Ny informationsfilm om MIK

Ny informationsfilm om MIK

Om du är intresserad av eller kanske till och med har varit på någon föreläsning om MIK, eller medie- och informationskunnighet, så kan du ha sett vår korta, animerade informationsfilm på 90 sekunder. Nåväl, vi bestämde oss för att förnya den och har gjort två nya versioner, en på svenska och en på engelska, som finns på vår Vimeo och på YouTube nu. Den svenska versionen har textning, medan den engelska kommer få text inom kort.

Vi har ett uppdrag från Västra Götalandsregionen att sprida kunskap om MIK genom föreläsningar och fortbildningar för till exempel bibliotek, förvaltningar och folkhögskolor. Vi har även arrangerat (och varit föreläsare) på konferenser tillsammans med universitet, högskolor, myndigheter (Statens medieråd och Svenska filminstitutet), regioner och viktiga aktörer (som Medier och demokrati och Mediapoolen) utifrån olika teman inom MIK, såsom spel, nyhetsmedier och filmmusik.

Är du kund eller medborgare?

Är du kund eller medborgare?

Är du kund eller medborgare? Vill du skyddas eller stärkas? I slutet av maj 2014 hölls det första ”European Media and Information Literacy Forum” i Paris. Underrubriken var ”Global Alliance for Partnerships on Media and Information Literacy”. Den är det första stora försöket att närma EU och FN i frågor om medie- och informationskunnighet, MIK. 

Från våra nordiska grannländer skickade man många kollegor från både myndigheter och organisationer. Förutom Nordiska Ministerrådets Per Lundgren var de enda svenska representanterna Ulla Carlsson vid Nordicom och Johan Holmberg och Fredrik Holmberg vid Folkets Bio Filmpedagogerna. Det stämmer till eftertanke. Vadan detta kompakta svenska ointresse för ett så viktigt evenemang?

Förvisso har Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen rapporterat om ATT konferensen ägde rum, och citerat några deltagare. Och kanske kan man se konferensen mer som en viljeyttring än en konkret manifestation av politiskt mod och handlingskraft, men den fäster strålkastarljuset på oerhört viktiga förhållanden i våra samhällen idag tyvärr även bristen på engagemang från svensk sida.

European Media and Information Literacy Forum är intressant för utvecklingen av synen på vilka kunskaper som är nödvändiga för medborgare idag och i framtiden. Både FN och EU tar sitt avstamp i utbildningssystemet även om det naturligtvis handlar om alla medborgare i hela samhället. Vuxna och äldre resonerar man om lite i förbifarten. Det är som att man givit upp om de äldres öde och nästan enbart fokuserar på barn och ungdomar. Tyvärr sker det alldeles för lite även bland de yngre och arbetet går förfärande långsamt. Därför är konferensen ändå ett lovande initiativ för att försöka skapa en samsyn på hur vi skall gå till väga. 

Vad är då MIK? Globalt sett, I ett Europeiskt perspektiv, i Norden och i Sverige?

I dagarna släpptes en ny bok av Nordicom: Medie- och informationskunnighet i Norden. Professor Ulla Carlsson skriver ett bra förord men även en introduktion med rubriken: ”Varför är medie- och informationskunnighet så viktigt?” Det är mycket bra och borde vara obligatorisk läsning för alla som är intresserade av samhällsfrågor i allmänhet och utbildningsfrågor i synnerhet. Inte minst politiker och beslutsfattare. 

Nedan citeras det sista stycket i Jon Dunås efterföljande kapitel med titeln Medie- och informationskunnighet i de nordiska länderna. Det är klargörande för det internationella perspektivet, och belyser även var vi står i Sverige.

UNESCOs och EU:s olika begrepp.

De olika begreppen kan när de används vart och ett ha olika betoning och omfattning beroende på sammanhang och syfte. Men media and information literacy (MIK), som UNESCO använder, är som begrepp generellt sett ändå vidare än media literacy och digital literacy(competence, skills), som används i EU-sammanhang och som båda ryms inom det första begreppet. MIK inbegriper såväl medier som andra informationskanaler, och analoga som digitala former. Utgångspunkterna för hur begreppen används skiljer sig också åt, även om de i vissa delar också tangerar varandra. 

