Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Filmpedagogerna tipsar: 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari

Just nu pågår Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Nästa år kommer MIK och Global MIL-week vara en del av denna mässa. Därför tänkte vi rekommendera en bok som binder samman dessa två. 21 Lessons for the 21st Century av Yuval Noah Harari. Hararis två tidigare böcker är starkt rekommenderad läsning för alla – Sapiens och Homo Deus. Denna bok är en fortsättning till sina föregångare men är inte en lika sammanhållen berättelse som sina föregångare. För Harari, är det just berättelserna som gör Homo sapiens till jordens härskare och det är människans förmåga att berätta, och engagera miljontals individer som är unikt för vår art. Denna bok fortsätter på det temat, men boken bygger på en samling av artiklar från flera olika tidskrifter och blir därför en rätt spretig berättelse som helhet. Å andra sidan, bokens titel antyder att det inte är en berättelse utan 21 lektioner. Därmed kommer vi till det som verkligen gör denna bok intressant. Nämligen att den ger många olika synsätt och tolkningsmöjligheter till var vi människor befinner oss just nu 2018 – och vart vi skulle kunna vara på väg.

När detta tips skrivs är Hararis lektioner en rätt deprimerande läsning. I Sverige bråkar partierna om vem som skall leda vårt land. I Europa har vi en stark politisk riktning mot nationalism, i USA likaså. Allt detta i en kombination till en gnagande känsla många av oss har; att allt står inte rätt till med klimatet och att det känns som att allas lika värde är en extremistisk åsikt.

Vilka berättelser behöver vi människor för att alla människor skall kunna se en ljus framtid framför oss? Det är där någonstans boken börjar med att konstatera att vi kanske för första gången som art inte har en gemensam mänsklig berättelse längre – ingen som pekar framåt. Men Harari är ingen domedagspoet. Han försöker beskriva var vi befinner oss just nu – hur vi hamnade här – men han försöker även att se framåt – hur kan vi som människor skapa en bra framtid för oss alla.

Varför ska man då t.ex. som lärare läsa just denna bok? Det finns flera anledningar. En är att boken berör väldigt många ämnen och mycket av det som man skall undervisa om i skolan. Boken ger väldigt många intressanta upplägg för egna lektionsupplägg i skolan. En annan anledning är att bokens fokus på vad som skall hända med de som t.ex. går i skolan nu, ger en pedagog många tankeställare till vad vi utbildar våra barn till.

Boken tar upp vitt skilda ämnen – historia, biologi, fysik, språk, filosofi, religion, samhällskunskap, teknik och matematik. Som läsare får man ny kunskap i dessa ämnen samtidigt som de kan kopplas samman på ett sätt där man till en början inte hade sett kopplingen. Undervisar man i dessa ämnen finns här mycket spännande att inspireras av och bra stoff till kommande lektioner.

Här finns även de delarna som är riktigt spännande utifrån en MIK horisont. Vilken typ av kunskaper och vilken typ av egenskaper kommer vara nödvändiga för oss människor i en nära framtid. Vilken värld är det vi utbildar våra barn till? Vilka kunskaper och egenskaper behöver vi vuxna ha i framtiden?

Nedan följer ett exempel från boken hämtat från TED:

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Det finns TV-serier där det kan vara svårt att plocka ut specifika delar ur. American Vandal är ett sådant exempel. För er som inte känner till denna serie är det en metadokumentär som är skapad som en True Crime-dokumentär. Vad som gjorde första säsongen så intressant var hur denna genrelek blev en intressant skildring av hur det är att vara ung idag. I detta fall, vilsenheten många unga män, som växer upp idag känner. Säsong 2 har en liten annan premiss. Denna säsong handlar om hur det är att gå på gymnasiet i en tid fylld av sociala medier. Att navigera genom sin skolgång är svårt som det är. Men hur påverkas man som elev av att det som händer gentemot en i skolan även läggs upp i sociala medier? Hur påverkas eleverna av att nätet aldrig glömmer?

Denna TV-serie är väl inte direkt något ni aktivt kommer använda i klassrummet. För pedagoger är den ändå intressant att se just som ett exempel på hur den ständiga närvaron av sociala medier påverkar eleverna. Vi kan förbjuda mobiler i klassrummet, men det kommer ändå inte förändra hur ständig närvaro av smartphones påverkar hur vi interagerar med varandra före och efter skolan.

