Fler distansmöjligheter!

Fler distansmöjligheter!

Allt fler efterfrågar föreläsningar och fortbildningar på distans – och självklart löser vi det! Vissa föreläsningar är lättare att ha på distans än andra. Källkritik och Shakespeare är t.ex. lättare. Normer och värderingar är klurigare eftersom den föreläsningen behandlar frågor som vi hellre pratar om med en grupp i taget och på plats.

Jobbar du på grundskola? Klicka här för att se vilka lärarfortbildningar vi erbjuder.

Jobbar du på gymnasium, högskola/universitet eller bibliotek? Klicka här för att se vilka elevföreläsningar vi erbjuder. Klicka här för att se vilka fortbildningar vi erbjuder.

Jobbar du på bibliotek, folkhögskola, kommun eller förvaltning? Klicka här.

Jobbar du på företag? Klicka här.

Tveka inte att höra av dig om du har några frågor! Ta hand om er i vintermörkret.

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983


Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.

https://www.youtube.com/watch?v=NtKnA9Ua4Mw

 


På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.

1983 Foto: Krzysztof Wikto

1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?

https://www.youtube.com/watch?v=1Is8d_FnMTg


Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.

1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

 

Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.

I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.

https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen

Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.


https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto

På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat.  X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.

https://www.youtube.com/watch?v=j_ZVcZtZfew

Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.

Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.

Filmpedagogerna tipsar: Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

Filmpedagogerna tipsar: Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

 

Dessa tre veckor föreläser vi för fullt om Shakespeare. Detta innebär givetvis även att vi talar en hel del om Harry Potter. Då är det väldigt passande att denna vecka går filmen Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott upp. Filmen har helt ärligt inte mycket med Shakespeare att göra, men det är en film som har många litterära kopplingar. Inte enbart till Harry Potter-böckerna utan även till många litterära klassiker.
I filmen dyker många namn upp som man som läsare av Harry Potter känner igen –från självklara som huvudpersonen Newt Scamander till välkända Aldus Dumbledore och Minerva McGonagall, till Nicolas Flamel, Lestrange och Nagini. Vill man ha kopplingar till litteratur, myter och politik finner man karaktärer med namn som Aurelius och Theseus. Utöver detta så påminner filmens skurk Grindelwald mycket om Platon. Om kopplingarna mellan myter, litteratur och film låter spännande så har vi föreläsningen Sagor och Myter.


Gillar man Harry Potter-världen så är detta en film man kommer uppskatta. För någon som inte är lika berest i Potter-universumet kan det uppfattas som att filmen har för många karaktärer och intriger som inte för handlingen framåt. Rent filmiskt är filmen väldigt snygg, med många intressanta scener att analysera filmiskt.

Innehållsmässigt finns det flera väldigt intressanta aspekter att tala om. För även om filmen utspelar sig i slutet av 20-talet finns det flera kopplingar till vår samtid.  Filmen utspelar sig i en tid där det pågår en konflikt mellan ”vi och dom”. Konflikten står mellan trollkarlar som ser sig som renblodiga och övriga. Kopplingar till det efterföljande kriget är många. Många karaktärer har judiska namn, mycket av kärleksrelationerna handlar om förbjuden kärlek mellan olika grupperingar. Sedan finns kopplingen till Macbeth på samma sätt i denna filmserie (Fantastiska Vidunder-serien) som i de sju Harry Potter-böckerna. Frågorna om fri vilja och vad som händer då man försöker uppnå profetior genom att själv påverka händelseförloppet. Mot filmens slut ställs även en mycket aktuell fråga i vår tid: Är det någonsin rätt att överge mänskliga rättigheter för att förhindra andra brott mot de mänskliga rättigheterna?

Vill ni komma till oss på Shakespeare-föreläsning eller föreläsning om Sagor och myter i film hör ni av er till oss här.

https://www.youtube.com/watch?v=8bYBOVWLNIs
Filmpedagogerna på Fryshuset

Filmpedagogerna på Fryshuset

Under novemberlovet fick vi möjligheten att hålla i en heldagsworkshop med temat mänskliga rättigheter på Fryshuset. Detta var ett samarbete mellan Fryshuset Väst, Konsthallen och Filmpedagogerna Folkets Bio.

Dagen började med föreläsning där vi tittade på olika filmklipp som vi diskuterade utifrån filmspråk, mänskliga rättigheter och normer och värderingar. Sedan delades ungdomarna in i fyra grupper för att planera egna filmer. På plats befann sig drygt tjugo ungdomar från tre olika grupper som blandades inför filmarbetet. Trots att alla inte kände varandra sedan tidigare, samarbetade de jättefint och skapade totalt fyra filmer som visades upp i slutet av dagen.

Filmerna kom att handla om diskriminering, fördomar, att våga vara sig själv, liksom gemenskap och utanförskap.

Vi är tacksamma för att vi fick möjlighet att träffa dessa fantastiska ungdomar och ledare och hoppas att vi kan ses i något liknande projekt framöver – för det här vill vi göra om!

 
Filmpedagogerna Folkets Bio på Global MIL Week 2018 den 8:e Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas

Filmpedagogerna Folkets Bio på Global MIL Week 2018 den 8:e Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas

24-25 oktober var Filmpedagogerna på den åttonde Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas. Det var två väldigt välfyllda dagar med föreläsningar från morgon till kväll. Det delades ut priser, det var möten mellan olika organisationer och UNESCO lanserade sitt MIL-cities begrepp. För oss på Filmpedagogerna var det även ett utmärkt tillfälle att hitta intressanta upplägg, föreläsare och idéer till konferensen nästa år som kommer vara i Västra Götalandsregionen.

Fredrik Holmberg föreläste under temat “Mil as stoplights in cities Meaning-making in entertainment”. Det var en föreläsning som handlade om varför MIL/MIK är så viktigt i dagens samhälle. Att vi aldrig får glömma att MIK handlar om värderingar och att vi alltid måste kämpa för de värderingar som de Mänskliga Rättigheterna innebär. Speciellt i dagens moderna globala medialiserade värld.

Skall man ge sig på att försöka sammanfatta trenderna och ämnena som diskuterades på denna konferens så var det vissa frågeställningar som stack ut. Frågor som berördes mycket var förhållandet mellan media och demokrati. Andra temata som kom upp var frågor kring flyktingar i dagens globala värld. En fråga som ständigt berördes på konferensen var hur når man ut kring MIK-frågor till vuxna. Elever och studenter kan ju få lära sig om MIK genom skolan/universitetet. Men hur når man de som inte fått MIK-kunskap? Konferensen kom inte med några svar på dessa frågor, men på alla nivåer är det allt mer klart att detta är något av de viktigaste att fokusera på i framtiden. Till nästa år kommer säkert dessa frågor att utvecklas ännu mer.

På konferensen presenterades även att nästa Global MIL-week kommer att vara i Västra Götalands regionen. Projektledaren Catharina Bucht bjöd tillsammans med Fredrik Holmberg och Linda Sternö in till nästa år med denna film.

 

När de vetgiriga tystnar…

När de vetgiriga tystnar…

Vi kunde nästan höra en knappnål falla, om det inte varit för fläkten och knapprandet från tangentbord som frenetiskt antecknade det våra föreläsare delade med sig av. Förmiddagsseminariet “GDPR och skolan” lockade till en fullsatt biosalong med fantastiska gästföreläsare.

Hans Kalldal, informationsexpert som hjälpt internationella börsbolag med GDPR-implementering och som har arbetat inom försvarsmakten, inledde med talade bilder, tydlig information och levande berättelser. Eva Marsh, styrelseordförande tillika rektor för Backatorpsskolan och med gedigen erfarenhet inom skolans digitalisering, delade med sig av sina erfarenheter och lärdomar, konkreta exempel, mallar och tips utifrån hur GDPR påverkar skolans verksamhet. Förmiddagen avslutades med en öppen frågestund som omfattade allt från e-privacy och nakenbilder till specifika appar som används i undervisningssammanhang. I ärlighetens namn tror jag inte att vi hade kunnat avsluta terminen på ett bättre sätt. Vi är så tacksamma för att våra gästföreläsare ville ställa upp och för alla vetgiriga som ville komma!