UNESCO utgår från ett medborgar- och demokratiperspektiv och åsikts- och yttrandefrihet som en grundläggande mänsklig rättighet. MIK ses som en förutsättning för att medborgarna till fullo ska kunna ta del av denna rättighet.  I EU-sammanhang är ledorden i huvudsak innovation och tillväxt, social inkludering, konsumentskydd och skydd av barn och unga. Europarådets användning av begreppet media literacy har beröringspunkter med såväl UNESCOs (medborgarperspektivet) som EU:s (den digitala klyftan, skydd av barn och unga). ”

Jon Dunås i Medie- och Informationskunnighet i Norden (Nordicom 2014)

(Underligt är att inte Folkets Bio Filmpedagogerna alls är nämnda i denna skrift eftersom vi lyfts fram som ett av fyra goda exempel i den europeiska undersökningen MIL Policies in Europe, se nedan.)

Protect – Empower 

Det sades mycket intressant och spännande på konferensen i Paris, och jag skall citera några talare nedan, men frågan är om inte det viktigaste med mötet var att det blev en diskussion om definitionen om synen på vilka vi människor egentligen är och vilket samhälle vi vill leva i. Om man hårdrar det så står valet mellan ett mer mekaniskt, ekonomiskt synsätt på oss medborgare, och ett bredare perspektiv med medborgarskapet och mänskliga rättigheter i fokus. I Europa ligger fokus mer på handhavande (competency, skills) och skydd av de svaga. I UNESCO-perspektivet ligger fokus på mänskliga rättigheter och på att stärka (empower) oss medborgare. 

Consumer – Citizen 

Är du i första hand Konsument eller Medborgare?

Doktor José Manuel Perez Tornero knöt an till det franska slagordet “Frihet, jämlikhet, broderskap” för att knyta an till historien och platsen vi befann oss på, men ville betona att vår identitet inte ligger i dåtiden utan i framtiden. Att vi behöver nya berättelser som inte främst ser oss som konsumenter. (Uttrycket är idag Frankrikes motto och pryder de franska euromynten. Har myntet i sig och dess värde idag överskuggat den inpräntade devisen?) Tornero hävdade att vi inte får bli för snäva i våra synsätt då vi diskuterar media och informationskunnighet. ”We need to talk about ALL literacy, not only new.”

”We need to talk about ALL mediums and ALL education.”

Begreppet MIL (MIK) diskuterades ur många aspekter och med stor öppenhet. Ingen bör känna sig exkluderad från diskussionen utan som en likvärdig part när innehållet i begreppet formuleras. Tendensen är ändå att då det introduceras så ”låses det in” och avgränsas av dem som använder det och låter det definiera den verksamhet som redan finns där. Vi får inte drabbas av tunnelseende, och inte fragmentera verkligheten. Vi måste vara bättre än så. Bredden i begreppet får inte gå förlorad. Vi måste bevara ett holistiskt synsätt och se MIK som en process, och inte en färdig produkt. Att det handlar om hela världen och alla medborgare. Att det inte bara handlar om nya fenomen utan om allt vi människor gjort genom historien. Detta är viktigt eftersom det i grunden är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter som ligger i vågskålen då vi värderar vilka verktyg som framtidens medborgare bör äga. Samtidigt är det i mångas ögon fortfarande för brett och ohanterligt. Att en specificering och avgränsning måste ske förr eller senare var alla eniga om, men det får inte ske alltför tidigt. Matteo Zacchetti från EU-kommissionen sa lite frustrerat att: ”MIL is about many things, but it cannot be about too many things.”

