Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

 

Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.

I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.

https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen

Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.


https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto

På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat.  X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.

https://www.youtube.com/watch?v=j_ZVcZtZfew

Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.

Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

Filmpedagogerna tipsar: Dokument utifrån: Facebook

23 november, 2018 av Mikael Lämna en kommentar (Redigera)

Denna höst fortsätter vi att föreläsa på temat Källkritik 2.0. Hur kan och bör man vara källkritisk i dagens digitala värld? Och hur skiljer vi på det att vara källkritisk och att kritisera åsikter?

Vi börjar med ett exempel:

Författaren, professorn och föreläsaren Jordan B. Peterson var i Sverige för några veckor sedan. Detta skapade väldigt stor medial uppmärksamhet. Det skapade även många, så kallade källkritiska granskningar. Det intressanta var att ofta källgranskade kritikerna inte Petersons källor utan hans åsikter. Peterson är ett utmärkt exempel på dagens mediala stjärnor. Han hävdar ofta saker som bygger på hans personliga åsikter och samtidigt säger sig ha auktoritet som professor och forskare. Han hänvisar till forskning utan att specificera vilken forskning. I avsaknad av källhänvisning är det svårt att just källgranska Peterson vilket medför att det är lättare att granska hans åsikter än de källor han anser sig ha. De som gillar Peterson reagerar då med invändningar om att de som kritiserar, angriper honom som person och inte angriper de ”fakta” han bygger sina påståenden på. Denna typ av ”debatt”, likt den om Peterson, brukar ofta ske på sociala medier och främst på det största av dem alla – Facebook. Eftersom det finns ett inbyggt grundproblem i debatten – avsaknad av fakta samt krav på faktagransking– så leder den typen av debatt sällan till fördjupning eller nya insikter om sakfrågorna. En annan anledning till att debatten inte leder någon vart är att Facebook helt enkelt inte visar oss olika sidor i ”debatten”. Istället matas vi ständigt med en sidas åsikter, som vi interagerar med, delar och därmed får mer av. Facebooks algoritmer bygger i hög grad på att det som skapar engagemang är det vi får mer av. Och rent krasst är det så att saker som väcker negativa känslor skapar större engagemang hos oss. Då matas vi oftast av mer som skapar negativa känslor. Det innebär att vi också får mindre av det som utmanar dessa negativa känslor. Detta påverkar självklart vår syn på det samhälle vi lever i och därmed kommer det också att påverka samhällsutvecklingen.

Hur Facebook blev så stort och hur detta företag påverkar världen är vad dokumentären om Facebook på Dokument utifrån handlar om. Arbetar man med källkritik i skolan är denna dokumentär väl faktaunderbyggd och värd att se. I denna dokumentär fördjupas och exemplifieras både de positiva och negativa effekterna av Facebook/sociala medier.  Positiva: hur den arabiska revolutionen kunde ta form. Negativa: Efterspelet till den arabiska revolutionen eller kriget i Ukraina. Dokumentären tar även upp hur Facebook tjänar sina pengar och fördelar och nackdelar med deras affärssystem. 


Arbetar man med Källkritik i skolan vill vi bara passa på att rekommendera Skolverkets hemsida om digital källkritik. 
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Här finns mängder av material som är bra att utgå från i sin undervisning om källkritik.


Ett annat material som vi tipsat om förut, men som är väl värt att lyftas igen, är Mikoteket. https://mikoteket.se/ – Här finns fantastiskt mycket bra material och övningar att använda i undervisningen.

Filmpedagogerna Folkets Bio på Global MIL Week 2018 den 8:e Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas

Filmpedagogerna Folkets Bio på Global MIL Week 2018 den 8:e Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas

24-25 oktober var Filmpedagogerna på den åttonde Media and Information Literacy and Intercultural Dialogue (MILID) Conference i Kaunas. Det var två väldigt välfyllda dagar med föreläsningar från morgon till kväll. Det delades ut priser, det var möten mellan olika organisationer och UNESCO lanserade sitt MIL-cities begrepp. För oss på Filmpedagogerna var det även ett utmärkt tillfälle att hitta intressanta upplägg, föreläsare och idéer till konferensen nästa år som kommer vara i Västra Götalandsregionen.

Fredrik Holmberg föreläste under temat ”Mil as stoplights in cities Meaning-making in entertainment”. Det var en föreläsning som handlade om varför MIL/MIK är så viktigt i dagens samhälle. Att vi aldrig får glömma att MIK handlar om värderingar och att vi alltid måste kämpa för de värderingar som de Mänskliga Rättigheterna innebär. Speciellt i dagens moderna globala medialiserade värld.

Skall man ge sig på att försöka sammanfatta trenderna och ämnena som diskuterades på denna konferens så var det vissa frågeställningar som stack ut. Frågor som berördes mycket var förhållandet mellan media och demokrati. Andra temata som kom upp var frågor kring flyktingar i dagens globala värld. En fråga som ständigt berördes på konferensen var hur når man ut kring MIK-frågor till vuxna. Elever och studenter kan ju få lära sig om MIK genom skolan/universitetet. Men hur når man de som inte fått MIK-kunskap? Konferensen kom inte med några svar på dessa frågor, men på alla nivåer är det allt mer klart att detta är något av de viktigaste att fokusera på i framtiden. Till nästa år kommer säkert dessa frågor att utvecklas ännu mer.

På konferensen presenterades även att nästa Global MIL-week kommer att vara i Västra Götalands regionen. Projektledaren Catharina Bucht bjöd tillsammans med Fredrik Holmberg och Linda Sternö in till nästa år med denna film.

 

Global MIL Week till Göteborg 2019!

Global MIL Week till Göteborg 2019!

I samband med Bok & Bibliotek och MEG nästa höst, kommer Unescos internationella konferens om medie- och informationskunnighet att hållas i Göteborg. Arbetet är i full gång. I augusti samlade vi, i samarbete med Medier & Demokrati på Lindholmen Science Park och med stöd av Västra Götalandsregionen, representanter från akademi, bransch, myndigheter och utbildning för att för första gången få prata om MIK tillsammans. Det kändes så häftigt!

 

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Just nu pågår Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Nästa år kommer MIK och Global MIL-week vara en del av denna mässa. Därför tänkte vi rekommendera en bok som binder samman dessa två. 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari. Hararis två tidigare böcker är starkt rekommenderad läsning för alla – Sapiens och Homo Deus. Denna bok är en fortsättning till sina föregångare men är inte en lika sammanhållen berättelse som sina föregångare. För Harari, är det just berättelserna som gör Homo sapiens till jordens härskare och det är människans förmåga att berätta, och engagera miljontals individer som är unikt för vår art. Denna bok fortsätter på det temat, men boken bygger på en samling av artiklar från flera olika tidskrifter och blir därför en rätt spretig berättelse som helhet. Å andra sidan, bokens titel antyder att det inte är en berättelse utan 21 lektioner. Därmed kommer vi till det som verkligen gör denna bok intressant. Nämligen att den ger många olika synsätt och tolkningsmöjligheter till var vi människor befinner oss just nu 2018 – och vart vi skulle kunna vara på väg.

När detta tips skrivs är Hararis lektioner en rätt deprimerande läsning. I Sverige bråkar partierna om vem som skall leda vårt land. I Europa har vi en stark politisk riktning mot nationalism, i USA likaså. Allt detta i en kombination till en gnagande känsla många av oss har; att allt står inte rätt till med klimatet och att det känns som att allas lika värde är en extremistisk åsikt.

Vilka berättelser behöver vi människor för att alla människor skall kunna se en ljus framtid framför oss? Det är där någonstans boken börjar med att konstatera att vi kanske för första gången som art inte har en gemensam mänsklig berättelse längre – ingen som pekar framåt. Men Harari är ingen domedagspoet. Han försöker beskriva var vi befinner oss just nu – hur vi hamnade här – men han försöker även att se framåt – hur kan vi som människor skapa en bra framtid för oss alla.

Varför ska man då t.ex. som lärare läsa just denna bok? Det finns flera anledningar. En är att boken berör väldigt många ämnen och mycket av det som man skall undervisa om i skolan. Boken ger väldigt många intressanta upplägg för egna lektionsupplägg i skolan. En annan anledning är att bokens fokus på vad som skall hända med de som t.ex. går i skolan nu, ger en pedagog många tankeställare till vad vi utbildar våra barn till.

Boken tar upp vitt skilda ämnen – historia, biologi, fysik, språk, filosofi, religion, samhällskunskap, teknik och matematik. Som läsare får man ny kunskap i dessa ämnen samtidigt som de kan kopplas samman på ett sätt där man till en början inte hade sett kopplingen. Undervisar man i dessa ämnen finns här mycket spännande att inspireras av och bra stoff till kommande lektioner.

Här finns även de delarna som är riktigt spännande utifrån en MIK horisont. Vilken typ av kunskaper och vilken typ av egenskaper kommer vara nödvändiga för oss människor i en nära framtid. Vilken värld är det vi utbildar våra barn till? Vilka kunskaper och egenskaper behöver vi vuxna ha i framtiden?

Nedan följer ett exempel från boken hämtat från TED:

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Det finns TV-serier där det kan vara svårt att plocka ut specifika delar ur. American Vandal är ett sådant exempel. För er som inte känner till denna serie är det en metadokumentär som är skapad som en True Crime-dokumentär. Vad som gjorde första säsongen så intressant var hur denna genrelek blev en intressant skildring av hur det är att vara ung idag. I detta fall, vilsenheten många unga män, som växer upp idag känner. Säsong 2 har en liten annan premiss. Denna säsong handlar om hur det är att gå på gymnasiet i en tid fylld av sociala medier. Att navigera genom sin skolgång är svårt som det är. Men hur påverkas man som elev av att det som händer gentemot en i skolan även läggs upp i sociala medier? Hur påverkas eleverna av att nätet aldrig glömmer?

Denna TV-serie är väl inte direkt något ni aktivt kommer använda i klassrummet. För pedagoger är den ändå intressant att se just som ett exempel på hur den ständiga närvaron av sociala medier påverkar eleverna. Vi kan förbjuda mobiler i klassrummet, men det kommer ändå inte förändra hur ständig närvaro av smartphones påverkar hur vi interagerar med varandra före och efter skolan.

Så har ni tillgång till Netflix, se gärna denna TV-serie. Då den är skapad för Netflix ligger hela andra säsongen ute och tillgänglig redan nu. Genom att den är berättad som en True crime TV-serie är den även spännande, och som åskådare vill man bara se vidare för att få se vem som låg bakom brottet. Detta kommer faktiskt låta konstigt, men TV-serien American Vandal är en av de bättre skildringarna av gymnasiet i populärkulturen. Kanske är det formatet som gör detta? Även det kan vara intressant att tala med elever om? Vad är det vi uppfattar som äkta och sant i dagens samhälle? Som lärare kan det ju kännas jobbigt att se på en serie som utspelar sig på ens arbetsplats. En av de saker som gör American Vandal sevärd även för lärare är att den kan ge en inblick i hur arbetsplatsen ser ut, utifrån elevernas perspektiv.

Kort infofilm om Skapande skola

Kort infofilm om Skapande skola

Häromveckan fick vi förfrågan om att göra en kort informationsfilm om våra Skapande skola-projekt. Kanske är det fler som är nyfikna på upplägg och innehåll? Känner du någon kultursamordnare, rektor eller lärare på en grundskola som kan vara intresserad?

MIK-företrädare samlades i Kungälv

MIK-företrädare samlades i Kungälv

Under två dagar samlade vi några av Sveriges främsta aktörer inom media, digitalisering och mänskliga rättigheter på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. För första gången fick myndighet, bransch, akademi och utbildning mötas för att prata om möjligheter, svårigheter och för att få inspiration, nya kontakter och mer kunskap om medie- och informationskunnighet, MIK.

Syftet var att förbereda inför nästa års Global MIL Week som kommer att äga rum samtidigt som Bok & Bibliotek och MEG i Göteborg – och resultatet blev över förväntan! Kunniga, nyfikna och framåtsyftande samtal ledde till en gediget förslag till hur Global MIL Week 2019 skulle kunna utformas och potentiellt innehåll.

Varmt tack till alla deltagare och föreläsare för två fantastiska dagar!

 

Förhandsgranska(öppnas i en ny flik)

MIK införs på policynivå i EU

MIK införs på policynivå i EU

Hej Fredrik! Precis innan semestern var du i Bryssel, vad gjorde du där?

– Det var möte med EU-kommissionens expertgrupp Media Literacy Expert Group, MLEG.

För den som inte känner till begreppet sedan tidigare: Vad innebär ”media literacy”?

– Det handlar om att förstå och behärska olika medier. De olika medierna är som olika språk som vi behöver behärska för att förstå och kommunicera med vår omvärld. ”Media literacy” handlar alltså om kunskapsfältet media och hur medier kan användas för att påverka oss på olika sätt.

Vilka fler ingår i expertgruppen och vad handlade mötet om?

– Det är många från byråkrati och regeringstjänstemän, samt mindre aktörer som vi, Filmpedagogerna Folkets Bio som är en ideell förening. Temat för träffen var något som är väldigt aktuellt just nu, nämligen desinformationen och dess roll; det som i vardagstal brukar kallas för fake news – ett begrepp som inte borde användas eftersom det ofta används för att beteckna nyheter någon inte tycker om.

Vill du kort berätta om någon viktig punkt som togs upp?

– En High Level Expert Group hade skrivit en 40-sidig rapport på temat för mötet och beskrev där betydelsen av undervisningens roll i sammanhanget media literacy. Där formulerades behovet av att vidga begreppet ”media literacy” och föra in UNESCOs begrepp ”media and information literacy” (medie- och informationskunnighet, MIK, på svenska) som omfattar såväl utbildning, forskning som kultur. De här frågorna berör alla i samhället och därför behövs ett begrepp som kan användas på alla nivåer och i alla kategorier. De beskrev också att ett av de största problemen idag är att organisationer, departement och institutioner agerar i silos utan kontakt med varandra och att vi behöver se på hela samhället och dessutom att sluta tala om teknik i första hand, utan istället värderingar, om digital humanism, det vill säga att sätta människan i centrum. Så expertgruppen föreslog för kommissionen att använda MIK-begreppet för att bättre kunna diskutera digitaliseringen och hela samhällsutvecklingen.

Hur fick Filmpedagogerna Folkets Bio förfrågan om att vara med i expertgruppen?

– De hörde faktiskt av sig till oss 2012, efter att vi blivit partners med UNESCO 2010, och bad oss berätta om vårt samarbete och hur vi arbetar. Sedan dess ingår vi där.  Det är ett erkännande och nu är ju MIK-begreppet (eller MIL på engelska) bekräftat på policynivå i EU. Det ska bli spännande att följa och delta i utvecklingen framöver.

Expertgruppens rapport hittar du här.

När de vetgiriga tystnar…

När de vetgiriga tystnar…

Vi kunde nästan höra en knappnål falla, om det inte varit för fläkten och knapprandet från tangentbord som frenetiskt antecknade det våra föreläsare delade med sig av. Förmiddagsseminariet ”GDPR och skolan” lockade till en fullsatt biosalong med fantastiska gästföreläsare.

Hans Kalldal, informationsexpert som hjälpt internationella börsbolag med GDPR-implementering och som har arbetat inom försvarsmakten, inledde med talade bilder, tydlig information och levande berättelser. Eva Marsh, styrelseordförande tillika rektor för Backatorpsskolan och med gedigen erfarenhet inom skolans digitalisering, delade med sig av sina erfarenheter och lärdomar, konkreta exempel, mallar och tips utifrån hur GDPR påverkar skolans verksamhet. Förmiddagen avslutades med en öppen frågestund som omfattade allt från e-privacy och nakenbilder till specifika appar som används i undervisningssammanhang. I ärlighetens namn tror jag inte att vi hade kunnat avsluta terminen på ett bättre sätt. Vi är så tacksamma för att våra gästföreläsare ville ställa upp och för alla vetgiriga som ville komma!

Detta evenemang var en del av MMM*-nätverkets verksamhet som vi bedriver inom ramen för vårt kulturstrategiska uppdrag om MIK i Västra Götalandsregionen. (*MMM står för Möten med MIK, se representerade institutioner och organisationer längst ner i inlägget).

Stort tack för en inspirerande förmiddag där ni skapade en positiv och trevlig stämning. Hans sammanfattade GDPR på ett fantastiskt överskådligt sätt. Tänkt om vi fått det för två år sedan… Hans föreläsning borde komma fler skolor till nytta tänker jag. Snyggt presenterat med bilderna, lagom ”avskalat” också. Bra mix med verkligt exempel.

Hans och Eva var duktiga föreläsare som gjorde ett svårt ämne begripligt och väckte många tankar hos oss.

Tack för en alldeles ypperlig förmiddag! Bra och tydligt från båda föreläsarna.

Tack för materialet och 2st inspirerande föreläsningar. Mycket uppskattad!

Tack för en mycket trevlig och matnyttig förmiddag hos er idag. Riktigt bra program och goda körsbär! Hans informativa och tydliga första del, med fokus på personen lagen är till för samt Evas inblick i verkligheten på en skola. Och så lite problematisering och tid för på slutet. Gav mycket! Tummen upp! Fin MIK-film dessutom!

Nästa MIK-föreläsning är den 11/10 på Borås Högskola. Temat för den dagen är ”MIK, digitalisering och demokrati”.

Trevlig sommar, önskar Filmpedagogerna!

Ps. Är du nyfiken på vad MIK, eller medie- och informationskunnighet, är? Vi har gjort en kort informationsfilm på 90 sekunder. Klicka här för att se den!

Medlemmar i MMM-nätverket:

Högskolan i Borås

Högskolan i Skövde

Högskolan i Väst

Göteborgs universitet, RUC

Göteborgs universitet, Filmvetenskapen

Göteborgs universitet, Institutionen för kommunikation och lärande

Göteborgs universitet, Akademin Valand

Göteborgs universitet, Nordicom

Kultur i Väst

GR utbildning

Mediapoolen

Skolbibliotekscentralen

Center för skolvutveckling

Skolbio Göteborg

Multimediabyrån, Backatorpsskolan

Barnfilmskolan

ABF

Amnesty – skola för mänskliga rättigheter

Interaktiva rum

Medier & demokrati

Filmpedagogerna Folkets Bio