Filmpedagogerna tipsar: Ny rapport från Statens medieråd

Filmpedagogerna tipsar: Ny rapport från Statens medieråd

  • Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
  • Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
  • Föräldrarna är generellt mer missnöjda med barnens medieanvändning än barnen själva: 46 % av föräldrar till 13–16-åringar anser att deras barn spelar för mycket, jämfört med 21 % av barnen själva.
  • 2016 uppgav 11 % av 13­­–16-åringar att de varit med om att någon varit elak mot eller mobbat dem på internet eller via mobilen. 2018 är motsvarande siffra 19 %. En ökning syns även i andra åldersintervall.
  • 38 % av föräldrar med barn i åldern 9–12 år uppger att det händer minst några gånger i veckan att medieanvändningen leder till att barnet inte gör vad det ska, t.ex. läsa sina läxor, hjälpa till hemma eller gå och lägga sig. Bland föräldrar till barn mellan 13 och 18 år är det 42 % som uppger detta.

Du hittar samtliga rapporter här.

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

23 november, 2018 av Mikael Lämna en kommentar (Redigera)

Denna höst fortsätter vi att föreläsa på temat Källkritik 2.0. Hur kan och bör man vara källkritisk i dagens digitala värld? Och hur skiljer vi på det att vara källkritisk och att kritisera åsikter?

Vi börjar med ett exempel:

Författaren, professorn och föreläsaren Jordan B. Peterson var i Sverige för några veckor sedan. Detta skapade väldigt stor medial uppmärksamhet. Det skapade även många, så kallade källkritiska granskningar. Det intressanta var att ofta källgranskade kritikerna inte Petersons källor utan hans åsikter. Peterson är ett utmärkt exempel på dagens mediala stjärnor. Han hävdar ofta saker som bygger på hans personliga åsikter och samtidigt säger sig ha auktoritet som professor och forskare. Han hänvisar till forskning utan att specificera vilken forskning. I avsaknad av källhänvisning är det svårt att just källgranska Peterson vilket medför att det är lättare att granska hans åsikter än de källor han anser sig ha. De som gillar Peterson reagerar då med invändningar om att de som kritiserar, angriper honom som person och inte angriper de ”fakta” han bygger sina påståenden på. Denna typ av ”debatt”, likt den om Peterson, brukar ofta ske på sociala medier och främst på det största av dem alla – Facebook. Eftersom det finns ett inbyggt grundproblem i debatten – avsaknad av fakta samt krav på faktagransking– så leder den typen av debatt sällan till fördjupning eller nya insikter om sakfrågorna. En annan anledning till att debatten inte leder någon vart är att Facebook helt enkelt inte visar oss olika sidor i ”debatten”. Istället matas vi ständigt med en sidas åsikter, som vi interagerar med, delar och därmed får mer av. Facebooks algoritmer bygger i hög grad på att det som skapar engagemang är det vi får mer av. Och rent krasst är det så att saker som väcker negativa känslor skapar större engagemang hos oss. Då matas vi oftast av mer som skapar negativa känslor. Det innebär att vi också får mindre av det som utmanar dessa negativa känslor. Detta påverkar självklart vår syn på det samhälle vi lever i och därmed kommer det också att påverka samhällsutvecklingen.

Hur Facebook blev så stort och hur detta företag påverkar världen är vad dokumentären om Facebook på Dokument utifrån handlar om. Arbetar man med källkritik i skolan är denna dokumentär väl faktaunderbyggd och värd att se. I denna dokumentär fördjupas och exemplifieras både de positiva och negativa effekterna av Facebook/sociala medier.  Positiva: hur den arabiska revolutionen kunde ta form. Negativa: Efterspelet till den arabiska revolutionen eller kriget i Ukraina. Dokumentären tar även upp hur Facebook tjänar sina pengar och fördelar och nackdelar med deras affärssystem. 


Arbetar man med Källkritik i skolan vill vi bara passa på att rekommendera Skolverkets hemsida om digital källkritik. 
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Här finns mängder av material som är bra att utgå från i sin undervisning om källkritik.


Ett annat material som vi tipsat om förut, men som är väl värt att lyftas igen, är Mikoteket. https://mikoteket.se/ – Här finns fantastiskt mycket bra material och övningar att använda i undervisningen.

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Det finns TV-serier där det kan vara svårt att plocka ut specifika delar ur. American Vandal är ett sådant exempel. För er som inte känner till denna serie är det en metadokumentär som är skapad som en True Crime-dokumentär. Vad som gjorde första säsongen så intressant var hur denna genrelek blev en intressant skildring av hur det är att vara ung idag. I detta fall, vilsenheten många unga män, som växer upp idag känner. Säsong 2 har en liten annan premiss. Denna säsong handlar om hur det är att gå på gymnasiet i en tid fylld av sociala medier. Att navigera genom sin skolgång är svårt som det är. Men hur påverkas man som elev av att det som händer gentemot en i skolan även läggs upp i sociala medier? Hur påverkas eleverna av att nätet aldrig glömmer?

Denna TV-serie är väl inte direkt något ni aktivt kommer använda i klassrummet. För pedagoger är den ändå intressant att se just som ett exempel på hur den ständiga närvaron av sociala medier påverkar eleverna. Vi kan förbjuda mobiler i klassrummet, men det kommer ändå inte förändra hur ständig närvaro av smartphones påverkar hur vi interagerar med varandra före och efter skolan.

Så har ni tillgång till Netflix, se gärna denna TV-serie. Då den är skapad för Netflix ligger hela andra säsongen ute och tillgänglig redan nu. Genom att den är berättad som en True crime TV-serie är den även spännande, och som åskådare vill man bara se vidare för att få se vem som låg bakom brottet. Detta kommer faktiskt låta konstigt, men TV-serien American Vandal är en av de bättre skildringarna av gymnasiet i populärkulturen. Kanske är det formatet som gör detta? Även det kan vara intressant att tala med elever om? Vad är det vi uppfattar som äkta och sant i dagens samhälle? Som lärare kan det ju kännas jobbigt att se på en serie som utspelar sig på ens arbetsplats. En av de saker som gör American Vandal sevärd även för lärare är att den kan ge en inblick i hur arbetsplatsen ser ut, utifrån elevernas perspektiv.

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Höstterminen är i gång. Filmpedagogerna är ute på skolor i hela landet och föreläser och arbetar med filmskapande. Främst rör det källkritik, internet och sociala medier, vi och dom samt MIK (Medie- och InformationsKunnighet) och mänskliga rättigheter.

Vi tänkte därför passa på att dela med oss av några boktips som berör ämnen vi föreläser om – böcker som inspirerat oss.

Först ett skönlitterärt tips: ”Vi mot er” av Fredrik Backman. Titeln i sig anspelar på varför denna bok är så bra att använda i undervisningen. Boken är en uppföljare till ”Björnstad”. ”Vi mot er!” kan läsas fristående och kan ligga till grund för undervisning av flera anledningar.

Det enklaste skälet är att bokens tilltal är så allmängiltigt att både unga och gamla kommer gripas av denna berättelse. I en liten kommun någonstans norröver brinner folket för sin ishockey. Men ishockeyn ger egentligen endast ett driv och en ram åt berättelsen som egentligen handlar om kärlek och hat och om politik. Boken problematiserar hur vi ser varandra – hur vi ser på våldtäktsoffer, homosexuella, fattiga, rika, kvinnor och män. Fredrik Backman lyckas i denna bok väcka frågor som kräver ständig diskussion i skolan. Vad är manligt? Vad är kvinnligt? Varför hatar vi? Vilka normer är det som påverkar vårt samhälle? Hur efterlevs de normerna? Hur ser vi på de som bryter mot normerna? Hur skapas ett vi och dom – eller om vi så vill: ett ”Vi mot er”?