Flera vittnade om lärare och skolpolitiker som önskade sig tydligare instruktioner. Professor Divina Frau Meigs vid universitetet i Sorbonne berörde den senaste tidens fokus på att lära ut kodning i skolorna. Enligt henne var detta synsätt ett felslut. Med kodning följer inte per automatik en förmåga att avkoda. Vi når längre och har mycket större nytta av lära oss att avkoda. Hon gav även en känga åt politikerna som håller med om allt som konferensen står för, men som inte visar politisk vilja i sina beslut. ”Today we fund IT, but we need to fund MIL”, sa hon med anledning av politikernas förkärlek för teknik och ekonomi. Hon följde upp med: ”You do not fund, therefore you cannot have.” Frau Meigs presenterade även en undersökning om MIL Policies in Europe.

Det svenska perspektivet ges av Michel Forsman vid Södertörns högskola. I denna Europeiska rapport finns däremot Filmpedagogerna med som ett av fyra exempel på Good practices. Där nämns UR, Filmpedagogerna, Mediekompass och Statens Medieråd. Bristen på politisk tydlighet och viljekraft i dessa frågor, och bristen på resurser, gör att man idag breddar bilden för fler aktörer än enbart traditionella myndigheter och institutioner och allt oftare talar man om ”stakeholders” i sammanhanget. Genom att förstärka de nätverk vi berörda ingår i kan vi bättre utnyttja de resurser vi har. Därför presenterades flera nya plattformar för samarbete och framför allt ett nytt UNESCO-initiativ, GAPMIL, Global Alliance for Partners on Media and Information Literacy, och dess Europeiska gren.

Ordförande Carolyn Wilson (som föreläste om MIK vid MIK-dagen i Göteborg 2013) avslutade sin presentation av GAPMIL med en vacker definition av MIL/MIK, av literacy eller kunnighet som vi säger i Sverige:

FINAL THOUGHTS… Literacies are not things we develop just for the sake of developing them. We develop them to do certain things, become certain kinds of people and create certain kinds of societies. And so the most basic, underlying question governing the development of [media and information] literacies are: `What do you want to do with them?´, `Who do you want to be?´ and `What kind of society do you want to live in?´                                                     

Carolyn Wilson
Nya utbildningsfilmer om reklam

Nya utbildningsfilmer om reklam

Vi har fått möjlighet att göra två nya filmer som tillägg till Reklamfilmens fantastiska värld – två korta utbildningsfilmer som handlar om influencerbranschen och gaming utifrån ett konsumentperspektiv.

Just nu pågår testning av filmerna på olika målgrupper och under våren kommer filmerna – i sin helhet eller bitvis – ingå i våra MIK-föreläsningar och reklamföreläsningar. Lite längre fram kommer vi också att göra en lärarhandledning till materialet.

Något som är extra kul med just dessa filmer är experterna som är med och uttalar sig: stort tack Sinan Akdag, digital expert på Sveriges konsumenter, och Julia Lundin, redaktör på tidningen Resumé och författare till boken “Badfluence – makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier”!

Öppet MIK-webinarie måndag 6 december

Öppet MIK-webinarie måndag 6 december

Välkommen till ett webinarium om UNESCOs uppdaterade ramverk för medie- och informationskunnighet, MIK! Vi har talare från Myndigheten för press, radio och tv, Statens medieråd, Nordicom, Filmpedagogerna och UNESCO som berättar hur MIK-arbetet ser ut i världen, Europa och i Sverige.

Filmpedagogerna Folkets Bio och Högskolan i Borås bjuder in till ett digitalt förmiddagsseminarium fyllt med intressant MIK-innehåll måndagen den 6 december kl. 10.00 – 12.00.

Sedan UNESCO 2011 lanserade sitt ramverk för medie- och informationskunnighet, MIK, har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige. Organisationer, myndigheter, skolor, bibliotek och lärosäten har haft en gemensam utgångspunkt för att diskutera MIK.

Nu lanserar UNESCO ett nytt ramverk. Vad är nytt? Hur har UNESCOs arbete med MIK förändrats under dessa 10 år och hur ser arbetet ut framåt? Hur arbetas det med MIK i världen, Europa och i Sverige?

Dagens talare:

Alton Grizzle är Programme Specialist vid UNESCO i Paris och har lång erfarenhet av UNESCOs MIK-arbete. Han har deltagit i framtagandet av både det gamla och det nya ramverket. Alton beskriver arbetet med framtagandet av det nya dokumentet och vad som är nytt.

Maarit Jaakkola är biträdande föreståndare på Nordicom och medförfattare till ramverket. Hon leder även UNESCOs universitetsnätverk MILID. Maarit beskriver MILIDS arbete, men också MIK-forskningsarbetet och hur det är organiserat på den lokala, svenska, nordiska och internationella nivån.

Tove De Vries från Myndigheten för press, radio och tv berättar hur de europeiska myndigheterna samverkar för att dela med sig av sina erfarenheter och metoder för att stoppa den snabba utvecklingen av desinformation och förbättra arbetet med MIK. Tove beskriver även EU:s nya AV-direktiv och vad det kan betyda i en svensk kontext.

Martina Wagner, från Statens medieråd och ansvarig för det nationella nätverket MIK Sverige, berättar om myndighetens och nätverkets arbete. Inte minst den nya resursen: MIK Sveriges kunskapsbank.

Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna Folkets Bio reflekterar avslutningsvis över skillnader mellan UNESCOs gamla och nya ramverk, samt hur andra internationella organisationer arbetar med de framtidskompetenser som alla verkar vara överens om att vi behöver för att utveckla demokratiskt hållbara samhällen.

Du anmäler dig här!

Nytt häfte om film som pedagogiskt verktyg

Nytt häfte om film som pedagogiskt verktyg

Idag har vi skickat iväg häftet “Arbeta vidare med film” till tryck. Här har vi samlat metoder för hur du kan arbeta med film utifrån den personliga upplevelsen, utifrån filmens språk samt hur du kan arbeta med skrivandet med hjälp av film tillsammans med eleverna. Vi vill ju att de kunskaper som vi kommer med till en skola ska stanna kvar i verksamheten och då kan detta häfte vara till hjälp, för den som vill minnas vad vi pratade om och för den som vill arbeta vidare med film som pedagogiskt verktyg. Häftet kommer därför att delas ut till dem som vi besöker i samband med Skapande skola-projekt, men även fortbildningar och vissa konferenser. Och sjävklart kan den som vill ladda ner det här också.

Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer om vilka filmworkshops och fortbildningar som vi kan erbjuda: info[a]filmpedagogerna.se

Kostnadsfritt MIK-webinarie om filmmusik den 1/6

Kostnadsfritt MIK-webinarie om filmmusik den 1/6

Här kommer alla känslorna på en och samma gång – prisbelönta kompositörer om musikens betydelse i film och TV.

Välkommen till en förmiddag om musik och rörlig bild. Genom mötet med två internationellt erkända och prisbelönta kompositörer får du en unik möjlighet att lära dig mer om hur rörlig bild och musik samverkar för att skapa den multimediala upplevelse som film och TV är. Du får även praktiska och konkreta tips från Filmpedagogerna. Vi utlovar en förmiddag med stora känslor och inblick i kreativa processer.

Lisa Montan är kompositör med en guldbagge i bagaget, som hon vann för sin filmmusik till Flocken. Hon är väletablerad i den svenska filmbranschen och har även musik till många spelfilmer, dokumentärer och SVT-produktioner. Lisa kommer att prata om musiken och bildens samverkan i film, och hur musiken gör det möjligt att inkludera åskådarens egna erfarenheter och känslor.

Antoni Komasa-Lazarkiewicz, kompositör för internationella film och Tv-produktioner, berättar om sitt arbete med att skapa musik. Han kommer att ge praktiska exempel från aktuella filmer som Charlatan och Oscarsnominerade Quo Vadis, Aida, som även vann pris som bästa internationella film på årets Göteborg Film Festival. Antoni ska prata om skapandeprocessen från manus till färdig film. Antonis presentation kommer att ske på engelska.

Mikael Kowalski från Filmpedagogerna inleder med en kort sammanfattning om filmmusikens funktioner med praktiska och konkreta tips.

