Kostnadsfri fortbildning

Kostnadsfri fortbildning

Välkommen till ett webinarium om vad medie- och informationskunnighet (MIK) kan innebära för dig som arbetar på högstadiet eller gymnasiet! Du kommer att slås av hur mycket MIK som redan görs i klassrummet, men du kommer också att få med dig nya verktyg och kunskaper att använda i undervisningen.

Digital källkritik, sociala medier, nyheter, reklam, propaganda, film, integritet och medieägande, demokrati och yttrandefrihet, representation, bildens makt, mediekonsumtion och deepfakes – MIK-begreppet är brett och i ständig rörelse.

Datum: 2020-10-08

Tid: 13:00 -16.00 

Målgrupp: Högstadie- och gymnasiepedagoger samt skolbibliotekarier

Plats: Zoom

Du anmäler dig här!

Distansundervisning i källkritik!

Distansundervisning i källkritik!

Nu är studiematerialet som vi har varit med och producerat, klart att använda på ABF! Detta är en distanskurs i medie- och informationskunnighet, MIK, som består av tre 20-minutersfilmer med tillhörande handledningar. Lösenordet hittar du i studiehandledningen och innehållet är kostnadsfritt och öppet för alla! Klicka här för att komma till materialet.

Kostnadsfri fortbildning för förskolepedagoger och grundskollärare i Västra Götalandsregionen

Kostnadsfri fortbildning för förskolepedagoger och grundskollärare i Västra Götalandsregionen

Arbetar du som förskolepedagog eller grundskollärare i närheten av Sköve, Borås eller Uddevalla? Passa på att anmäla dig till kostnadsfri fortbildning inom digitalisering, film och media!

Du hittar mer information här: Förskola och F-6-pedagoger

Tipsa gärna personer som du tror kan vara intresserade!

Hoppas att vi ses 🙂

Nu är det officiellt!

Nu är det officiellt!

Vi har tillsammans med 14 andra aktörer blivit förfrågade om att ingå i ett nationellt nätverk för att stärka medie- och informationskunnigheten i hela samhället. Vi är både hedrade och väldigt glada över att få ingå i ett mer strategiskt och framåtsyftande sammanhang på nationell nivå!

Vill du läsa pressmeddelandet från Statens medieråd? Klicka här.

Vad alla behöver veta om spel

Vad alla behöver veta om spel

Under rubriken ”Vad alla behöver veta om spel” arrangerade vi på uppdrag av Västra götalandsregionen en medie- och informationskunnighetsdag (MIK-dag) om spel i samarbete med Högskolan i Skövde och Göteborgs Universitet.

Stort tack Jonas Linderoth (Högskolan i Skövde), Marica Grudeborn (MIK-pedagog), Ulf Dalquist (Statens medieråd), Torbjörn Svensson (Högskolan i Skövde), Anna-Sofia Alklind Taylor (Högskolan i Skövde) och Liza Lind (Female Legends!

Information in English

Påverka med film – utbildningsserie!

Påverka med film – utbildningsserie!

Har du hört?! Vi fick i uppdrag att göra utbildningsfilmer för ABF och nu är det dags för premiär! Rubriken för de fyra korta filmerna är ”Påverka med film” och serien är öppen för alla. Tack för förtroendet ABF, och fantastiskt att ni delar med er av innehållet!

Del 1: Handlar om att planera sin film.

Del 2: Handlar om att filma och samla in material.

Del 3: Handlar om redigering.

Del 4: Handlar om vad man kan tänka på vid publicering.

Vi vill också passa på att tacka de experter som delat med sig av sin kunskap i filmerna: Advokat Arash Raoufi från Advokaterna Justitia, Sarah Larsson Bernhardt, Sociala mediestrateg och Head of social, samt Deeped Niclas Strandh, Digital planner och expert på sociala medier på JMWGolin och Social by Default.

Filmpedagogerna tipsar: Ny rapport från Statens medieråd

Filmpedagogerna tipsar: Ny rapport från Statens medieråd

  • Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
  • Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
  • Föräldrarna är generellt mer missnöjda med barnens medieanvändning än barnen själva: 46 % av föräldrar till 13–16-åringar anser att deras barn spelar för mycket, jämfört med 21 % av barnen själva.
  • 2016 uppgav 11 % av 13­­–16-åringar att de varit med om att någon varit elak mot eller mobbat dem på internet eller via mobilen. 2018 är motsvarande siffra 19 %. En ökning syns även i andra åldersintervall.
  • 38 % av föräldrar med barn i åldern 9–12 år uppger att det händer minst några gånger i veckan att medieanvändningen leder till att barnet inte gör vad det ska, t.ex. läsa sina läxor, hjälpa till hemma eller gå och lägga sig. Bland föräldrar till barn mellan 13 och 18 år är det 42 % som uppger detta.

Du hittar samtliga rapporter här.

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983


Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.

https://www.youtube.com/watch?v=NtKnA9Ua4Mw

 


På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.

1983 Foto: Krzysztof Wikto

1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?

https://www.youtube.com/watch?v=1Is8d_FnMTg


Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.

1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix