Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

Filmpedagogerna tipsar: YouTube rewind

 

https://www.youtube.com/watch?v=YbJOTdZBX1g

Varje år sammanställer YouTube vad som var populärt under året. Sammanställningsfilmen, som i sig är en av årets populäraste (i skrivande stund 119 miljoner visningar på 6 dagar) är veckans pedagogiska tips. Filmen är intressant att titta på tillsammans i klassen och diskutera vad som var populärt under 2018. Vilken musik var populärast 2018; vilka var de stora trenderna; Vilka var de personerna som var populärast på YouTube 2018?  I samtal med eleverna kan det säkert framkomma att vissa stora fenomen/personer saknas. Detta kan vara en spännande inledning till diskussion om vilken information YouTube med sitt moderbolag Google/Alphabet visar eller inte visar för oss.
Vidare kan vi reflektera kring att många av de populäraste personerna, låtarna och trenderna är helt okända för våra elever – som ändå tillbringar många timmar på YouTube. Detta kan utgöra inledningen till en spännande diskussion om hur och vad vi upplever som populärt – i vår stad, i vårt land, i vår region och i vår världsdel.

Förutom filmen – sammanställer även YouTube året på denna sida – där man kan se de klipp som refereras till i filmen.

https://rewind.youtube/

Vill ni veta vad som var populärt i Sverige 2018? Då kollar ni in här:

https://www.youtube.com/playlist?list=PL5Cca4wLaXD3uC0G0NUepuYBbcFqtq-OZ

Vill ni få en översikt över vad folk sökte efter på Google i Sverige 2018 kan ni se detta här: https://trends.google.co.uk/trends/yis/2018/SE/

Här är ett klipp från TED, som vi använder mycket i undervisningen om Google och de sökresultat de ger oss – med Andreas Ekström.

https://www.youtube.com/watch?v=_vBggxCNNno

Vi vill även passa på att med detta årets sista tips önska er en God jul och ett Gott nytt år, så ses vi 2019!

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983

Filmpedagogerna tipsar: Cold war och 1983


Senaste veckorna har vi tipsat om sådant som berör våra föreläsningar: Skapande skola, Shakespeare, Normer och Värderingar, Käll kritik och Sociala medier. Veckans tips berör alla dessa teman. Båda tipsen har med Polen att göra. Just nu går filmen Cold war på bio och den 30:e november hade en av Netflixs nya utlandssatsningar premiär – TV-serien: 1983.

https://www.youtube.com/watch?v=NtKnA9Ua4Mw

 


På samma sätt som regissören Pawlikowskis föregående film Ida, är Cold war ett mästerstycke i filmfotografi samt i musikanvändande, så bara detta gör filmen väl värd att se. I skolan kan Cold war dessutom analyseras utifrån att filmen är en nytolkning av Shakespeares Romeo och Julia. Men det som framförallt gör Cold war särskilt intressant är att filmen lyckas med ett svårt konststycke. Nämligen det att visa på varför kommunismen var ett förödande system. Och då menar jag inte förödelse i termer av hur många som dödades på grund av kommunismen utan på grund av att ett förtryckande system är förödande genom att det dödar människors frihet. I ett land som Sverige betyder frihet något annat än i kommunismens Polen – enkelt handlar det om skillnad mellan; å ena sidan friheten att få fullgöra sin egen potential; å andra sidan friheten från andras bestämmanderätt (positiv och negativ frihet). När man lever i ett förtryckande system, såsom kommunistisk diktatur, så handlar frihet om att få leva sitt liv så som man själv vill, med vem man vill och inte så som staten bestämt att man skall leva. Frihet blir en fråga om liv och död och inte primärt en fråga om (val)frihet. För elever som inte är insatta i stalinism kan man som lärare hjälpa till att sätta filmen i kontexten som rör kommunismens verkningar i Öst- och Centraleuropa, då filmen inte uppenbart förklarar detta utan istället låter tittarna flyta in i berättelsen tillsammans med en Romeo, en Julia och en stat som står i vägen för friheten och därmed omöjliggör kärleken.

