa en ny läroplan som till större del önskar frigöra sig från prov och test och istället utgå från en mer holistisk syn på utbildning. Dessa pedagoger såg just nu möjligheten att kunna påverka formuleringen av denna läroplan. De diskuterade att den nya skrivningen bör utgå från frågor som: Vad är det vi utbildar våra barn till? Vilket samhälle vill vi ha? Vem vill du vara i det samhället? De önskade också att formuleringen av den nya läroplanen skulle komma att erbjuda möjligheter till mer kreativa arbetssätt.

Vi hoppas på att framöver få samarbeta med dessa filmpedagoger och få följa deras arbete i Wales.

Vad var roligast?
Jo, när vi fick lov att vara just kreativa.
Blossom Carrasco, från London, som handleder skolor i alla aspekter av mediaanvändning, visade oss hur man kan arbeta med green screen för att möjliggöra roligare och mer adekvata redovisningar och filmer i undervisningssammanhang.
Vår egen film resulterade i att en av oss gick under i en skogsbrand, en räddades och en blev en hjälte.
Här vill vi  passa på att tipsa om denna green screen-app: Creativity Bundle by Do Ink, som också erbjuder animationsmöjlighet.

green screen
Vi fick också lov att arbeta med ljudeffekter i det webbaserade programmet: Watch that sound (öppna i Google Chrome)

Handledning till Watch that sound

Denna sida är väl värd att besöka tillsammans med elever för att undersöka hur ljud och bild samspelar. Hur kan vi förändra intrycket av vad vi ser med hjälp av ljudbilden?

Och slutligen…
Ett tips till:
ECFAs resurssida är behjälplig när man söker efter handledning till någon film inom något specifikt undervisningsområde eller på något specifikt språk.