Så har ni tillgång till Netflix, se gärna denna TV-serie. Då den är skapad för Netflix ligger hela andra säsongen ute och tillgänglig redan nu. Genom att den är berättad som en True crime TV-serie är den även spännande, och som åskådare vill man bara se vidare för att få se vem som låg bakom brottet. Detta kommer faktiskt låta konstigt, men TV-serien American Vandal är en av de bättre skildringarna av gymnasiet i populärkulturen. Kanske är det formatet som gör detta? Även det kan vara intressant att tala med elever om? Vad är det vi uppfattar som äkta och sant i dagens samhälle? Som lärare kan det ju kännas jobbigt att se på en serie som utspelar sig på ens arbetsplats. En av de saker som gör American Vandal sevärd även för lärare är att den kan ge en inblick i hur arbetsplatsen ser ut, utifrån elevernas perspektiv.

Kort infofilm om Skapande skola

Kort infofilm om Skapande skola

Häromveckan fick vi förfrågan om att göra en kort informationsfilm om våra Skapande skola-projekt. Kanske är det fler som är nyfikna på upplägg och innehåll? Känner du någon kultursamordnare, rektor eller lärare på en grundskola som kan vara intresserad?

MIK-företrädare samlades i Kungälv

MIK-företrädare samlades i Kungälv

Under två dagar samlade vi några av Sveriges främsta aktörer inom media, digitalisering och mänskliga rättigheter på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. För första gången fick myndighet, bransch, akademi och utbildning mötas för att prata om möjligheter, svårigheter och för att få inspiration, nya kontakter och mer kunskap om medie- och informationskunnighet, MIK.

Syftet var att förbereda inför nästa års Global MIL Week som kommer att äga rum samtidigt som Bok & Bibliotek och MEG i Göteborg – och resultatet blev över förväntan! Kunniga, nyfikna och framåtsyftande samtal ledde till en gediget förslag till hur Global MIL Week 2019 skulle kunna utformas och potentiellt innehåll.

Varmt tack till alla deltagare och föreläsare för två fantastiska dagar!

 

Förhandsgranska(öppnas i en ny flik)

MIK införs på policynivå i EU

MIK införs på policynivå i EU

Hej Fredrik! Precis innan semestern var du i Bryssel, vad gjorde du där?

– Det var möte med EU-kommissionens expertgrupp Media Literacy Expert Group, MLEG.

För den som inte känner till begreppet sedan tidigare: Vad innebär ”media literacy”?

– Det handlar om att förstå och behärska olika medier. De olika medierna är som olika språk som vi behöver behärska för att förstå och kommunicera med vår omvärld. ”Media literacy” handlar alltså om kunskapsfältet media och hur medier kan användas för att påverka oss på olika sätt.

Vilka fler ingår i expertgruppen och vad handlade mötet om?

– Det är många från byråkrati och regeringstjänstemän, samt mindre aktörer som vi, Filmpedagogerna Folkets Bio som är en ideell förening. Temat för träffen var något som är väldigt aktuellt just nu, nämligen desinformationen och dess roll; det som i vardagstal brukar kallas för fake news – ett begrepp som inte borde användas eftersom det ofta används för att beteckna nyheter någon inte tycker om.

Vill du kort berätta om någon viktig punkt som togs upp?

– En High Level Expert Group hade skrivit en 40-sidig rapport på temat för mötet och beskrev där betydelsen av undervisningens roll i sammanhanget media literacy. Där formulerades behovet av att vidga begreppet ”media literacy” och föra in UNESCOs begrepp ”media and information literacy” (medie- och informationskunnighet, MIK, på svenska) som omfattar såväl utbildning, forskning som kultur. De här frågorna berör alla i samhället och därför behövs ett begrepp som kan användas på alla nivåer och i alla kategorier. De beskrev också att ett av de största problemen idag är att organisationer, departement och institutioner agerar i silos utan kontakt med varandra och att vi behöver se på hela samhället och dessutom att sluta tala om teknik i första hand, utan istället värderingar, om digital humanism, det vill säga att sätta människan i centrum. Så expertgruppen föreslog för kommissionen att använda MIK-begreppet för att bättre kunna diskutera digitaliseringen och hela samhällsutvecklingen.

Hur fick Filmpedagogerna Folkets Bio förfrågan om att vara med i expertgruppen?

– De hörde faktiskt av sig till oss 2012, efter att vi blivit partners med UNESCO 2010, och bad oss berätta om vårt samarbete och hur vi arbetar. Sedan dess ingår vi där.  Det är ett erkännande och nu är ju MIK-begreppet (eller MIL på engelska) bekräftat på policynivå i EU. Det ska bli spännande att följa och delta i utvecklingen framöver.

Expertgruppens rapport hittar du här.

När de vetgiriga tystnar…

När de vetgiriga tystnar…

Vi kunde nästan höra en knappnål falla, om det inte varit för fläkten och knapprandet från tangentbord som frenetiskt antecknade det våra föreläsare delade med sig av. Förmiddagsseminariet ”GDPR och skolan” lockade till en fullsatt biosalong med fantastiska gästföreläsare.

