Kan film användas som verktyg för integration?

Kan film användas som verktyg för integration?

Självklart, säger vi!

Tillsammans med FOMP (föreningen Film och mediepedagogik) har vi sammanställt fem case från olika delar av landet som vi vill lyfta fram som inspiration för er intresserade och nyfikna.

Vilka som medverkar? Akademin Valand, Fokets Bio Regina, Wisbygymnasiet, Tollereds Biograf och Historieberättarna.

Hoppas att du blir lika inspirerad som vi blev när vi fick höra om de olika projekten!

Med värme,

Julia Lagergren

Integration-genom-film

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna! Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna! Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Sommaren är slut, skolan börjar och en ny spännande termin väntar med Filmpedagogerna. Det har varit en intressant sommar med Brexit, ett nationalistiskt Almedalen samt att man i USA valt fram de två stora partiernas presidentkandidater. Allt detta kommer märkas i vårt utbud i höst.

Som vanligt så kommer vi låta det amerikanska presidentvalet färga av sig på våra föreläsningar. Man kan få Reklamföreläsningen, Nyheter samt Vi och dom med inriktning Amerikanska presidentvalet. Så om ni arbetar med valet hjälper vi er gärna!

I våras lanserade vi vår nya föreläsning Källkritik. Efter Brexit ,där politiker hävdade att fakta är upp till betraktaren samt liknande uttalanden i USA kring presidentvalet, känns denna föreläsning oerhört viktig.

På tal om källkritik: Den fantastiske komikern John Oliver hade detta mycket pedagogiska inslag i sitt program:

Det är skillnad på att tro att saker är på ett visst sätt och fakta. Det är även skillnad på att känna att saker är på ett visst sätt och fakta. John Oliver visar verkligen upp dessa skillnader. Det oroande är att liknande tendenser ofta förekommer även i Sverige – i svensk debatt – ofta kring invandring, men minst lika ofta kring skolan.

John Oliver gjorde även detta genomtänkta inslag om forskning och undersökningar och hur de används i dagens media. Även detta är något vi tar upp i Källkritiksföreläsningen.

En fråga som många svenskar, oavsett politisk hemvist, frågar sig är: Hur kan ens Trump vara presidentkandidat i USA? Hur kan någon som så uppenbart ljuger, är så djupt okunnig om ekonomi, utrikespolitik och säkerhetspolitik bli presidentkandidat?

Andrew Valden tror att det kan bero på hur Trump med hjälp av en effektiv retorik skapat ett vi och dom-tänk som går hem hos många röstare. Läs hans text här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23248866.ab

Kom gärna på Retorik-föreläsning för att lära er mer om hur man kan använda retorik i film, politik och reklam/propaganda. En del av detta tas även upp i källkritiksföreläsningen.

Andrev Walden skrev i sommar även en annan mycket klok text som berör mycket av de jag skriver om ovan; en text om vad vi tror, hur verkligheten ser ut och vad som händer då det vi tror oss veta möter fakta. Givetvis en grund för källkritiskt arbete. Även detta möter ni i Källkritiksföreläsningen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23103290.ab

Våra övriga föreläsningar finns kvar. In love with Shakespeare är ett jubileumsår som detta lika aktuell som förut.

Basföreläsningen om filmens språk,   Helfilmsanalys,   Filmhistoria,   Filmmusik och musikvideos,   Bok till film – film till bok,   Sagor och myter,   Kvinnor män i media,   Sociala medier i skolan samt Historia och Film finns alla kvar och är uppdaterade. Så kom och möt hösten med oss hos Filmpedagogerna!

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Fotbolls-EM – nu börjar det – lite filmpedagogiska tips

Idag fredag 10:e juni startar ett av sommarens stora sportevenemang: EM i fotboll. Det kommer visas fotboll i en månads tid. Men fotboll är så mycket mer än bara just en sport. Hör sport och politik ihop? Det är en intressant fråga som flera av nedanstående filmtips på olika sätt tar upp.