Du anmäler dig här.

Detta är en MIK-dag som vi arrangerar tillsammans med Mediapoolen och med stöd av Västra Götalandsregionen.

Mikael tipsar!

Mikael tipsar!

Smittspridningen och belastningen på sjukvården fortfarande är hög, men vi har inte glömt bort er. Vi längtar verkligen efter att träffas IRL. Vi erbjuder dock de flesta av våra föreläsningar på Zoom och jag tänkte passa på att tipsa om lite filmer och serier som ni kanske har missat och som tar upp intressanta och aktuella ämnen för skolan – och som vi gärna kommer och föreläser om.

På SVT finner ni dokumentärerna: Propaganda: Konsten att sälja en lögn och Sex eller Övergrepp.

Propaganda https://www.svtplay.se/video/30274170/propaganda-konsten-att-salja-en-logn


Propaganda: Konsten att sälja en lögn är en dokumentär om just propaganda. Den ger en historisk genomgång med flera exempel och bakgrunder till klassiska exempel. Den diskuterar även vad begreppet innebär idag 2021. En mycket användbar film till Historia, Samhällskunskap, Svenska, Engelska och Bild.
Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Reklamföreläsningen, Vi och Dom, Nyheter, Journalistik och Propaganda samt Digital Källkritik 2.0.
Filmen finns kvar till 16 september.

Sex eller Övergrepp https://www.svtplay.se/video/29786070/sex-eller-overgrepp


Sex eller Övergrepp är en norsk dokumentär som under en 1 timma tar upp olika frågor kring sexuella relationer. Främst om var gränserna går och hur vi förhåller oss till dessa gränser. Som man säger så klokt i slutet: ”För att inte hamna där (där man gått över gränsen) så kan det räcka med att tänka igenom dessa saker och ha en medvetenhet om gränser. För en del handlar det om vem man vill vara. Vill jag vara en som trampar över andras gränser eller inte.” Detta program är en utmärkt start för att börja tänka kring dessa frågor.
Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Normer och Värderingar samt Kvinnor och män i media.
Filmen finns kvar till 30 mars 2022.

På UR finns en ny säsong av Källkritikbyrån. Alla de nya avsnitten hittar ni här: https://kallkritikbyran.se/bli-battre-pa-kallkritik-pa-natet-med-kallkoll/.

Avsnitten är lagom långa för att se i skolan (eller på distans). Senaste säsongen handlar om journalistik, sociala medier samt felaktig information på nätet. Om ni missat den tidigare säsongen så handlade de om Covid och amerikanska presidentvalet. 
Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.
Klippen finns på YouTube så de är lätta att använda i Google-undervisning.

På Netflix finner ni tre aktuella och intressanta dokumentärer som kan passa er undervisning. Amend, Coded Bias: Digital diskriminering och This is not a game.
Det är bra att känna till att Netflix skriver att det är okej att använda deras dokumentärer i undervisning.
Läs mer här: https://help.netflix.com/sv/node/57695

Coded Bias https://www.netflix.com/watch/81328723
Filmen handlar om bias inom AI/algoritmer. Ni kanske tänker att det är ett väldigt smalt ämne. Men när allt mer digitaliseras och automatiseras så är det något som påverkar oss alla, mest hela tiden. Dokumentären tar upp flera exempel på problem med digital diskriminering och hur det i förlängningen kan påverka demokratin. 
Här finns intressanta frågor att diskutera i samhällskunskap och teknik och i samtal om värdegrund och mänskliga rättigheter. Passar till undervisning kring: Svenska, Engelska, Samhällskunskap, Matematik och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Normer och värderingar, Vi och Dom, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Amend – https://www.netflix.com/title/80219054