Hans Kalldal, informationsexpert som hjälpt internationella börsbolag med GDPR-implementering och som har arbetat inom försvarsmakten, inledde med talade bilder, tydlig information och levande berättelser. Eva Marsh, styrelseordförande tillika rektor för Backatorpsskolan och med gedigen erfarenhet inom skolans digitalisering, delade med sig av sina erfarenheter och lärdomar, konkreta exempel, mallar och tips utifrån hur GDPR påverkar skolans verksamhet. Förmiddagen avslutades med en öppen frågestund som omfattade allt från e-privacy och nakenbilder till specifika appar som används i undervisningssammanhang. I ärlighetens namn tror jag inte att vi hade kunnat avsluta terminen på ett bättre sätt. Vi är så tacksamma för att våra gästföreläsare ville ställa upp och för alla vetgiriga som ville komma!

Detta evenemang var en del av MMM*-nätverkets verksamhet som vi bedriver inom ramen för vårt kulturstrategiska uppdrag om MIK i Västra Götalandsregionen. (*MMM står för Möten med MIK, se representerade institutioner och organisationer längst ner i inlägget).

Stort tack för en inspirerande förmiddag där ni skapade en positiv och trevlig stämning. Hans sammanfattade GDPR på ett fantastiskt överskådligt sätt. Tänkt om vi fått det för två år sedan… Hans föreläsning borde komma fler skolor till nytta tänker jag. Snyggt presenterat med bilderna, lagom ”avskalat” också. Bra mix med verkligt exempel.

Hans och Eva var duktiga föreläsare som gjorde ett svårt ämne begripligt och väckte många tankar hos oss.

Tack för en alldeles ypperlig förmiddag! Bra och tydligt från båda föreläsarna.

Tack för materialet och 2st inspirerande föreläsningar. Mycket uppskattad!

Tack för en mycket trevlig och matnyttig förmiddag hos er idag. Riktigt bra program och goda körsbär! Hans informativa och tydliga första del, med fokus på personen lagen är till för samt Evas inblick i verkligheten på en skola. Och så lite problematisering och tid för på slutet. Gav mycket! Tummen upp! Fin MIK-film dessutom!

Nästa MIK-föreläsning är den 11/10 på Borås Högskola. Temat för den dagen är ”MIK, digitalisering och demokrati”.

Trevlig sommar, önskar Filmpedagogerna!

Ps. Är du nyfiken på vad MIK, eller medie- och informationskunnighet, är? Vi har gjort en kort informationsfilm på 90 sekunder. Klicka här för att se den!

Medlemmar i MMM-nätverket:

Högskolan i Borås

Högskolan i Skövde

Högskolan i Väst

Göteborgs universitet, RUC

Göteborgs universitet, Filmvetenskapen

Göteborgs universitet, Institutionen för kommunikation och lärande

Göteborgs universitet, Akademin Valand

Göteborgs universitet, Nordicom

Kultur i Väst

GR utbildning

Mediapoolen

Skolbibliotekscentralen

Center för skolvutveckling

Skolbio Göteborg

Multimediabyrån, Backatorpsskolan

Barnfilmskolan

ABF

Amnesty – skola för mänskliga rättigheter

Interaktiva rum

Medier & demokrati

Filmpedagogerna Folkets Bio

Medie- och informationskunnighet på 90 sekunder!

Medie- och informationskunnighet på 90 sekunder!

Det är inte alltid lätt att summera vad medie- och informationskunnighet (MIK) är, så vi har gjort en kort informationsfilm som du kan spana in! Önskar du något förtydligande eller kanske en lite mer fördjupande film inom något av områdena som du kan använda i undervisningen eller med kollegor? Kommentera inlägget längre ner på sidan eller maila till julia@filmpedagogerna.se

PS. En textad version är på väg!

Seminarium om GDPR och skolan

Seminarium om GDPR och skolan

Känns det som att du sliter ditt hår så fort GDPR kommer på tal? Eller undrar du vad EU:s nya dataskyddsförordning handlar om och hur den skiljer sig från PUL? Om du dessutom jobbar i skolan har vi ordnat ett kostnadsfritt seminarium följt av öppen frågestund med två experter.

Du hittar inbjudan och anmälan i länkarna nedan:

GDPR och skolan pdf

Facebook-event

Julia är tillbaka!

Julia är tillbaka!

Nu är vi full styrka igen! Julia Lagergren är tillbaka efter föräldraledigheten och nu spurtar vi vidare i vårvädret!

Just nu förbereder vi höstens förberedelsekongress inför nästa års Global MIL Week (som äger rum i Göteborg), och vårens fortsatta Skapande skola-projekt såklart! Det är många som efterfrågar källkritiksföreläsningar, #metoo och MIK under vårterminen, men vi fortsätter även med t.ex. föreläsningar inför det stundande valet, sagor och myter, sociala medier och reklam. Hör av dig om du vill boka in något under hösten!

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Ny höst med Filmpedagogerna Folkets Bio!

Höstterminen är i gång. Filmpedagogerna är ute på skolor i hela landet och föreläser och arbetar med filmskapande. Främst rör det källkritik, internet och sociala medier, vi och dom samt MIK (Medie- och InformationsKunnighet) och mänskliga rättigheter.

Vi tänkte därför passa på att dela med oss av några boktips som berör ämnen vi föreläser om – böcker som inspirerat oss.

Först ett skönlitterärt tips: ”Vi mot er” av Fredrik Backman. Titeln i sig anspelar på varför denna bok är så bra att använda i undervisningen. Boken är en uppföljare till ”Björnstad”. ”Vi mot er!” kan läsas fristående och kan ligga till grund för undervisning av flera anledningar.

Det enklaste skälet är att bokens tilltal är så allmängiltigt att både unga och gamla kommer gripas av denna berättelse. I en liten kommun någonstans norröver brinner folket för sin ishockey. Men ishockeyn ger egentligen endast ett driv och en ram åt berättelsen som egentligen handlar om kärlek och hat och om politik. Boken problematiserar hur vi ser varandra – hur vi ser på våldtäktsoffer, homosexuella, fattiga, rika, kvinnor och män. Fredrik Backman lyckas i denna bok väcka frågor som kräver ständig diskussion i skolan. Vad är manligt? Vad är kvinnligt? Varför hatar vi? Vilka normer är det som påverkar vårt samhälle? Hur efterlevs de normerna? Hur ser vi på de som bryter mot normerna? Hur skapas ett vi och dom – eller om vi så vill: ett ”Vi mot er”?

Utöver att mana till diskussion kan denna bok även ligga till grund för att låta eleverna upptäcka och undersöka symbolspråk, bildspråk och genreväxlingar. Värt att även dyka djupare i är hur Backman skapar spänning och närvaro genom en berättarteknik som både följer en filmisk dramaturgi och ger de typiskt litterära återblickarna vilket skapar en mångfasetterad gestaltning av karaktärerna.

Bokens teman tas upp i flera av våra föreläsningar t.ex.: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Nästa boktips: Katarina Wennstams ”Flickan och skammen”, en reportagebok som har flera beröringspunkter gemensamt med ”Vi mot er”. Båda böckerna behandlar de bakomliggande orsakerna till hur skillnader mellan grupper av människor skapas och upprätthålls. ”Flickan och skammen” handlar om mekanismerna bakom och konsekvenserna av slutshaming (ett ord vi inte har någon bra motsvarighet till i svenskan). Boken ger oss dels en faktafördjupning som skapar förståelse för de strukturer som möjliggör förtryck av kvinnor, dels den personliga berättelsen om hur det är att som kvinna leva med fenomenet slutshaming. Hur skapas de osynliga normerna och reglerna som påverkar varje kvinnas liv? Hur kontrolleras kvinnors sexualitet i vårt samhälle? Vilka skillnader finns i hur vi ser på mäns respektive kvinnors sexualitet – och hur upprätthålls dessa skillnader genom slutshaming?

Wennstams ”Flickan och skammen” kan ses som en ytterligare fördjupning av hennes tidigare verk som bland annat behandlat att våld mot kvinnor ofta kan kopplas till sexualitet. De frågor ”Flickan och skammen” berör är rykande aktuella i skolans värld. Dessa frågor berör även vi i våra föreläsningar om: Sociala medier, Källkritik, Vi och Dom, Manligt och Kvinnligt samt Sagor och Myter.

Det sista boktipset är Timothy Snyders bok ”Om tyranni : tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet.” Boken är en kort och koncis skrift om hur vi alla kan motverka den tyranni som drabbade Europa under 1900-talet. Idag 2017 finns tendenser i Europa och USA som visar på att samma tyranni som drabbade Europa på 30-talet åter kan göra sig gällande. Vilka lärdomar kan vi dra av historien? Den första lärdomen är enkel: Lyd inte i förväg! Med andra ord – ge inte upp dina mänskliga rättigheter till en auktoritär rörelse. Engagera dig och kämpa emot tyranniet, innan det är försent.

Utifrån detta tema arbetar vi med MIK (Medie- och InformationsKunnighet) med både unga och vuxna. Våra föreläsningar som berör hotet mot de mänskliga rättigheterna är: Sociala medier, Källkritik, Vi och DomMänskliga rättigheter, MIK-föreläsning.

Så gör gärna som ytterligare en av Timothy Snyders 20 uppmaningar mot Tyranni: Läs en bok! (Gärna någon av boktipsen ovan.)

Och kom gärna på föreläsningar hos Filmpedagogerna.