För länge sedan skrev jag en filmhandledning till fotbolls-VM – den finner ni här: http://www.filmomediepedagogik.se/admin/wp-content/uploads/2010/01/FotbollsVM-handledning.pdf

Den kan fortfarande användas till att titta på och pedagogiskt arbeta med EM .

SVT passar, under EM, på att visa många olika dokumentär på temat fotboll – många av dem har vi arbetat med och en del har filmhandledningar.

Först ut två program som Uppdrag granskning gjorde om Fotboll och fotbollsvärlden – en värld fylld av mutor, storpolitik och kärlek.

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

http://www.svtplay.se/video/8458678/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-svt-1

Lagerbäck – En Isländsk saga

http://www.svtplay.se/video/9099713/lagerback-en-islandsk-saga/lagerback-en-islandsk-saga-avsnitt-1

Ett lag utan gränser – Om Sandarna C

http://www.svtplay.se/video/2927827/ett-lag-utan-granser/ett-lag-utan-granser-avsnitt-1

TV4 gjorde detta fina reportage on Sandarna C

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=3404427

SVT gjorde detta reportage om Sandarna C:

http://www.svtplay.se/klipp/4223319/goteborgs-fotbollforbund-ansvaret-maste-delas

Angered United

http://www.svtplay.se/video/1887307/angered-united

Lärarhandledning finns här:

http://www.filminstitutet.se/contentassets/b8ae0911c1ab46278a6f4d3b40b27bb8/angered-united.pdf

Angered United – En förlorad dröm

http://www.svtplay.se/video/2963932/angered-united—en-forlorad-drom/angered-united-en-forlorad-drom-avsnitt-1

Inside/Offside – Om integration i Europa via fotboll

http://www.svtplay.se/insideoffside

Fotbollens sista proletärer

http://www.svtplay.se/video/99066/fotbollens-sista-proletarer

Till detta kan läggas alla reklamfilmer/musikvideos som man kan arbeta med i skolan:

Ijustwanttobecools inofficiella EM-låt:

Officiella EM-låten där Sverige möter Frankrike:

Volvos nya reklam där Frankrike möter Sverige igen:

Men framförallt den officiella EM-låten med en fantastisk video om mångfalds-Sverige:

Vad har Chuck Norris vs. communism med finkultur och demokrati att göra?

Vad har Chuck Norris vs. communism med finkultur och demokrati att göra?

Vad har Chuck Norris vs. communism med finkultur och demokrati att göra? Mycket mer än vad ni skulle kunna tro. På senare tid har flera olika kulturdebatter pågått kring vad som är bra respektive dålig kultur, speciellt för unga. Vilka filmer bör unga få se? Vilka böcker är lämpliga att läsa? Vilka former av representation bör vi ha i dagens samhälle?

Ett utmärkt exempel till samtala kring detta är filmen Chuck Norris vs. Communism.

Filmen beskrevs så här, då den tävlade på Stockholm Film Festival:

”En hyllning till filmens betydelse under kommunistregimen i Rumänien på 80-talet, där actionhjälten Chuck Norris blev en symbol för frihet i många hem. Delvis tack vare Irina, en översättare i censurkommittén som dubbade västerländska VHS-filmer på fritiden. Genom dokumentären får man en inblick i verkligheten innanför järnridån.”

Filmen kan just nu ses på svenska Netflix och det är en film som i hög grad berör hur man i ett totalitärt samhälle bestämde vad som var bra kultur, vad som var lämplig kultur och vilka som skulle få konsumera denna kultur. Det är en dokumentärfilm – liksom en propagandafilm.