Detta evenemang var en del av MMM*-nätverkets verksamhet som vi bedriver inom ramen för vårt kulturstrategiska uppdrag om MIK i Västra Götalandsregionen. (*MMM står för Möten med MIK, se representerade institutioner och organisationer längst ner i inlägget).

Stort tack för en inspirerande förmiddag där ni skapade en positiv och trevlig stämning. Hans sammanfattade GDPR på ett fantastiskt överskådligt sätt. Tänkt om vi fått det för två år sedan… Hans föreläsning borde komma fler skolor till nytta tänker jag. Snyggt presenterat med bilderna, lagom ”avskalat” också. Bra mix med verkligt exempel.

Hans och Eva var duktiga föreläsare som gjorde ett svårt ämne begripligt och väckte många tankar hos oss.

Tack för en alldeles ypperlig förmiddag! Bra och tydligt från båda föreläsarna.

Tack för materialet och 2st inspirerande föreläsningar. Mycket uppskattad!

Tack för en mycket trevlig och matnyttig förmiddag hos er idag. Riktigt bra program och goda körsbär! Hans informativa och tydliga första del, med fokus på personen lagen är till för samt Evas inblick i verkligheten på en skola. Och så lite problematisering och tid för på slutet. Gav mycket! Tummen upp! Fin MIK-film dessutom!

Nästa MIK-föreläsning är den 11/10 på Borås Högskola. Temat för den dagen är “MIK, digitalisering och demokrati”.

Trevlig sommar, önskar Filmpedagogerna!

Ps. Är du nyfiken på vad MIK, eller medie- och informationskunnighet, är? Vi har gjort en kort informationsfilm på 90 sekunder. Klicka här för att se den!

Medlemmar i MMM-nätverket:

Högskolan i Borås

Högskolan i Skövde

Högskolan i Väst

Göteborgs universitet, RUC

Göteborgs universitet, Filmvetenskapen

Göteborgs universitet, Institutionen för kommunikation och lärande

Göteborgs universitet, Akademin Valand

Göteborgs universitet, Nordicom

Kultur i Väst

GR utbildning

Mediapoolen

Skolbibliotekscentralen

Center för skolvutveckling

Skolbio Göteborg

Multimediabyrån, Backatorpsskolan

Barnfilmskolan

ABF

Amnesty – skola för mänskliga rättigheter

Interaktiva rum

Medier & demokrati

Filmpedagogerna Folkets Bio

Seminarium om GDPR och skolan

Seminarium om GDPR och skolan

Känns det som att du sliter ditt hår så fort GDPR kommer på tal? Eller undrar du vad EU:s nya dataskyddsförordning handlar om och hur den skiljer sig från PUL? Om du dessutom jobbar i skolan har vi ordnat ett kostnadsfritt seminarium följt av öppen frågestund med två experter.

Du hittar inbjudan och anmälan i länkarna nedan:

GDPR och skolan pdf

Facebook-event

Progression i Skapande skola – går det?

Progression i Skapande skola – går det?

Under föregående läsår fick 694 000 elever vara en del av Skapande skola – en siffra som troligtvis fortsätter att öka framöver. Enligt Kulturrådets rapport hade skolhuvudmännen ”i regel goda erfarenheter av den verksamhet som kunnat bedrivas med Skapande skola-bidraget”. Utifrån mina erfarenheter kan Skapande skola-arbetet skifta väldigt. Det kan handla om alltifrån en tvåtimmars temaföreläsning på en SO-lektion till hela tematerminer där Skapande skola integreras som en praktisk del i ett större ämnes- och årskursöverskridande projekt.

Ska man vara krass så är ju lite Skapande skola bättre än ingen Skapande skola alls. Men den som vill börja integrera Skapande skola i större projekt – och kanske till och med tänka på progressionen från en årskurs till en annan – vad kan man då tänka på?

På en skola som vi arbetar med har arbetet sett ut på följande sätt (samtliga årskurser har ett teoripass som en dryg vecka senare följs upp med en heldag filmning, redigering och filmvisning).