1983 Foto: Krzysztof Wikto

1983 är en TV-serie som är en av Netflix satsningar på att göra serier runt omkring i världen. Serien är regisserad av fyra polska kvinnor (och jag kan göra en disclaimer att jag är släkt med två av dem). Manuset är skrivet av en amerikan, men utspelar sig i ett alternativt Polen. Tv-serien utspelar sig i ett alternativt universum. Ett universum där det 1983 skedde en rad terrorattentat i Polen. Dessa ledde till att muren aldrig föll. Därmed regerar Sovjetunionen och kommunismen fortfarande i östra delarna av Europa. Handlingen utspelar sig mestadels 20 år senare – 2003 i ett Polen där kommunistpartiet med hjälp av säkerhetspolis, militär och vanlig polis styr landet med hjärnhand. Ett Polen där kyrkan, som utgör samma enorma kraft om idag, har allierat sig med kommunistpartiet.
TV-serier som handlar om en alternativ verklighet är intressanta då de ger möjlighet till att studera vår samtid. Hur ser dagens Polen/Europa ut och jämfört med TV-seriens?
1983 ger oss möjlighet att jämföra dagens fria liberalkonservativa Polen med ett kommunistiskt Polen. Serien ger oss även andra intressanta tankeställare som: hur hade dagens sociala medier fungerat i en värld där övervakning sköts av staten? Vad vore skillnaden mot hur privata företag som Google, Facebook mfl samlar data om sina användare idag? På ett liknande sätt som i Cold War, behandlas ju frågan om hur det är att leva under kommunismen och vad som händer med invånarna i ett sådant system. TV-serien visar visserligen en alternativ verklighet men väcker samtidigt nyfikenhet kring grannlandet Polens nutidshistoria och dess påverkan på vår samtid: Vad har hänt på riktigt? Vad sker just nu? Och vad är helt hopdiktat av en amerikansk manusförfattare? Kan man vara källkritisk till en serie som utspelar sig ett alternativt universum? Man kan faktiskt öva på källkritik just genom en sådan serie. För genom att serien målar upp en alternativ värld jämför vi hela tiden med vår värld. Man kollar upp och jämför saker, kollar källor helt enkelt och samtidigt får man öva sig i att värdera källor. Hur kan man lita på källor skrivna på ett, för eleverna ofta, okänt språk?

https://www.youtube.com/watch?v=1Is8d_FnMTg


Cold war kan ni se på bio just nu – t.ex Hagabion.

1983:s alla avsnitt kan ni se just nu på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

Filmpedagogerna tipsar: X & Y – SVT Edit: Kan Andrev få en vän? – PK-mannen säsong 2

 

Under hela året har Filmpedagogerna fortsatt sitt arbete med att föreläsa om Normer och värderingar 2.0. Det är en föreläsning som haft stor efterfrågan. Vi har fortbildat såväl skolpersonal som klasser. Behovet att samtala om normer och värderingar i skolan har inte minskat, snarare ökat. Det innebär att arbetet fortsätter, och hela tiden utvecklas. Senaste veckorna har de kommit flera filmer och TV-serier som berör frågorna kring normer och värderingar. Innehåll som man kan tala om i skolan.

I vår föreläsning använder vi klipp från föregående säsongen av PK-mannen. Nu har en ny säsong kommit. Det är en säsong som är färgad av #metoo hösten. Det finns en hel intressant material att tala om och diskutera i klassrummet. Speciellt avsnitt 1 och 5 rekommenderas för visning och samtal. Avsnitten är ca 14 minuter långa så de passar utmärkt till ett lektionstillfälle.

https://urplay.se/serie/208903-pk-mannen

Vi talar om könsnormer i vår föreläsning och talar en hel del om hur män mår, hur de umgås och hur manlig gemenskap ser ut. SVT Edit (som vi också använder i föreläsningen) har just gjort en kortfilm på det temat – Kan Andrev få en vän? Kortfilmen handlar om hur män umgås och vad som händer när män får familj och barn, behåller man då den manliga vänskapen? Filmens Andrev är Andrev Walden som utifrån egna erfarenheter fördjupar sig i frågan och belyser den genom tesen att män behöver ritualer för att umgås tillsammans. Även detta program är relativt kort på 26 minuter och passar för visning och samtal i klassrummet.


https://www.svtplay.se/video/20080938/edit/edit-kan-andrev-fa-en-van?start=auto

På bio går just nu Anna Odells nya film X & Y. Det är en film som ställer massor av frågor kring Normer och värderingar, om manligt och kvinnligt, om sant eller falskt, om konst eller inte konst och var går gränsen mellan offentligt och privat.  X & Y är ingen lätt film. Den ställer många frågor samtidigt och den följer inga gängse normer för varken spelfilm eller dokumentär. Det är en film som är intressant att se och diskutera utifrån normer och värderingar. Skall man se den med elever så bör man verkligen ha sett den själv först. För det är ändå ni som pedagoger som vet om den kan fungera med era elever. Det är en film som kommer väcka känslor hos er som åskådare och det är en stor fördel att man själv får reflektera över dessa känslor innan man talar med eleverna om filmen.

https://www.youtube.com/watch?v=j_ZVcZtZfew

Filmen kan ni se på bio i hela landet. Bor ni i Göteborg kant.ex. se den på Hagabion och därefter diskutera den på Hagabions Café.

Ni kan även boka in oss för föreläsningen Normer ochVärderingar 2.0.

Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Filmpedagogerna tipsar: Skräckhistorier/Creeped out

Inom media börjar nu den s.k. Halloween-säsongen. Det är den tiden på året då bio och inte minst streamingtjänsterna flödar över av skräckberättelser. Klassiker återkommer, eller görs i nya versioner.
Netflix släpper nu TV-serien Skräckhistorier/Creeped out. Den fungerar alldeles utmärkt i skolan – från lågstadiet till högstadiet. Serien är en antologiserie, dvs en serie med avslutade avsnitt. Den påminner om den brittiska antologiserien Black Mirror fast för barn/ungdomar. Netflix har tom varit så snälla att de dubbat serien så barn som inte är läskunniga kan se den. Men är den något bra? Ja det är den. På samma sätt som Black mirror så har tar den upp aktuella ämnen kring t.ex. teknologi och ur det påverkar barn/unga och deras liv.
Första avsnittet handlar t.ex. om en ny smartphone som tar över en tjejs liv. AI:t i mobilen börjar bestämma och posta saker som tjejen inte vill. Ungdomars värsta mardröm – tänk om allt jag gör kan styras av en apparat som vet allt om mig?
Denna serie har många fördelar till arbete i skolan.

  1. Den tar upp intressanta ämnen värda att prata med eleverna om.
  2. Avsnitten är korta – ca 25 minuter – passar utmärkt till en lektion.
  3. De är dramaturgiskt klockrena och därför passar de utmärkt att använda till lektioner om dramaturgi-början-mitten-slut, litterära karaktärer, berättar vändpunkter, sagans struktur och funktioner.
  4. Man ges möjligheter att prata om vilka rädslor dagens unga har.

Av en ren tillfällighet så kommer vi även vara ute på skolor och göra skräckfilm de närmaste månaderna. Skulle ni vilja ha ett skapande skola projekt med inriktning skräck så kan ni läsa mer här:

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Filmpedagogerna tipsar: American Vandal säsong 2 på Netflix

Det finns TV-serier där det kan vara svårt att plocka ut specifika delar ur. American Vandal är ett sådant exempel. För er som inte känner till denna serie är det en metadokumentär som är skapad som en True Crime-dokumentär. Vad som gjorde första säsongen så intressant var hur denna genrelek blev en intressant skildring av hur det är att vara ung idag. I detta fall, vilsenheten många unga män, som växer upp idag känner. Säsong 2 har en liten annan premiss. Denna säsong handlar om hur det är att gå på gymnasiet i en tid fylld av sociala medier. Att navigera genom sin skolgång är svårt som det är. Men hur påverkas man som elev av att det som händer gentemot en i skolan även läggs upp i sociala medier? Hur påverkas eleverna av att nätet aldrig glömmer?

Denna TV-serie är väl inte direkt något ni aktivt kommer använda i klassrummet. För pedagoger är den ändå intressant att se just som ett exempel på hur den ständiga närvaron av sociala medier påverkar eleverna. Vi kan förbjuda mobiler i klassrummet, men det kommer ändå inte förändra hur ständig närvaro av smartphones påverkar hur vi interagerar med varandra före och efter skolan.

Så har ni tillgång till Netflix, se gärna denna TV-serie. Då den är skapad för Netflix ligger hela andra säsongen ute och tillgänglig redan nu. Genom att den är berättad som en True crime TV-serie är den även spännande, och som åskådare vill man bara se vidare för att få se vem som låg bakom brottet. Detta kommer faktiskt låta konstigt, men TV-serien American Vandal är en av de bättre skildringarna av gymnasiet i populärkulturen. Kanske är det formatet som gör detta? Även det kan vara intressant att tala med elever om? Vad är det vi uppfattar som äkta och sant i dagens samhälle? Som lärare kan det ju kännas jobbigt att se på en serie som utspelar sig på ens arbetsplats. En av de saker som gör American Vandal sevärd även för lärare är att den kan ge en inblick i hur arbetsplatsen ser ut, utifrån elevernas perspektiv.

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna! Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Välkommen till en spännande höst med Filmpedagogerna! Amerikanska presidentvalet, Källkritik och andra föreläsningar

Sommaren är slut, skolan börjar och en ny spännande termin väntar med Filmpedagogerna. Det har varit en intressant sommar med Brexit, ett nationalistiskt Almedalen samt att man i USA valt fram de två stora partiernas presidentkandidater. Allt detta kommer märkas i vårt utbud i höst.

Som vanligt så kommer vi låta det amerikanska presidentvalet färga av sig på våra föreläsningar. Man kan få Reklamföreläsningen, Nyheter samt Vi och dom med inriktning Amerikanska presidentvalet. Så om ni arbetar med valet hjälper vi er gärna!

I våras lanserade vi vår nya föreläsning Källkritik. Efter Brexit ,där politiker hävdade att fakta är upp till betraktaren samt liknande uttalanden i USA kring presidentvalet, känns denna föreläsning oerhört viktig.

På tal om källkritik: Den fantastiske komikern John Oliver hade detta mycket pedagogiska inslag i sitt program:

Det är skillnad på att tro att saker är på ett visst sätt och fakta. Det är även skillnad på att känna att saker är på ett visst sätt och fakta. John Oliver visar verkligen upp dessa skillnader. Det oroande är att liknande tendenser ofta förekommer även i Sverige – i svensk debatt – ofta kring invandring, men minst lika ofta kring skolan.

John Oliver gjorde även detta genomtänkta inslag om forskning och undersökningar och hur de används i dagens media. Även detta är något vi tar upp i Källkritiksföreläsningen.

En fråga som många svenskar, oavsett politisk hemvist, frågar sig är: Hur kan ens Trump vara presidentkandidat i USA? Hur kan någon som så uppenbart ljuger, är så djupt okunnig om ekonomi, utrikespolitik och säkerhetspolitik bli presidentkandidat?

Andrew Valden tror att det kan bero på hur Trump med hjälp av en effektiv retorik skapat ett vi och dom-tänk som går hem hos många röstare. Läs hans text här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23248866.ab

Kom gärna på Retorik-föreläsning för att lära er mer om hur man kan använda retorik i film, politik och reklam/propaganda. En del av detta tas även upp i källkritiksföreläsningen.

Andrev Walden skrev i sommar även en annan mycket klok text som berör mycket av de jag skriver om ovan; en text om vad vi tror, hur verkligheten ser ut och vad som händer då det vi tror oss veta möter fakta. Givetvis en grund för källkritiskt arbete. Även detta möter ni i Källkritiksföreläsningen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23103290.ab

Våra övriga föreläsningar finns kvar. In love with Shakespeare är ett jubileumsår som detta lika aktuell som förut.

Basföreläsningen om filmens språk,   Helfilmsanalys,   Filmhistoria,   Filmmusik och musikvideos,   Bok till film – film till bok,   Sagor och myter,   Kvinnor män i media,   Sociala medier i skolan samt Historia och Film finns alla kvar och är uppdaterade. Så kom och möt hösten med oss hos Filmpedagogerna!

Om hot mot demokratin, ”det fria ordet” och Källkritik.

I helgen var det stora överlastnings attacker mot flera mediers internet-sidor. Beroende på lite vilken info du har om hur datorer, nätverk och internet fungerar – så drog man lite olika slutsatser. Vissa kallade det hela för ”attacker mot det fria ordet”, vissa hävdade att det var en rysk attack, vissa hävdade att det var en övning för att se hur sårbara våra informationskanaler är i dessa tider.

Låt oss bena ut det hela lite. Attacker mot det fria ordet? Kanske, men föga troligt. Attacker mot vissa mediehus med dålig IT-säkerhet? Jajemensan. Vilka hävdar att det var attacker mot det fria ordet? Jo, samma mediehus som blev attackerade, samt andra journalister i deras närhet. Men har journalisterna verkligen gjort bra källkritik i sådana fall? Läs gärna dessa texter från diverse IT-experter såsom Jack Werner m.fl

http://www.di.se/artiklar/2016/3/20/recorded-future-attacken-kan-ha-varit-uppvisning/

http://www.unt.se/uppland/uppsala/yttrandefriheten-inte-hotad-sakerhetsexpert-om-it-attacken-4163971.aspx

http://www.metro.se/kolumner/varfor-skulle-nagon-vilja-tysta-nattidningar-har-ar-ett-forslag/EVHpct!FIUFfxfbMsMk/

https://www.facebook.com/notes/leif-nixon/beh%C3%A5ll-edert-lugn/10153501673873424

Det spännande med dessa attacker att de sätter just fingret på hur vi införskaffar information i dagens samhälle. Vilka källor går vi till? När går vi till dessa källor?

För attacken visade på en sak. De källor många söker sig till när något sådant här händer är de stora mediehusens webbtjänster. När alla dessa ligger nere – vart söker man information då? Förmodligen lär du nå samma mediehus via sociala medier. Du lär även få information från radio, samt beroende på hur attacken ser ut TV. Lägg dock märke till att det inte kan vara digital TV och radio. Sveriges IT-säkerhet hos mediebolag verkar låg. Ju mer vi digitaliserar alla viktiga samhällsfunktioner – ju större fara att några av dessa kommer slås ut vid en större, mer storskalig attack – så länge man inte är medveten om riskerna.

Läs även gärna detta debattinlägg om att vi kanske borde ha en digital haverikommission över det inträffade:http://digital.di.se/artikel/sverige-behover-en-it-haverikommission

Vilket för oss vidare mot källkritiken. Denna källkritik som finns med i nästan alla skolans ämnen. Denna källkritik som med dagens enorma informationsflöde blir allt svårare att applicera för många. För klassisk källkritik, är ju en sak, men hur är du källkritisk på internet, i sociala medier, när du ser på filmer, dokumentärer, TV-nyheter? När du har texter där du har svårt att pausa och ständigt vara källkritisk. Som en liten hjälp erbjuder nu vi en föreläsning som hjälper elever och lärare att just öva och arbeta med källkritik på internet, i TV, Film och andra medier som eleverna konsumerar.

Läs mer om vår föreläsning här!

I denna föreläsning tar vi upp frågor som källkritik på t.ex. internet med hjälp av UR och deras programserier Är det sant? Och Källkritik.

Vi arbetar med Medierådet MIK-satsning. Vi använder även tips och tricks från föreläsare som Andreas Ekström och Jack Werner.

V rekommenderar även väldigt varmt denna tjänst till alla lärare i SO-orienterade ämnen: http://unfiltered.news

En tjänst där ni kan se hur informationsbubblorna ser ut land för land.

Vi vill även passa på att tipsa om dessa råd kring rapportering om terrordåd:

https://www.wnyc.org/story/breaking-news-consumers-handbook-terrorism-edition/

(Tack Jack Werner för tipset!)

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 09.43.18