Men vad är då en propagandafilm? På Wikipedia definieras det på följande sätt:

”Propaganda (av det latinska propagare, ’fortplanta’, ’utbreda’), är ett meddelande eller en framställning som är avsedd att föra fram en agenda, ett visst budskap eller väcka positiva eller negativa känslor för något (politik, policy, religion, uppfattning, förändring, vara, tjänst, etc.) eller någon (politisk, religiös eller annan kandidat till eller innehavare av ämbete, befattning, position eller tjänst). Den som sänder budskapet är som regel part i målet. Syftet är således inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt.”

Utifrån denna definition är de flesta dokumentärfilmerna även propagandafilmer.

Som barn till östeuropeiska föräldrar, med flera filmare i släkten och som arbetandes som filmpedagog på Folkets Bio – så är detta en film som på väldigt många binder samman min bakgrund med mitt nuvarande jobb. Allra mest är det ändå en fascinerande film om just filmmediets genomslag. Om hur film kan skapa mening, film som i väst ansågs vara dålig, kvinnoförnedrande, rasistisk och kapitalistisk smörja. När jag skriver väst, menar jag givetvis inte hela västvärlden utan framför allt kulturvänstern.

Det är oerhört spännande att se hur rumäner berättar om hur mycket film betydde för dem. Filmer som vi arbetade med inom Folkets Bio men som betraktades som extremt suspekta hos vissa grupper. Vi talar nu om filmer som Dirty Dancing, Die Hard, Terminator och Pretty Woman. Filmer man egentligen inte borde arbeta med, då de var våldsamma, kvinnoförnedrande, rasistiska och kapitalistisk smörja. Man skulle arbeta med andra filmer, filmer som hade ett ”bättre budskap”, som visade upp ”den verkliga världen”. Men för många rumäner hade dessa filmer ett värde, i alla fall enligt dokumentären Chuck Norris vs. Communism. Inte bara hade de ett värde, i det totalitära samhället blev filmerna ett verktyg till motstånd. Men det var då. Rumänien är numera en del av EU. Många av ovan nämnda skräpfilmer anses idag vara klassiker som man kan skriva akademiska uppsatser och doktorsavhandlingar om. Nu är nu. Och i nutidens Sverige uppkommer frågorna igen: Vad är bra film? Vad är propaganda? Vad är kultur? Vad är accepterat i dagens samhälle?

På Folkets Bio Filmpedagogerna har vi ständigt haft en utgångspunkt: Att arbeta med den kultur barnen själva väljer. Att ständigt försöka förstå vad är det i en berättelse som attraherar barnen och ungdomarna. Att ge verktyg till de unga, så att de blir mediekunniga. Så att de själva kan skapa mening och sätta ord på sina upplevelser. När vi enbart hade teoretiska föreläsningar var detta en av mina favoritkommentarer efter en föreläsning: ”Tack, du har förstört mitt filmseende. Jag kommer aldrig se på film på samma sätt och jag kommer nog sluta se på t.ex. Chuck Norris-rullar”. Numera när vi även gör film, ser jag allt mer att de även lyckats använda sina kunskaper till att kunna berätta egna berättelser.

Så när kulturdebatter går av olika slag, om vilken sorts kultur man skall konsumera som barn och ungdom. Då känns det som att vår utgångspunkt – att sätta film i ett sammanhang, att tala som sina kulturupplevelser och att alltid utgå från vad eleverna ser – är rätt väg att gå. Det blir att ta barnens upplevelser och kultur på allvar. Vem är jag som vuxen att bestämma åt barn och unga, att det här är bra och nyttigt för dem. Nutidens skräp kan bli framtidens konst. Eller att det som vissa betraktade som smörja, kunde bli till motstånd och revolution i en totalitär stat som i filmen: Chuck Norris v. Communism.

Filmtips: Fantompojken

Filmtips: Fantompojken

Om ni inte redan sett Fantompojken så kommer den ut på dvd 7:e juni. Vill ni visa den på bio så finns mer info här:

https://www.folketsbio.se/film/fantompojken/

Fantompojken

rekommenderade åldrar i skolan : fr. åk 2-6

Fantompojken är ett äventyr som visar New Yorks läskiga, romantiska och spännande sidor samtidigt som den ställer existentiella frågor. Polisen Alex skadas av en mystisk figur med ett vanställt ansikte. På sjukhuset
träffar han Leo, en 11-årig pojke med en magisk förmåga. Leo kan lämna sin svaga kropp i sjukhussängen och flyga ut genom fönstret. Tillsammans med Leo och den oförskräckta journalisten Marie tar Alex upp jakten på gangstern som hotar staden.

För arbete enligt läroplanen: Denna film passar utmärkt med centrala innehåll i Svenska, Religion, Bild och Musik. Filmens filosofiska innehåll gör att den passar till samtal kring ”identitet och livsfrågor” i religionsämnet. Då filmen är väldigt visuell och berättar i olika konstnärliga genrer är den ett utmärkt exempel på hur man i ämnet Bild kan arbeta med centralt innehåll utifrån: ”Bildframställning”, ”Redskap för Bildframställning” samt
”Bildanalys” och dess underrubriker. Filmens genreanvändande passar även med musikens centrala innehåll under rubriken: ”Musikens sammanhang och funktioner”. I svenskan kan man arbeta med ”Tala, lyssna och samtala”, ”Berättande texter och sakprosatexter” – och dess underrubriker i centralt innehåll.

Passar till: Svenska, Bild, Musik, Religion, Värdegrundsfrågor

Fantompojken trailer from Folkets Bio on Vimeo.

Vårt behov av myter – om bioaktuella X-men: Apocalypse

Sveriges anses vara ett av världens minst religiösa länder. Det betyder inte att vi inte behöver myter, eller sammanhängande berättelser. Myter och berättelser om hur saker och ting hänger samman behövs fortfarande. Unga finner sina universum i dagens populärkultur, i böcker och tecknade serier som sedemera blir filmer och TV-Serier. Stora universum som bygger upp en mytologi, berättelser som lånar och bearbetar klassiska mytologier som grekisk, nordisk samt sumerisk och som nästan alltid lånat sin moral från de stora världsreligionerna.

xmen apoc

På bio fortsätter just nu den för närvarande kanske största universumsagan – Marvels filmiska universum genom filmen ”Captain America: Civil War”. Bioaktuell är också en annan Marvelfilm som av rättighetsskäl har ett eget universum – ”X-men: Apocalypse”. Om ni studerar sagor och myter så är ”X-men: Apocalypse” en guldgruva.

För er som inte är bekanta med X-men så är det en berättelse som utspelar sig i en värld där det finns mutanter. Mutanterna har speciella krafter. De upplevs av många som ett hot mot mänskligheten. För att de är annorlunda, för att de inte passar in. Allt som kännetecknar ett tonårssliv.

Detta gör X-men utmärkt som utgångspunkt för att diskutera ”vi och dom”. Hur man skapar hot och hat där det inte finns något att vara rädd för. Att de nya X-men filmerna regisseras av en man som är homosexuell och jude – och är öppen med det är något som syns i filmerna. Tematiken berör förintelsen, att födas till annorlundaskap samt att ses som ett hot mot traditionella värden – allt finns i denna film. Det är även så att det finns mycket mytiskt innehåll i filmen att diskutera. För det första är X-men karaktärerna som ett modernt Olympen – med olika mutanter/gudar vars berättelser är intressanta utifrån olika moraliska frågor. Enbart i deras namn upptäcker man egenskaper och kopplingar till mytologi. Vad sägs om Cyclops, Phoenix, Archangel m.m. Filmen försöker sig även på att skapa en egen skapelsemyt och man kan använda filmen just som jämförelse med andra skapelseberättelser.

För någon som inte är bekant med X-men och de föregående filmerna står denna film mer på egna ben än t.ex. Captain America: Civil War. Som i varje god grekisk gudasaga finns här många karaktärer som fyller sina funktioner, men vars handlingar står för sig själva.