Utöver att mana till diskussion kan denna bok även ligga till grund för att låta eleverna upptäcka och undersöka symbolspråk, bildspråk och genreväxlingar. Värt att även dyka djupare i är hur Backman skapar spänning och närvaro genom en berättarteknik som både följer en filmisk dramaturgi och ger de typiskt litterära återblickarna vilket skapar en mångfasetterad gestaltning av karaktärerna.

Bokens teman tas upp i flera av våra föreläsningar t.ex.: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Nästa boktips: Katarina Wennstams ”Flickan och skammen”, en reportagebok som har flera beröringspunkter gemensamt med ”Vi mot er”. Båda böckerna behandlar de bakomliggande orsakerna till hur skillnader mellan grupper av människor skapas och upprätthålls. ”Flickan och skammen” handlar om mekanismerna bakom och konsekvenserna av slutshaming (ett ord vi inte har någon bra motsvarighet till i svenskan). Boken ger oss dels en faktafördjupning som skapar förståelse för de strukturer som möjliggör förtryck av kvinnor, dels den personliga berättelsen om hur det är att som kvinna leva med fenomenet slutshaming. Hur skapas de osynliga normerna och reglerna som påverkar varje kvinnas liv? Hur kontrolleras kvinnors sexualitet i vårt samhälle? Vilka skillnader finns i hur vi ser på mäns respektive kvinnors sexualitet – och hur upprätthålls dessa skillnader genom slutshaming?

Wennstams ”Flickan och skammen” kan ses som en ytterligare fördjupning av hennes tidigare verk som bland annat behandlat att våld mot kvinnor ofta kan kopplas till sexualitet. De frågor ”Flickan och skammen” berör är rykande aktuella i skolans värld. Dessa frågor berör även vi i våra föreläsningar om: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Det sista boktipset är Timothy Snyders bok ”Om tyranni : tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet.” Boken är en kort och koncis skrift om hur vi alla kan motverka den tyranni som drabbade Europa under 1900-talet. Idag 2017 finns tendenser i Europa och USA som visar på att samma tyranni som drabbade Europa på 30-talet åter kan göra sig gällande. Vilka lärdomar kan vi dra av historien? Den första lärdomen är enkel: Lyd inte i förväg! Med andra ord – ge inte upp dina mänskliga rättigheter till en auktoritär rörelse. Engagera dig och kämpa emot tyranniet, innan det är försent.

Utifrån detta tema arbetar vi med MIK (Medie- och InformationsKunnighet) med både unga och vuxna. Våra föreläsningar som berör hotet mot de mänskliga rättigheterna är: Sociala medier, Källkritik, Vi och DomMänskliga rättigheter, MIK-föreläsning.

Så gör gärna som ytterligare en av Timothy Snyders 20 uppmaningar mot Tyranni: Läs en bok! (Gärna någon av boktipsen ovan.)

Och kom gärna på föreläsningar hos Filmpedagogerna.

Progression i Skapande skola – går det?

Progression i Skapande skola – går det?

Under föregående läsår fick 694 000 elever vara en del av Skapande skola – en siffra som troligtvis fortsätter att öka framöver. Enligt Kulturrådets rapport hade skolhuvudmännen ”i regel goda erfarenheter av den verksamhet som kunnat bedrivas med Skapande skola-bidraget”. Utifrån mina erfarenheter kan Skapande skola-arbetet skifta väldigt. Det kan handla om alltifrån en tvåtimmars temaföreläsning på en SO-lektion till hela tematerminer där Skapande skola integreras som en praktisk del i ett större ämnes- och årskursöverskridande projekt.

Ska man vara krass så är ju lite Skapande skola bättre än ingen Skapande skola alls. Men den som vill börja integrera Skapande skola i större projekt – och kanske till och med tänka på progressionen från en årskurs till en annan – vad kan man då tänka på?

På en skola som vi arbetar med har arbetet sett ut på följande sätt (samtliga årskurser har ett teoripass som en dryg vecka senare följs upp med en heldag filmning, redigering och filmvisning).