Årskurs 7: Vi och dom

Årskurs 8: Mänskliga rättigheter

Årskurs 9: Hållbar utveckling

Här har innehållet en tydlig progression; vi börjar i det lilla med dig, mig och människorna runt omkring oss. Hur delar vi in oss i olika grupper utifrån utseende, intressen, religion, sexuell identitet och läggning, etnicitet osv? I arbetet med mänskliga rättigheter i årskurs 8 breddas perspektivet till det globala, för att slutligen landa i hållbar utveckling, där även FN:s globala miljömål ingår, i årskurs 9. Eleverna lär sig att analysera och skapa berättelser, samt skillnaden på reklam, information och propaganda. Utgångspunkten är skolans värdegrund och majoriteten av skolans ämnen kan samverka i ett projekt som detta.

På en annan skola har eleverna lärt sig olika former av berättande genom film. Skolämnen som kan samverka i ett upplägg som detta, är t.ex. svenska, engelska, bild (och SO, beroende på vilka teman som boken behandlar):

Årskurs 7: Reklamfilm

Årskurs 8: Bok till film

På en tredje skola, som ligger långt fram i sitt MIK-arbete (medie- och informationskunnighet) har upplägget sett ut på ett annat sätt. De ville att projekten skulle komplettera varandra.

Årskurs 7: Sociala medier

Årskurs 8: Bok till film

Årskurs 9: Vi och dom

Nu har vi lyft fram tre exempel för årskurs 7-9, utan att ha nämnt vare sig yngre åldrar eller ett pinfärskt samarbete som bygger på progression inom Skapande Skola!

Vi har nämligen påbörjat ett samarbete med Veronica Grönte – Sveriges bästa skrivlärare tillika författare av Pennvässaren. Eftersom Veronica är proffs på berättande i text är hon en ypperlig kulturutövare att anlita för mellanstadiet, för att sedan följa upp med filmskapande och oss året därpå. Vi har nämligen noterat att flera elever skulle ha nytta av att träna lite mer på berättande och dramaturgi innan de börjar högstadiet – och vi kan hjälpa lärare och klasser i detta arbete.

Och när vi ändå pratar om lite yngre elever, kan jag inte låta bli att berätta om ett pågående projekt där eleverna i årskurs 4-6 gör filmer på olika teman som kommer att sättas ihop till ett morgonsoffaprogram, där nyheter varvas med reportage, intervjuer och reklaminslag.

Årskurs 4: Vi och dom

Årskurs 5: Reklamfilm

Årskurs 6: Mänskliga rättigheter

Okej, det finns många olika sätt att arbeta på, men vad gör vi kulturutövare för att höja kvaliteten på Skapande skola? Vi uppmuntrar alltid till lärarfortbildning av olika slag, för att kunskaperna ska stanna kvar på skolan och bli en naturlig del av undervisningen.

Likaså uppmuntrar vi till föräldrakvällar. Nyligen besökte jag och Mikael Ulricehamn för att informera föräldrar om medie- och informationskunnighet (MIK) i samband med att alla sjundeklassare i kommunen skulle få datorer. Vi pratade bl.a. källkritik, sociala medier, mediekonsumtion- och produktion. När vi var klara, kom flera föräldrar fram till oss och tackade för bra information och tips. Att involvera såväl lärare som föräldrar och elever ger en stadig grund att stå på. Lagar, brott och straff gällande t.ex. näthat har alla nytta av, likaså upphovsrätt och källkritik.

Visste du förresten att de som anlitar Filmpedagogerna Folkets och Veronica Grönte för t.ex. fortbildning eller föräldrainformation är berättigade till arrangörsstöd? Det innebär att halva kostnaden dras av.

Vad kan kultursamordnare, lärare och rektorer tänka på?

Skapande skola underlättas om kulturutövaren har kunskap om skolans styrdokument, dess organisation, inblick i forskning kring lärande och bedömning, samt förståelse för vad lärare och elever uppskattar och tycker är viktigt. Fråga oss, bolla med oss och berätta vad ni vill få ut av just ert Skapande skola-projekt. Det är då vi kan göra som mest nytta!

Se en liten film från när vi träffades och planerade vårt utvecklade samarbete 🙂