Will Smith är ciceron i denna serie som handlar om det 14:e tillägget i USA:s konstitution. Vad har den med svensk skola att göra? Det är det tillägget som handlar om mänskliga rättigheter. Därför blir denna serie högintressant även för en svensk publik. Serien tar oss igenom hur olika grupper kämpat sig till rättigheter i USA:s historia. Från svarta, till asiater, invandrare, kvinnor till dagens HBTQ-rörelse. Vad innebär det att ha mänskliga rättigheter?
Serien passar utmärkt till lektioner om amerikanska inbördeskriget, amerikanska medborgarrörelsen, men även kvinnors rättigheter samt HBTQ-gruppers. Passar till undervisning kring Historia, Svenska, Engelska och Samhällskunskap. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Vi och dom, Normer och värderingar, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Not a game – https://www.netflix.com/title/81405383

TV-spel – bra eller dåligt? Denna dokumentär tar upp den frågan med ett öppet sinne. Det finns många nackdelar (som visas upp), men det finns också många fördelar. Det kan även vara en framtida karriär. Serien ger er bakgrund till TV-spelens utveckling från de första spelen till dagens värld där TV-spel är världens största medieuttryck. Man möter såväl spelare som föräldrar som reflekterar över TV-spelens utveckling och påverkan. 

Passar till undervisning kring: Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Vi och dom, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

HBO
På HBO finner ni just nu två intressanta dokumentärserier: QAnon: Into the storm och Exterminate all the brutes (Utrota varenda jävel).

QAnon: Into the storm

https://se.hbonordic.com/series/q-into-the-storm/1a77ea21-a813-4404-b302-645015d4d4ba/season-1/1b0daab1-cb29-45df-a972-531b3bccd249


Jag vet inte hur bra koll ni har på konspirationsteorin QAnon som fick stort genomslag under covidåret 2020. Denna lite röriga serie följer QAnons utveckling från 2017 till årets stormning av kongressen. Serien försöker även svara på mysteriet vem denna mystiske Q skulle vara. TV-serien fokuserar dock minst lika mycket på personerna bakom 4chan och sedan 8chan (där Q postade). Serien är också ganska mycket lika ostrukturerad som just 8chan. Den hoppar från stort till litet. Den blandar väldigt personliga stunder, med helikopterperspektiv och personliga vendettor. TV-serien är t.o.m. själv i sina stunder konspiratorisk. Men….

Den ger en bra överblick och historia bakom många kontroversiella messageboards – som 4chan och 8chan. Vi får följa dess skapare och grundares resa från de tidiga åren till totala frånsägandet av sajten – efter olika terrordåd. Den visar även upp många andra liknande rörelser och “konspirationer” som är intressanta att ha koll på för att förstå just spridandet av konspirationsteorier på nätet.
Passar till undervisning kring: Historia, Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Exterminate all the brutes (Utrota varenda jävel)
https://se.hbonordic.com/series/exterminate-all-the-brutes/f64f6393-0528-4fe1-9bc8-af885e27eb68


Denna serie i 4 delar är ett drömsamarbete – Otroligt begåvade filmregissören Raoul

Peck (I am not your Negro, som verkligen rekommenderas till undervisning) har skapat en modern, uppdaterad version av Sven Lindqvists bok Utrota varenda jävel. För er som inte läst Utrota varenda jävel (så gör det), så är det en bok om kolonialismens historia och dess effekter. Det är en bok som lånat sin titel samt sin berättarstruktur från Joseph Conrads ”Mörkrets hjärta”. Som sådan är den oerhört spännande att diskutera inom litteraturen. Speciellt intressant är dessa böcker för jämförelse och diskussioner kring olika sorters litteratur samt att tolka litteratur utifrån olika perspektiv. 
I en tid då det diskuteras om ”cancel-culture”, kränkande ord, språkbruk m.m. så är denna serie en mycket välkommen bakgrund till mycket av debatten. Serien använder sig av flera intressanta berättargrepp där fiktion blandas med dokumentära bilder, personliga reflektioner och akademisk forskning. Om ni skall använda denna serie i undervisningen – se hela serien själva först. Både för att utbilda er själva men även för att kunna reflektera över frågorna innan ni möter eleverna. För denna serie är något så ovanligt som populärkultur som får en att reflektera över de stora livsfrågorna som: Vem är jag? Varifrån kommer jag? och Vem vill jag vara?

Passar till undervisning kring: Historia, Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Teknik. 

Vill ni ha hjälp och fördjupning från oss på Filmpedagogerna så rekommenderar jag Vi och dom, Normer och värderingar, Källkritik 2.0 och Nyheter, Journalistik och Propaganda.

Kostnadsfritt webinarie om desinformation och konspirationsteorier under pandemin.

Kostnadsfritt webinarie om desinformation och konspirationsteorier under pandemin.

Vi får ett ständigt flöde av uppdateringar och information kring covid-pandemin – hur ska vi hantera det informationsflödet? Och hur kan vi identifiera desinformation på ett sätt där vi kan ta ställning och agera som samhällsmedborgare? Vågar vi till exempel vaccinera oss?

Detta är ett seminarium bestående av föreläsningar av Anette Novak, direktör för Statens medieråd, och Mathias Cederholm som driver nätverket Källkritik, fake news och faktagranskning på Facebook. Evenemanget arrangeras av Filmpedagogerna Folkets Bio med stöd av Västra Götalandsregionen i samarbete med Center för Skolutveckling. Mathias Cederholms rubrik är: ”Det andra viruset: desinformationen – innehållet, avsändarna, spridarna”. Anette Novaks rubrik är ”Så bygger vi motståndskraft i befolkningen – samordning, överblick, gemensamma verktyg”.

Du anmäler dig här.

Presentation och ny filmhandledning!

Presentation och ny filmhandledning!

Idag öppnar Barn- och ungdomsfilmfestivalen, BUFF, i Malmö med filmen Tottori! Sommaren vi blev superhjältar. Detta är en film som Mikael Kowalski har skrivit filmhandledning till samt spelat in en kort presentation av. Spana in och inspireras!

Här hittar du filmhandledningen!

Presentation av filmen och filmhandledningen:

Trailer för filmen:

Super Bowl och reklam!

Super Bowl och reklam!

Som du säkert vet var det Super Bowl i natt – och reklamen var rätt blandad. Reaktionerna likaså. Mikael har kollat in samtliga reklamfilmer och summerar sina tankar och tips.

För det första och viktigaste: I år kostade reklamen 5.5. miljoner dollar.

I övrigt var trenderna att:

  • satsa på nostalgi för människor i åldern 30-55.
  • dissa 2020.
  • göra anti-reklam (speciellt om man är svensk).
  • eller att göra reklam att man inte gör reklam, typ.
  • förklarande reklam – alltså att förklara sin produkt verkar fortfarande vara en reklamtrend…

Så för att sammanfatta: Årets bästa var en reklam som inte var reklam – och som vanligt levererade Budweiser m.fl.

Amazon fortsätter göra intressant och poppis reklam. Denna, på temat förklarande reklam, var intressant då man inte skulle kunna göra den tvärtom åt 2021. Det hade inte kunnat vara en man som använde en kvinna på samma sätt (en intressant övning är att byta ut Michael Jordan mot t.ex. Scarlett Johanson).

Toyotas reklam är snygg, bra och intressant – och populär: 

Denna är intressant som exempel på hur gör man kan göra intressant blöjreklam…  

Här är en reklamfilm som Budweiser gjorde om att de inte skall göra reklam i år (vilket de ändå gjorde; den första reklamfilmen jag skrev om). Denna film publicerades i egna deras kanaler, främst på YouTube. 

På temat politisk reklam – i mitt tycke en rätt dålig reklam – men målgruppen verkar älska den, så vem är jag att peka finger…

Och slutligen… två till:

Denna reklam har en intressant genrelek: 

Och denna tyckte många var roligast i år. Här är både Sverige och Norge med: 

Våra reklamföreläsningar uppdateras kontinuerligt – och kan genomföras på distans! Vill du veta mer om våra reklamföreläsningar? Klicka här. Vill du boka en reklamföreläsning direkt? Skicka ett mail till: mikael @ filmpedagogerna.se