Vi har redan prövat och använt detta klipp i undervisningen:

Kom gärna till oss på föreläsningen ”Sagor och myter”. En föreläsning där vi diskuterar hur vi använder myter i dagens moderna värld. I film, i TV och på internet. Ett perfekt exempel till att visa hur kulturarvet lever och ständigt återberättas. På bio finner man just nu det bästa exemplet i ”X-men: Apocalypse”.

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

Att arbeta med filmen Pojkarna i skola och på biograf

På fredag har den fantastiska ungdomsfilmen Pojkarna premiär på biografer över hela Sverige. Linnea Fant har skrivit en mycket bra handledning till denna film för alla som vill arbeta med den pedagogiskt – på skolor, fritidsgårdar, kyrkor eller på biograferna. Ladda ned den här:

Som ni säkert alla vet föreläser vi på Filmpedagogerna om Bok till film på många olika sätt:

Läs mer här:

http://filmpedagogerna.se/utbud/skapande-skola/skapande-skola-forelasningar/

http://filmpedagogerna.se/lecture_type/elevforelasningar/#bok-till-film-%E2%80%93-film-till-bok

https://www.youtube.com/watch?v=9MVu0lZmBs4

Läs mer om filmen här:

https://www.facebook.com/PojkarnaGirlslost/

Bokas via www.folketsbio.se

Att arbeta med Bajsfilmen – i förskola/skola och på biograf

I fredags hade den fantastiska Bajsfilmen premiär – Här kommer nu äntligen ett pedagogiskt material till filmen så att ni kan arbeta med filmen på skola/förskola eller på er biograf – klicka på bilden för att komma till handledningen:


Trailer: Bajsfilmen – Dolores och Gunellens värld from Folkets Bio on Vimeo.

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Använd Hunger games till att samtala om aktuella händelser som terrorattackerna i Paris/Beirut samt inbördeskriget i Syrien.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Hur kan man diskutera det som hänt i slutet av förra veckan i skolan? I Beirut? I Paris?

Hur diskuterar man kriget i Syrien och ISIS? Vad händer där? Går det att enkelt förklara?

När Hunger games-trilogin kom ut som böcker – var det innan allt ovan nämnda. Ändå är dessa böcker och dess efterföljande filmer passar perfekt till samtal i skolan om vår värld av idag. För både böckerna och filmerna har främst en ung publik som målgrupp. Bakgrunden till varför böckerna skrevs är mångfacetterat. Författarinnan Suzanne Collins undrade vad som skulle hända om man uppdaterade berättelsen om Minotauren på Kreta till en framtida värld. Men orsaken till varför hon överhuvudtaget skrev berättelserna var att hon skrämdes av hur krig idag medialiseras. Hur vi idag lever i en värld där krig är som ett underhållningsprogram, så som Hungerspelen presenteras i berättelsen. Där vi sällan får se krigets effekter, offer eller ges bakgrund. I ett krig finns alltid minst två sidor. I ett inbördeskrig som t.ex. i Syrien – vilka är goda? Vilka är onda?

I Hunger games-berättelsen så är det till ytan tydligt vilka som är goda. Det är svart och vitt. Men ju längre serien går desto tydligare blir det att gråskalan är bra mycket större än svart och vitt.

I Hunger games värld har alla förlorat någon de älskar, och alla drivs av hämnden, snarare än att få slut på lidandet. Hela filmen igenom upprepas det som ett mantra: Det är president Snow som är skyldig. Han måste dö. Det är bara om han dör som detta lidande och krig kan sluta. Men så enkelt är det inte i filmens Panem, så enkelt är det inte i Syrien. Vilka är goda och onda i inbördeskriget i Syrien? Vill man att Assad skall besegra ISIS? Säkert, vill många det. Men vill vi verkligen ha Assad kvar vid makten? Vad är då alternativen?