Årskurs 7: Vi och dom

Årskurs 8: Mänskliga rättigheter

Årskurs 9: Hållbar utveckling

Här har innehållet en tydlig progression; vi börjar i det lilla med dig, mig och människorna runt omkring oss. Hur delar vi in oss i olika grupper utifrån utseende, intressen, religion, sexuell identitet och läggning, etnicitet osv? I arbetet med mänskliga rättigheter i årskurs 8 breddas perspektivet till det globala, för att slutligen landa i hållbar utveckling, där även FN:s globala miljömål ingår, i årskurs 9. Eleverna lär sig att analysera och skapa berättelser, samt skillnaden på reklam, information och propaganda. Utgångspunkten är skolans värdegrund och majoriteten av skolans ämnen kan samverka i ett projekt som detta.

På en annan skola har eleverna lärt sig olika former av berättande genom film. Skolämnen som kan samverka i ett upplägg som detta, är t.ex. svenska, engelska, bild (och SO, beroende på vilka teman som boken behandlar):

Årskurs 7: Reklamfilm

Årskurs 8: Bok till film

På en tredje skola, som ligger långt fram i sitt MIK-arbete (medie- och informationskunnighet) har upplägget sett ut på ett annat sätt. De ville att projekten skulle komplettera varandra.

Årskurs 7: Sociala medier

Årskurs 8: Bok till film

Årskurs 9: Vi och dom

Nu har vi lyft fram tre exempel för årskurs 7-9, utan att ha nämnt vare sig yngre åldrar eller ett pinfärskt samarbete som bygger på progression inom Skapande Skola!

Vi har nämligen påbörjat ett samarbete med Veronica Grönte – Sveriges bästa skrivlärare tillika författare av Pennvässaren. Eftersom Veronica är proffs på berättande i text är hon en ypperlig kulturutövare att anlita för mellanstadiet, för att sedan följa upp med filmskapande och oss året därpå. Vi har nämligen noterat att flera elever skulle ha nytta av att träna lite mer på berättande och dramaturgi innan de börjar högstadiet – och vi kan hjälpa lärare och klasser i detta arbete.

Och när vi ändå pratar om lite yngre elever, kan jag inte låta bli att berätta om ett pågående projekt där eleverna i årskurs 4-6 gör filmer på olika teman som kommer att sättas ihop till ett morgonsoffaprogram, där nyheter varvas med reportage, intervjuer och reklaminslag.

Årskurs 4: Vi och dom

Årskurs 5: Reklamfilm

Årskurs 6: Mänskliga rättigheter

Okej, det finns många olika sätt att arbeta på, men vad gör vi kulturutövare för att höja kvaliteten på Skapande skola? Vi uppmuntrar alltid till lärarfortbildning av olika slag, för att kunskaperna ska stanna kvar på skolan och bli en naturlig del av undervisningen.

Likaså uppmuntrar vi till föräldrakvällar. Nyligen besökte jag och Mikael Ulricehamn för att informera föräldrar om medie- och informationskunnighet (MIK) i samband med att alla sjundeklassare i kommunen skulle få datorer. Vi pratade bl.a. källkritik, sociala medier, mediekonsumtion- och produktion. När vi var klara, kom flera föräldrar fram till oss och tackade för bra information och tips. Att involvera såväl lärare som föräldrar och elever ger en stadig grund att stå på. Lagar, brott och straff gällande t.ex. näthat har alla nytta av, likaså upphovsrätt och källkritik.

Visste du förresten att de som anlitar Filmpedagogerna Folkets och Veronica Grönte för t.ex. fortbildning eller föräldrainformation är berättigade till arrangörsstöd? Det innebär att halva kostnaden dras av.

Vad kan kultursamordnare, lärare och rektorer tänka på?

Skapande skola underlättas om kulturutövaren har kunskap om skolans styrdokument, dess organisation, inblick i forskning kring lärande och bedömning, samt förståelse för vad lärare och elever uppskattar och tycker är viktigt. Fråga oss, bolla med oss och berätta vad ni vill få ut av just ert Skapande skola-projekt. Det är då vi kan göra som mest nytta!

Se en liten film från när vi träffades och planerade vårt utvecklade samarbete 🙂

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna!

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna!

Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Sommaren är slut, skolan börjar och en ny spännande termin väntar med Filmpedagogerna. Det har varit en intressant sommar med Brexit, ett nationalistiskt Almedalen samt att man i USA valt fram de två stora partiernas presidentkandidater. Allt detta kommer märkas i vårt utbud i höst.

Som vanligt så kommer vi låta det amerikanska presidentvalet färga av sig på våra föreläsningar. Man kan få Reklamföreläsningen, Nyheter samt Vi och dom med inriktning Amerikanska presidentvalet. Så om ni arbetar med valet hjälper vi er gärna!

I våras lanserade vi vår nya föreläsning Källkritik. Efter Brexit ,där politiker hävdade att fakta är upp till betraktaren samt liknande uttalanden i USA kring presidentvalet, känns denna föreläsning oerhört viktig.

På tal om källkritik: Den fantastiske komikern John Oliver hade detta mycket pedagogiska inslag i sitt program:

Det är skillnad på att tro att saker är på ett visst sätt och fakta. Det är även skillnad på att känna att saker är på ett visst sätt och fakta. John Oliver visar verkligen upp dessa skillnader. Det oroande är att liknande tendenser ofta förekommer även i Sverige – i svensk debatt – ofta kring invandring, men minst lika ofta kring skolan.

John Oliver gjorde även detta genomtänkta inslag om forskning och undersökningar och hur de används i dagens media. Även detta är något vi tar upp i Källkritiksföreläsningen.

En fråga som många svenskar, oavsett politisk hemvist, frågar sig är: Hur kan ens Trump vara presidentkandidat i USA? Hur kan någon som så uppenbart ljuger, är så djupt okunnig om ekonomi, utrikespolitik och säkerhetspolitik bli presidentkandidat?

Andrew Valden tror att det kan bero på hur Trump med hjälp av en effektiv retorik skapat ett vi och dom-tänk som går hem hos många röstare. Läs hans text här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23248866.ab

Kom gärna på Retorik-föreläsning för att lära er mer om hur man kan använda retorik i film, politik och reklam/propaganda. En del av detta tas även upp i källkritiksföreläsningen.

Andrev Walden skrev i sommar även en annan mycket klok text som berör mycket av de jag skriver om ovan; en text om vad vi tror, hur verkligheten ser ut och vad som händer då det vi tror oss veta möter fakta. Givetvis en grund för källkritiskt arbete. Även detta möter ni i Källkritiksföreläsningen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23103290.ab

Våra övriga föreläsningar finns kvar. In love with Shakespeare är ett jubileumsår som detta lika aktuell som förut.

Basföreläsningen om filmens språk,   Helfilmsanalys,   Filmhistoria,   Filmmusik och musikvideos,   Bok till film – film till bok,   Sagor och myter,   Kvinnor män i media,   Sociala medier i skolan samt Historia och Film finns alla kvar och är uppdaterade. Så kom och möt hösten med oss hos Filmpedagogerna!

Det där pirret i magen…

Pirret i magen precis innan du ska redovisa något du är stolt över. Den känslan går inte att ta miste på. Just den känslan upplever många av våra elever precis innan deras filmer visas för klasskamraterna. Två skolklasser har till och med fått visa upp sina filmer på Göteborgs största bioduk, på Draken i Göteborg.

Detta läsår har vi hunnit besöka många skolor i Göteborgsregionen. Lärare, kultursamordnare och rektorer har tyckt till och haft önskemål i utformningen av sina skapande skola-projekt. Vi och dom, Mänskliga rättigheter, Hållbar utveckling, Sociala medier, Kärlek och relationer och Reklam är några av de teman som vi har haft. Många med skolans värdegrund i fokus.

Och vilka fantastiska filmer eleverna har skapat. Vi har fått se reklam-, informations- och propagandafilmer i många olika genrer. Komedier, tragedier, spänning, skräck och drama. Alla ungefär lika långa, cirka 2 minuter.

Alla filmprojekt har haft samma röda tråd: filmen som språk och kommunikationskanal. Och upplägget har varit ungefär detsamma för alla skolor: tematisk föreläsning med grundläggande filmkunskap som, ett par veckor senare, har följts upp med en heldag filmning, redigering samt filmvisning.

Vad är då vinsten med filmprojekt i skolan? Många, säger vi. Förutom att film är det största mediet idag, lär sig eleverna nyckelkompetenserna inom medie- och informationskunnighet (MIK). De lär sig analysera och tolka bilder och berättelser från olika avsändare och med olika mottagare, dvs. retorik, källkritik och presentationsteknik. I grupper genomför de ett projekt från idé till färdig slutprodukt på en väldigt begränsad tid – med handledning från oss och sina ordinarie lärare.

Något som vi har noterat är att elever som i vanliga fall kanske inte tar så stor plats, börjar briljera och ta plats när film kommer in på schemat. Elever som älskar dataspel, sociala medier, spelfilm och som gör skarpa analyser av berättelser, bildspråk och målgrupper.

Kanske har även du känt av pirret i magen när du ska visa upp något som du är riktigt stolt över? Den känslan går inte att ta miste på. Att få se elever växa och vara stolta över sitt arbete, det är det bästa vi vet.

Så tack till alla er fantastiska lärare, rektorer och kultursamordnare för att ni gör det möjligt, tack till alla kloka elever som vi har träffat och tack till våra samarbetspartners! Hoppas att vi ses nästa läsår igen.

Önskar er ett riktigt fint sommarlov!

/Julia, Linnea, Mikael, Fredrik och Johan

Skapande skola återblick VT-16 NY from Filmpedagogerna Folkets Bio on Vimeo.

”Det var roligt att få lära sig så många nya tekniker när man spelar in film, så det ser bättre och proffsigare ut. Det var också kul att få göra sådana här uppgifter tillsammans med klassen i grupper t ex.”

”Det var jättekul att få lära sig om film och tankarna bakom dem. Det var även roligt att få spela in en egen film och få göra en storyboard.”

”De viktigaste jag lärt mig är nog skillnanden som verkligen finns mellan Vi och dem. Att det finns så många olika vi och så många olika dom. När de kommer till filmspråk är det mycket med tekniken. Hur man ska filma när man vill visa någons känslor, från vilka perspektiv nör man ska visa si och så. Osv”

”Jag tror det viktigaste jag lärde mig var inte bara att sammarbeta med mina kompisar i gruppen, men också hur stort jobb det går bakom varje scen på en film och all gömd symbolik det finns.”

”Hur man ska tänka för att fånga publiken och göra en film på bästa sätt, framförallt med klipp och närbild, helbild osv. Alla dessa saker har man inte tänkt på innan.”

”Det viktigaste jag har lärt mig är att man inte ska döma olika personer. Sedan har jag lärt mig väldigt mycket om hur man gör en film för att fånga tittarnas uppmärksamhet.”

”Det var svårt att först få koll på hur man skulle filma och vart man skulle hålla kameran för att få en bra vinkel. Men det löste sig sedan och man kom in i tekniken.”

”Det kändes roligt att visa filmen för att jag var stolt över hur mycket tid vi hade lagt ner på redigeringen och filmningen.”

”Det var väldigt roligt att se deras filmer. Ingen var den andra lik och det var intressant att se hur de tänkt.”

”Jag tyckte det var bra att det kom hit lite duktigt folk som kunde det dem prata om för det blev roligare då man kände att man lärde sig något vettigt av det.”

”Inspelning var det roligaste eftersom man fick göra sitt manus till verklighet.”

”Alla är lika mycket värda, det spelar ingen roll vad man har för kön, sexuell läggning eller bakgrund”

”Det var roligt att se reaktionen på mina klasskamraters ansikten, det kändes dock lite pinsamt i början”

”Det var väldigt kul att se hur de andra hade kombinerat kameravinklar och musik för att visa vad filmen handlade om”

”Detta var en bra övning för att träna sammarbete och gemenskap i klassen”

”Det var kul att göra något annat, inte bara jobba i böcker hela tiden. Det var också kul att se allas filmer när dom var klara”

Om hot mot demokratin, ”det fria ordet” och Källkritik.

I helgen var det stora överlastnings attacker mot flera mediers internet-sidor. Beroende på lite vilken info du har om hur datorer, nätverk och internet fungerar – så drog man lite olika slutsatser. Vissa kallade det hela för ”attacker mot det fria ordet”, vissa hävdade att det var en rysk attack, vissa hävdade att det var en övning för att se hur sårbara våra informationskanaler är i dessa tider.

Låt oss bena ut det hela lite. Attacker mot det fria ordet? Kanske, men föga troligt. Attacker mot vissa mediehus med dålig IT-säkerhet? Jajemensan. Vilka hävdar att det var attacker mot det fria ordet? Jo, samma mediehus som blev attackerade, samt andra journalister i deras närhet. Men har journalisterna verkligen gjort bra källkritik i sådana fall? Läs gärna dessa texter från diverse IT-experter såsom Jack Werner m.fl

http://www.di.se/artiklar/2016/3/20/recorded-future-attacken-kan-ha-varit-uppvisning/

http://www.unt.se/uppland/uppsala/yttrandefriheten-inte-hotad-sakerhetsexpert-om-it-attacken-4163971.aspx

http://www.metro.se/kolumner/varfor-skulle-nagon-vilja-tysta-nattidningar-har-ar-ett-forslag/EVHpct!FIUFfxfbMsMk/

https://www.facebook.com/notes/leif-nixon/beh%C3%A5ll-edert-lugn/10153501673873424

Det spännande med dessa attacker att de sätter just fingret på hur vi införskaffar information i dagens samhälle. Vilka källor går vi till? När går vi till dessa källor?

För attacken visade på en sak. De källor många söker sig till när något sådant här händer är de stora mediehusens webbtjänster. När alla dessa ligger nere – vart söker man information då? Förmodligen lär du nå samma mediehus via sociala medier. Du lär även få information från radio, samt beroende på hur attacken ser ut TV. Lägg dock märke till att det inte kan vara digital TV och radio. Sveriges IT-säkerhet hos mediebolag verkar låg. Ju mer vi digitaliserar alla viktiga samhällsfunktioner – ju större fara att några av dessa kommer slås ut vid en större, mer storskalig attack – så länge man inte är medveten om riskerna.

Läs även gärna detta debattinlägg om att vi kanske borde ha en digital haverikommission över det inträffade:http://digital.di.se/artikel/sverige-behover-en-it-haverikommission

Vilket för oss vidare mot källkritiken. Denna källkritik som finns med i nästan alla skolans ämnen. Denna källkritik som med dagens enorma informationsflöde blir allt svårare att applicera för många. För klassisk källkritik, är ju en sak, men hur är du källkritisk på internet, i sociala medier, när du ser på filmer, dokumentärer, TV-nyheter? När du har texter där du har svårt att pausa och ständigt vara källkritisk. Som en liten hjälp erbjuder nu vi en föreläsning som hjälper elever och lärare att just öva och arbeta med källkritik på internet, i TV, Film och andra medier som eleverna konsumerar.

Läs mer om vår föreläsning här!

I denna föreläsning tar vi upp frågor som källkritik på t.ex. internet med hjälp av UR och deras programserier Är det sant? Och Källkritik.

Vi arbetar med Medierådet MIK-satsning. Vi använder även tips och tricks från föreläsare som Andreas Ekström och Jack Werner.

V rekommenderar även väldigt varmt denna tjänst till alla lärare i SO-orienterade ämnen: http://unfiltered.news

En tjänst där ni kan se hur informationsbubblorna ser ut land för land.

Vi vill även passa på att tipsa om dessa råd kring rapportering om terrordåd:

https://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-terrorism-edition/

(Tack Jack Werner för tipset!)

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 09.43.18