Reklam

Målgrupp: Grundskola/Skapande skola

Längd: 2 timmar+ uppföljning med 4 timmar filmworkshop

Reklam är vår tids största gemensamma kulturyttring. Reklammakarna och även propagandafilmskaparna blir allt skickligare på att använda sig av rörliga bilder för att locka och fånga oss. Vi undersöker vilka som är sändare av film och reklam och vilka de tänkt sig som målgrupper. Vilka metoder och vilka koncept använder de sig av? Hur påverkas vi? Har vi blivit bättre och mer kritiska mottagare och konsumenter? Med hjälp av kunskaper om olika aspekter av reklam och propaganda skapar eleverna sina egna reklam- eller propagandafilmer. Du kan välja att låta eleverna göra reklamfilmer utifrån något specifikt tema kopplat till undervisningen på just din skola, såsom mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, 60-talet. 

Anmäl intresse för denna föreläsning

Ämnesövergripande: Skolans värdegrund och uppdrag

 

Reklam och propaganda: Förskolan

 

Ur Utveckling och lärande:

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

 

Förskolan ska sträva efter att varje barn 

 

  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Arbetslaget ska 

 

  • ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,

 

Reklam och propaganda: Svenska

Ur syftet:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

 

Ur Centralt innehåll år 1-3:

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

 

Ur Centralt innehåll år 4-6:

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

 

Ur Centralt innehåll år 7-9:

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

 

Ur kommentarsmaterialet:

Kunskaper i ett språk innefattar också lusten och glädjen i att behärska språket så att man kan ta del av litteratur, film, teater och andra språkliga estetiska sammanhang.

I den förra kursplanen rymdes bild och film inom ”det vidgade textbegreppet”, en term som inte används i den här kursplanen. Det är dock fortfarande angeläget att elev­erna får möjligheter att uttrycka sig med andra medel än det skrivna ordet. Därför beto­nar kursplanen att eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycks- former. Dessa uttrycksformer kan vara film, teater, digitala presentationsprogram eller manuellt och digitalt bildskapande och är också delar av en fungerande språkförmåga.

Studier av scenkonst och annat estetiskt berättande, som till exempel teater, film och måleri, ska också ingå i svenskundervisningen. Det är de berättande delarna av dessa uttryck som hör till ämnet

Reklam och propaganda: Bild

 

Ur syftet:

Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder,

[…]

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.

 

Ur Centralt innehåll år 4-6:

Bildanalys 

  • Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning 
och budskap.

 

Ur Centralt innehåll år 7-9:

Bildanalys 

  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

 

Reklam och propaganda: Musik

Ur syftet:

Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

 

  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, 
och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och 
historiska sammanhang.

Ur Centralt innehåll år 1-3:

 

  • Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller 
bild.
  • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser. 
 •
  • Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.

Ur Centralt innehåll år 4-6:

 

  • Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.
  • Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
  • Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.

Ur Centralt innehåll år 7-9:

 

  • Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
  • Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
  • Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.

 

Reklam och propaganda: Samhällskunskap

 

Ur Centralt innehåll år 4-6:

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

 

Ur Centralt innehåll år 7-9:

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Reklam och propaganda: Hemkunskap

 

Ur syftet:

Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

 

Ur Centralt innehåll år 1-6:

  • Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.

 

Ur Centralt innehåll år 7-9:

  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers 
konsumtionsvanor.

Fler utbildningar

Film

Mänskliga rättigheter

Målgrupp: Målgrupp: Grundskola/Skapande skola

Eleverna bekantar sig med de mänskliga rättigheterna samt ges möjlighet att reflektera över dessa genom eget filmskapande.