För att upprepa frågorna från början av texten: Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

Vilket för oss till Beirut och Paris. Två självmordattacker – dag på dag. Båda utförda av ISIS. I Beirut dog 41 och 200 skadades, i Paris dog minst 129 och 350 skadades. Det som hände i Beirut fick mindre medial uppmärksamhet. Som orsak till detta kan man ange flera orsaker. Geografisk och kulturell närhet till Paris är större i Sverige. Ett av offren var svenskt (i Paris), det är ovanligare med religiöst motiverade självmordsattacker i Paris än i Beirut. Samtidigt var båda terrordåden riktade mot en civil befolkning. Det är i detta sammanhang som Hunger Games-berättelserna blir riktigt intressanta för att diskutera komplexa problem som inbördeskrig, media och rapportering från konflikter.

Hunger games filmerna är även intressanta att diskutera i jämförelse med böckerna. För i böckerna finns ju en kritik i att titta på när barn dödar varandra som underhållning. I filmerna kommer man inte ifrån detta faktum, att det är just det man själv gör. I de senare delarna av böckerna kommer propagandan in. Hur skapar man mediestrategier i ett krig med hjälp av propaganda? Eller det faktum att man faktiskt inte kan vinna krig utan propaganda. Men i böckerna får vi ju inte se propagandan. Eller källan till det som senare används som propaganda. I filmerna är det ju så att vi själva får se och uppleva händelserna som blir propaganda. På grund av detta kan vi ju diskutera propagandans roll, funktion och påverkan. Vi får se händelserna, vi får se hur de klipps samman till propaganda och vi får slutligen se hur denna propaganda fungerar på publiken – både i salongen och i filmens handling. Så använd gärna dessa exempel – framförallt från båda Mockingjay-filmerna i klassrummet.

I dessa tider då representation i kulturen så ofta diskuteras är Mockingjay-filmerna spännande. För det intressanta i Hunger games-berättelserna är ju att just representation i form av genus eller etnicitet inte egentligen spelar roll. Det handlar om klassmotsättningar. Boken är väldigt vag gällande etnisk beskrivning. I filmen ser vi den. Hungerspelen gör ingen skillnad på kvinna och man. En av både kön väljs till spelen. Både kvinnor och män vinner. I kampen mot huvudstaden däremot är det en gemensam kamp där de fattiga kämpar mot de rika. Men vi kan fortfarande räkna kön och etnicitet när vi ser filmen – och i form av representation så är Hunger games ett utmärkt exempel på hur väldigt diversifierad representation faktiskt även kan sälja mycket biljetter.

Vad händer om det är de goda som gör de vidrigaste dåden? Som dödar flest människor? Vilka ska man hålla på då? Hur ska man leva vidare?

I Hunger games – Mockingjay del 2- ställs frågan många gånger om vad som är moraliskt rätt och fel i krig. Hur ser vi på civila offer? Är det okej att använda sig av civila måltavlor för att uppnå sina mål? I filmens värld, att avsätta en diktator. Vad blir då konsekvenserna av detta handlande? Huvudpersonens Katniss moraliska kompass är sönder. Hon vet inte riktigt längre vad som är rätt och fel. Hon vägrar se hela världen som ett stort Hungerspel. Mot filmens slut så agerar hon på ett sätt som inte säkert alla anser vara korrekt. Men det är perfekt väg in till samtal om moral och etik. I Hunger games-berättelsernas värld finns inte heller religion med som moralisk kompass – vilket innebär att frågorna blir mer allmänmänskliga.

Så använd Hunger Games böckerna och gå och se bioaktuella Mocking Jay del 2 till att diskutera aktuella händelser här och nu.

Som ni säkert vet så har jag skrivit en filmhandledning till den första Hunger Games filmen. Den kan ni läsa här.

http://193.10.144.150/contentassets/8915c060bb844cd4a4df968d9b2fcf94/hunger-games_hunger-games_2.pdf

Vill ni ha lite bakgrund till berättelserna – får ni lite hjälp här: